Av Christine Liebendörfer

Citaten i texten är från en artikel i SvD, 2018-04-01, (citaten är skrivna med kursiverad stil)

Artikeln här är något förkortad och citaten om bildning har lyfts fram, eftersom jag tycker de var väldigt bra och intressanta.

Läs artikeln i sin helhet här

Min vision om waldorfskolan är att det är en skola för bildning. Hela människan ska bli tagen i anspråk – hela människan ska bildas.

Den som tvivlar på det kan läsa Waldorfskolans Kursplan som nyligen kommit ut i en ny upplaga.

Ingen hierarki finns mellan teoretiska, konstnärliga och praktiska ämnen – alla är lika viktiga och kompletterar varandra i undervisningen.

På senare år har de teoretiska ämnena kommit att favoriseras på bekostnad av de konstnärliga och praktiska ämnena. Musik och slöjd har till exempel reducerats eller helt fallit bort på teoretiska gymnasieutbildningar. Men också i grundskolan har undervisningstiden krympt i dessa ämnen.

Mera matematik, mer teknik och nu också programmering har varit kraven från politiker. Hösten 2018 förväntas alla lärare i grundskolan undervisa i programmering, i årskurs 1-9 – och det utan utbildning!

Det är lika korkat som att ålägga alla lärare att undervisa i mandarin – utan utbildning…

Självklart behöver eleverna lära sig programmering. Lika självklart är matematik och teknik viktigt. Eleverna har rätt till utbildade lärare som kan undervisa i ämnena.

Men hur tänkte politikerna nu?

Hur tänkte de att lärarna utan utbildning plötsligt skulle kunna undervisa i ett (för de flesta) helt nytt ämne?

Är det lika plötsligt inte viktigt med utbildade lärare?

 

Programmering är kunskap som man behöver som samhällsmedborgare. Det är långt ifrån ett tekniskt verktyg, det är ett sätt att kunna navigera i vårt samhälle. Att kunna ta tillvara sina egna rättigheter, men också kunna värna om samhället. För mig är det precis som att man måste kunna läsa, skriva eller räkna. (Syvia Schwaag Serger, prorektor Lunds Universitet).

Vi vet heller inte i vilka slags samhällen de kommer att leva.

De tydligaste tecknen på hur skolan försöker anpassa sig för framtiden redan i dag är just att man för in teknologi i undervisningen. Men även om grundläggande kunskaper i teknologi kommer att vara ett viktigt inslag lyfter Sylvia Schwaag Serger fram något helt annat som essentiellt för en utbildning som rustar barn för framtiden:

Ett klassiskt bildningsideal.

Breda färdigheter kommer att vara otroligt viktiga för att vi vet så lite om framtiden. Vi vet inte under vilka förutsättningar en historiker, socionom eller jurist kommer att jobba. Vi vet heller inte i vilka slags samhällen de kommer att leva.

Sylvia Schwaag Serger framhåller att vår tid präglas av större osäkerhet än på mycket länge och att vi står inför snabbare förändringar av samhället än de flesta tidigare generationer har gjort. Sannolikt kommer vi att ha en arbetsmarknad där artificiell intelligens (AI) och robotar tagit över många arbetsuppgifter.

Att satsa på klassisk bildning ser Sylvia Schwaag Serger som en väg mot kunskap och färdigheter som blir svåra att ersätta med robotar och AI.

Handelshögskolan i Stockholm har tagit fram övergripande läromål som sträcker sig längre än att ge studenterna gedigna kunskaper i traditionella handelshögskoleämnen. Enligt målen ska utbildningen, utöver djup ämneskunskap, göra studenterna reflekterande och självmedvetna, empatiska med förmågan att sätta sig in i andra människors situationer och kulturer samt kreativa med entreprenörshjärnor. Därför ställer också lärosätet ut konst på skolan och har lyft in obligatorisk undervisning om globala utmaningar, menar rektor Lars Strannegård.

Han återger Filosofiprofessorn Ingemar Hedenius citat: “att vara bildad innebär att vara fri och levande i förhållande till det okända”.

– Vi vet inte hur världen kommer att se ut, vi kan inte lära ut hur robotisering eller digitalisering kommer att påverka oss. Ändå måste vi kunna stå inför framtiden och inte vara rädda för den.

Enligt Nicklas Berild Lundblad, innovationsprofessor vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, är en “klassisk uppsättning intellektuella förmågor” viktig för alla barn att få med sig från skolan. Datorer och AI kan redan hitta mönster i stora datamängder – därför bör människor, enligt Berild, lägga krutet på att utveckla samma förmågor som antikens greker talade om – retorik (förmågan att kunna kommunicera sina insikter och tankar till omvärlden), etik (hur man beter sig mot andra) och dialektik (förmågan att resonera och lösa problem).

– Det är tre styrkor som är unikt mänskliga. De har att göra med hur vi fungerar som sociala varelser.

Om människor lägger tonvikten vid de förmågorna kan maskinerna och människorna komplettera varandra.

– Jag tror det är viktigt att man lär sig att ställa bra frågor. Maskiner är bra på att ge svar, men de mänskliga frågorna är absolut centrala. Du måste också kunna ta ansvar för den rätt betydande ökning av makt det innebär när du i framtiden har tillgång till starka verktyg när det gäller AI och stora datamängder.

Amy Webb är framtidsanalytiker och rådgivare åt en rad internationella storbolag. Hon arbetar med att förutspå hur framtiden kommer att te sig, framför allt teknologiskt, genom att analysera stora mängder data. Trots att hennes eget arbete görs med hjälp av matematiska och statistiska analyser menar hon att skolorna i hennes hemland är alltför fokuserade på naturvetenskap, teknik, maskinteknik och matematik – det som i USA kallas STEM-ämnen.

– Tyvärr har tonvikten på STEM betytt att ämnen som tränar elever i kritiskt tänkande, som logik, litteraturvetenskap och religion, fått stå tillbaka, säger hon.

Det är mycket troligt att vi snart kommer att behöva nya kombinationer av hybridförmågor

Det bästa sättet att förbereda barn för framtiden tror Amy Webb är att lägga större tonvikt vid de så kallade fria konsterna – och nämner särskilt litteraturvetenskap, filosofi och historia.

– I en rigorös litteraturvetenskapskurs lär sig elever kritiskt tänkande och att resonera, att skriva och exponeras för olika världsåskådningar. I en filosofikurs exponeras elever för utmanande idéer, de lär sig att tolka och analysera tankar och de får historiska perspektiv. Ämnena kan bilda hybrider – en filosofikurs som tar upp svåra frågor kring AI och vad en människa är, eller en kurs i litteraturvetenskap som inkluderar science fiction och tekniskt skrivande.

Förmåga att sätta in ny kunskap och information i ett större sammanhang och förstå hur det hänger ihop med andra fenomen kommer att bli allt viktigare, enligt Sylvia Schwaag Serger.

Man måste kunna sin läxbok.

– Då ingår inte bara kritiskt tänkande, utan även grundläggande kunskap om till exempel historiska skeden, samhällsbyggande, kunskap om människans villkor och hennes existens som social, ekonomisk och kulturellt skapande varelse.

Lars Strannegård menar att det krävs både en bred, gedigen grundutbildning och ett djup i de ämnen man verkar i för att kunna förstå världen, tänka fritt och vara kreativ. Han tycker att det finns en bild av att traditionell skolkunskap, bokkunskap och att plugga in grejer inte hör hemma i en modern skola.

– Jag tror att det är fel slutsats. Man kan inte googla rätt om man inte har en resonansbotten av kunskap och förståelse av världen. Man måste kunna sin läxbok.

Vi är inte ensamma i waldorfskolan att tycka bildning är en pedagogisk huvuduppgift. Det finns många som strävar åt samma håll som vi.

Jag skulle önska att vi i waldorfskolan ännu tydligare står upp för bildningen!

Vi har en fantastisk kursplan som hjälper eleverna att utvecklas till framtidens ansvarstagande människor.

Utan bildning blir det svårt att förstå omvärlden och svårt att inse människornas uppgifter. Miljöproblem, arbetslöshet och konflikter – utan bildning kommer vi inte långt.

Teoretiska, konstnärliga och praktiska ämnen i en harmonisk samklang – det är dagens och framtidens skola!


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *