I och med den nya skollagen som kom 2010 har alla waldorfskolor en rektor. Hur har utvecklingen sett ut under åren efter det?

Utan ambitioner på en vetenskaplig kartläggning vågar jag påstå att det är en ganska sorglig historia, med en del undantag. Omsättningen av rektorer har varit skyhög och på flera skolor har det varit korsdrag i dörren av rektorer som kommit och gått. Av många rektorer börjar det ses som ett omöjligt uppdrag att jobba på waldorfskola.

Det är hög tid att skolans huvudmän tar tag i de grundläggande organisatoriska frågorna som definierar skolans styrkedja och hur ansvaret är fördelat.

Med risk för att bli tjatig, jag har ju skrivit om detta förr, tex här och här. Men jag ger mig inte, och är beredd att ta debatten med vem som helst som anser att jag har fel. Välkommen med dina synpunkter här på Waldorf Online!

Här följer min enkla sammanfattning vad som borde ske på varenda skola för att överhuvudtaget göra det möjligt att rekrytera och behålla rektorer:

  • Städa upp i stadgarna, oavsett om det är en förening eller stiftelse. En hel del stadgar är inte i överensstämmelse med skollagen eller skapar en omöjlig arbetssituation för rektorn. Hit hör regler om hur majoritetsförhållandena ska se ut i styrelsen, vilka olika grupper som ska vara representerade samt hur en ev.valberedning ska arbeta. Att ha en lärare som ordförande och chef över rektor är mot alla rättsprinciper. Förr eller senare uppstår en jävsituation eller kanske ännu värre, rektorn avstår från att ta en konflikt som hen egentligen borde ta. Vem kommer då i kläm? Ja, det gör förstås eleverna som ju är själva orsaken till att skolan existerar. En skola med ambitioner att fungera i enlighet med rättsliga principer kan inte ha en lärare som ordförande. Möjligen kan det vara en förälder, men bäst är en extern ordförande. Inte heller kan medarbetarna vara i majoritet av samma skäl. Ta in arvoderade externa ledamöter och skapa objektivitet och saklighet hos huvudmannen!
  • Städa upp i den inre organisationen. Lärarnas viktigaste uppgift är att bedriva undervisning och skapa förutsättningar för elevernas utveckling. Mandatgruppernas tid är förbi och det finns goda möjligheter att organisera samverkan och insyn på andra sätt. En ledningsgrupp kan behövas för att knyta ihop olika enheter. Värna och bygg upp kollegiets interna arbete med barnbetraktelser, kollegialt lärande, konstnärligt övande och studium. Befria lärarna från administrativa grupper och självförvaltning.

Det är inte säkert att ovanstående räcker till, men det är säkert en bra början.

Om du sitter i en huvudman och vill ta ansvar för att din skola finns i många år framöver, till glädje för elever, föräldrar och medarbetare, är det dags att börja agera nu. Om inte kommer du att vara delaktig i en process som leder till att skolan kommer upphöra att existera. Och vem tackar dig då?

Örjan Liebendörfer


3 Comments

Arnold Langefors · 05/05/2018 at 02:02

Klokt och viktigt! Att det råkar fungera bra ibland med lärare som chef över rektorn pga god personkemi och frånvaro av allvarligare konflikter är ju inget att bygga en långsiktig struktur på. Så vad blir då lösningen? Att föreningens årsmöte (eller motsvarande i andra verksamhetsformer) utser en ordförande som inte är medarbetare, på ett arvoderat och flerårigt uppdrag. Gärna en före detta medarbetare förstås.

admin · 05/05/2018 at 07:07

Ja, det är en riskabel hållning att det fungerar just nu, inte särskilt rättssäkert. Har samma erfarenhet, det kan fungera ett tag men sen uppstår en ny konstellation och vips är det en katastrof. Jag tror absolut på externa ordföranden. Även föräldrar är olyckligt ( tänk er en situation när ordförandes barn måste stängas av av disciplinära skäl…eller borde stängas av, men rektor avstår.,.) för att värna rättssäkerheten för alla barn på skolan.
Dessutom krävs det viss skolkompetens och helst styrelseerfarenhet av ordförande, det gäller att förstå styrelsens roll och skolans värld. F.d medarbetare kan vara en väg att gå.

    Mikael Cederqvist · 05/05/2018 at 14:46

    Intressant diskussion och viktig. Du för diskussionen utifrån skollagens perspektiv, ett annat perspektiv är wadorfperspektivet som också är viktigt att ta hänsyn till i diskussionen. Att lärare och föräldrar är de främsta intressenterna i barnens bildning. Här finns alltså en intresseförskjutning från lärare och föräldrar till statlig anpassning. Min rädsla är att det i det långa loppet kommer att utarma waldorfperspektivet och göra att waldorfskolan till vilken skola som helst. Lågt föräldraengagemang, mer toppstyrning vilket leder till lägre lärarengagemang.
    Styrelser behöver jobba mer med öppenhet mellan ledning och styrelse så att de fallgropar som du tar upp inte uppstår. Min erfarenhet är att dålig öppenhet mellan styrelse och ledning uppstår även i företag med “proffs”styrelse. Jag ser inte att det du föreslår nödvändigtvis leder till bättre styrelsearbete. Jag tror debatten är viktig utifrån perspektivet att behålla så mycket som möjligt av lärar- och föräldraengagemang.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

%d bloggers like this: