Här kommer en redogörelse för hur jag genomförde en period i svensk historia i årskurs 6 vårterminen 2018. Bilder från periodhäften som eleverna gjorde under perioden.

Christine Liebendörfer

Periodplanering:

Dag 1 – Diktamen: Järnåldern avslutas, Olof den helige, Början på medeltiden

Dag 2 – Anteckna: Kungen, Birger Jarl och Stockholm, Magnus Ladulås och hans söner

Dag 3 – Färdig text: Håtunaleken och Nyköpings gästabud

Dag 4 – Anteckna: Magnus Eriksson, Tinget och landslagarna

Dag 5 Diktamen: Heliga Birgitta, Klosterlivet under medeltiden, Visby

Dag 6 Anteckna: Drottning Margareta, Kyrkan under medeltiden

Lov

Dag 7 Anteckna – Riddarväsendet

Dag 8 Färdig text: Adel, präster, borgare och bönder, Feodalsamhället i Europa

Dag 9 Diktamen: Gustav Wasa, berätta om Engelbrekt

Dag 10 göra färdigt periodhäften och lämna in dem för bedömning

Avslutning

Sommarlov

 

Morgonlektionerna inleds med ca 20 minuter läsning ur boken Flickornas historia av Kristina Lindström, därefter återblick och dagens berättelse oftast med en powerpoint, avslutningsvis 20-30 minuter arbete i periodhäftena. Alla löpande timmar i svenska, matematik och bild ägnas åt bilder i periodhäftena.

Konstnärliga övningar, bland annat:

*Medeltida anfanger

*Rita riddare till häst med vapensköldar

*Rita bågformade kyrkfönster med mönster i olika färger

Varje dag skrivs en text och ritas en helsidesbild i periodhäftet.

Järnåldern avslutas

Under 800-talet besökte Ansgar Birka två gånger. Men kristendomen förde en tynande tillvaro och först i mitten av 900-talet lät en svensk kung döpa sig. Han hette Erik Segersäll och ägnade sig också åt blot i templet i Uppsala. Eriks son Olof Skötkonung blev både döpt och senare begravd i vigd jord ca år 1015. Olof Skötkonung grundade Sigtuna som snabbt övertog Birkas betydelse. Här präglades Sveriges första mynt.

Under lång tid förekom Asatron och Kristendomen parallellt i Sverige. I slutet av 1000-talet övergick järnåldern i medeltiden. År 1084 kom ett avgörande i kampen mellan Asatron och Kristendomen. Det var dags för nationalblot som enligt traditionen hölls vart nionde år. Men kung Inge vägrade att infinna sig. Då tog hans svåger Sven makten och ledde blotet. Efter tre år vid makten dräptes Sven av Inge. Uppsala tempel jämnades med marken och en kyrka byggdes år 1087. Sveriges första ärkebiskop tillsattes dock 1103 i Lund.

Olof den helige

Olof den helige räknade sina anor från Harald Hårfager. Han föddes 995 och blev 1015 kung av Norge. Som ung deltog han i vikingatåg runt Östersjön samt i England och Normandie. I Rouen blev han döpt och återvände till Norge för att kristna norrmännen. Några norska stormän lyckades dock driva Olof den helige i landsflykt 1028. När han med svenskarnas hjälp försökte återta sitt rike stupade han i slaget vid Stiklestad i Tröndelag den 29 juli 1030. Efter sin död blev hans grav i Nidaros Nordens främsta vallfartsort.

Början på medeltiden

Medeltiden i Sverige börjar år 1060 då Uppsalaätten utslocknar på Sveriges tron och slutar i och med Stockholms blodbad år 1520.

Under medeltiden tar det moderna Sverige form. Nu skrivs de första böckerna, de första tavlorna målas och musik komponeras. Katedraler, slott och broar byggs och den första gruvan öppnas. När medeltiden börjar finns endast en stad, Sigtuna, och i slutet finns hela 71 städer. Nu skrivs de första lagarna och handeln kommer igång. Sverige har nu för första gången inte bara krigiska och kommersiella kontakter utan knyter även kulturella och andliga band till Europa.

År 1156 inleds en ny orolig period i Sveriges historia. Kung Sverker mördas på väg till julottan. Anstiftare till dådet är Erik den helige. Detta är början på över 100 år av blodiga strider mellan ättlingar till Sverker och Erik.

Kungen

På medeltiden valdes kungarna i Sverige. I Västgötalagen från 1200-talet står: Svear äga konung att taga så ock att vräka. Folket hade alltså rätt att både välja och avsätta sin kung.

När en kung skulle väljas samlades lagmännen på Mora äng. En lagman representerade ett landskap. Varje lagman hade ”tolv vittre och snälle män” med sig till Mora äng. Dessa män var valda av landskapets bönder. Eftersom det inte var riskfritt att vara kung omgavs han av en hird. För att kunna styra riket behövde kungen hjälp av ämbetsmän. Kanslern skötte kansliet, det vill säga skrev brev och förhandlade. Han var ofta präst till yrket eftersom de var en av de få grupperna i samhället som var skrivkunniga. Drotsen skötte rättsskipningen i riket. Han såg till att lagarna följdes. Som överbefälhavare för armén verkade marsken, han förde befälet över soldaterna.

Birger Jarl och Stockholm

 

Under tiden som Erikarna och Sverkarna slogs om tronen skedde många maktskiften. Sex gånger hade någon ur Erik-ätten makten och fyra gånger någon ur Sverker-ätten. Kungarna begravdes antingen i klostret i Alvastra eller i Varnhem. Sista kungen under denna period, Erik den läspe och halte, drevs en tid i landsflykt. Kungens svåger, Birger Jarl, var den som egentligen hade makten. Han kom från Östergötland och blev den som grundlade Stockholm.

Första gången Stockholm nämns vid namn är år 1252.

Stockholm byggdes och fungerade som ett lås för Mälaren. Finnarna härjade i skärgården och för att de inte skulle kunna ta sig till Sigtuna förstärktes den dåvarande tullen och blev till en stad. Mot mitten av 1200-talet hade järnhanteringen i Bergslagen kommit igång och jordbruket var utbrett i Mälardalen. Stockholm behövdes som hamn och handelsstad.

Birger Jarl lät bjuda i tyskar som kom till Stockholm och hjälpte till med handeln. Tyskar fanns också på flera andra platser i Sverige. Främst var det köpmän och hantverkare som kom. Det svenska språket fick flera låneord från tyskan.

Birger Jarl reste till Finland och dämpade de upproriska krafterna. Finland blev nu en del av Sverige. När Birger Jarl kom tillbaka till Sverige hade hans son Valdemar valts till kung. Han kröntes i Linköpings domkyrka. Därmed inleddes folkungatiden i Sveriges historia.

Birger Jarl införde då fridslagarna. Det skulle vara:

  • kyrkofrid och tingsfrid – Ingen får slåss i kyrkan eller på tinget, inte heller på vägen dit     eller därifrån
  • hemfrid – Det är förbjudet att med våld ta sig in i någons hem.
  • kvinnofrid – Den som rövar bort eller våldtar en kvinna skall straffas.

Nu fick även kvinnor ärva, visserligen bara hälften mot männen, men i alla fall… Birger Jarl avled år 1266 och begravdes i Varnhem.

Magnus Ladulås och hans söner

Birger Jarl hade två söner, båda blev kungar men mest känd är Magnus Birgersson (senare känd som Ladulås). Han föddes ca 1245 och blev efter faderns död hertig av Södermanland. Magnus Ladulås fick sitt namn för att han ”satte lås på bondens lada”, det vill säga han förbjöd stormännen att våldgästa böndernas gårdar. De fick nu inte längre komma med hela sitt följe och kräva mat för män och hästar utan att betala för sig. Magnus Ladulås bestämde också att bönderna skulle slippa skatt om de gjorde krigstjänst.

Magnus Ladulås hade tre söner: Birger, Erik och Valdemar. Birger var äldst och blev kung när fadern dött. En tid därefter blev det bråk mellan bröderna. Erik och Valdemar tvingade Birger att lämna ifrån sig en stor del av riket. Men Birger hämnades och mördade sina bröder. Följden blev uppror i riket och kung Birger fick fly. När Birger flytt valdes den mördade Eriks son Magnus till kung, han var bara tre år.

Håtunaleken och Nyköpings gästabud

Det är september år 1306 och Birger är kung i Sverige. Kungens bröder Erik och Valdemar är missnöjda och vill ha mer rikedom och makt. De tre bröderna är samlade på Håtuna gård utanför Sigtuna. På natten låser Erik och Valdemar in sin bror med familj i fängelsehålan. För att bli fri tvingas Birger släppa ifrån sig en stor del av riket. Denna händelse brukar kallas för Håtunaleken.

Åren går och det verkar som om Birger förlåtit bröderna. Men kungen har inte glömt natten på Håtuna gård. Drygt tio år senare, i december 1317, bjuder Birger in sina bröder till gästabud i sin borg i Nyköping. På natten låter han fängsla Erik och Valdemar. De lämnades sedan för att dö av svält.

Magnus Eriksson

Magnus Eriksson var bara en liten pojke när han valdes till kung. Han lånade ihop pengar och köpte de danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge av tyskarna som då härskade i Danmark. Några år senare tog danskarna tillbaka landskapen, men skulden till tyskarna var kvar. Ytterligare en tid senare erövrade danskarna Gotland också.

1349 kom digerdöden till Norden, 1/3 av befolkningen dog. Birgitta skrev långa brev till kungen för att han misskötte sig och var en dålig kristen. Hon gav också honom skulden för att digerdöden kommit till Norden.

När kung Magnus blev ovän med de mäktigaste adelsmännen och biskoparna kunde han inte längre styra riket och 1364 blev han avsatt. En tysk furste vid namn Albrekt av Mecklenburg valdes till kung.

Magnus Eriksson flydde till Norge. Han drunknade vid ett skeppsbrott 1374.

I historien är Magnus Eriksson mest känd för de nya lagar som han införde. De nya lagböckerna innehöll olika balkar (kapitel) för handel, brott och straff, arv och giftermål. Dessutom avskaffade Magnus Eriksson träldomen i Sverige.

Tinget och landslagarna

I början av medeltiden styrde de olika landskapen sig själva. De hade sina egna lagar, landskapslagarna. Lagarna fördes vidare från far till son, på samma sätt som man alltid hade berättat sägner. Inte förrän på 1200-talet skrevs de första lagarna ner.

Minst en gång om året samlades landskapets fria män till ting (stormöte) på en stor öppen plats för att besluta om viktiga saker. På tinget hade alla rätt att säga sin mening. Tinget leddes av lagmannen som kunde alla lagarna utantill.

Tinget var också en domstol (det heter fortfarande tingsrätt). Där dömdes och straffades tjuvar och mördare. Småtjuvar piskades eller fick öronen avskurna. Fängelsestraff fanns inte och allvarligare brott straffades med döden. Eller också kunde brottslingen dömas fredlös. Då släpptes tjuven fri och fick löpa sin väg. Sedan fick vem som helst döda honom utan att själv bli straffad.

Fridslagarna och de gamla landskapslagarna ersattes omkring 1350 av Magnus Erikssons landslag och stadslag.

Heliga Birgitta

Den heliga Birgitta föddes 1303 på Finsta gård i Uppland. Hon var dotter till Birger Persson, som var en mäktig och rik lagman i Uppland, medlem av kungens riksråd och en stor jordägare. Hennes mor hette Ingeborg Bengtsdotter och var släkt med kungafamiljen. Modern dog när Birgitta ännu var en liten flicka. Hon skickades då vid 11 års ålder till sin moster Katarina på Aspanäs gård i Östergötland.
Det berättas att Birgitta redan som barn var mycket troende och hade flera uppenbarelser. Som sjuåring fick hon i en syn möta jungfru Maria som satte en gyllene krona på hennes huvud. När hon var tio år såg hon för första gången den korsfäste Kristus.
Birgittas önskan var att få gå i kloster, men när hon var tretton år giftes hon bort med den 18-årige Ulf Gudmarsson, som var son till riddaren och riksrådet Gudmar Magnusson, lagman över Västergötland. De bosatte sig på Ulvåsa gård i Östergötland och fick med tiden åtta barn, fyra söner och fyra döttrar.
På Ulvåsa levde de i ett tjugotal år och förutom att uppfostra de åtta barnen tog Birgitta hand om kvinnor som på något vis hamnat utanför samhället. Det kunde vara ogifta kvinnor med barn.
Eftersom Birgitta var släkt med kungen var hon tidvis hovmästarinna vid hovet hos Magnus Eriksson och drottning Blanka i deras palats i Vadstena..
Kungaparet testamenterade senare (1346) Vadstena kungsgård till Birgittas klosterbygge .
Både Ulf och Birgitta var mycket troende. De vallfärdade tillsammans till berömda heliga platser. 1339 gav de sig ut på den första vallfärden till Nidarosdomen i Norge och två år senare gjorde de en resa till den helige aposteln Jakobs grav i Spanien. Kort efter att de kommit hem dog Ulf.

Birgitta lade bort sin vigselring tre dagar efter Ulfs död och lovade att bli Kristi brud. Hon fick flera uppenbarelser. Sjuka och utsatta människor fortsatte att komma till Birgitta för att få vård. Hon levde mycket enkelt, sov direkt på stengolvet och bar en tagelskjorta inpå bara kroppen.

Birgitta var också en kraftfull kvinna som skrev brev och uttalade sig i tidens frågor. Hon skrev ned sina uppenbarelser som omfattar 8 böcker. Texterna har ett rikt bildspråk och flera av dåtidens ledare inom riket och kyrkan kritiseras. Med tiden får hon alltfler ovänner och blir mer och mer isolerad.

År 1349 glider ett skepp in i Bergens hamn, alla ombord är döda. Råttorna som hoppar i land sprider en fasansfull sjukdom – digerdöden. Denna sjukdom utplånade hela byar i först Norge och så småningom även i Sverige.

I denna svåra tid fick Birgitta en vision att bege sig till Rom. 47 år gammal lämnar hon Sverige för att aldrig med återvända. I Rom var situationen allvarlig, kloster och kyrkor var i förfall. Birgitta mötte Påven och tog initiativ till en återuppbyggnad av Rom, även andligt. När Birgitta var 63 år gör hon en pilgrimsresa till Det Heliga Landet. Hon avlider 1373 i Rom. Hennes kista bärs (!) från Rom till klostret i Vadstena. Den 7 oktober 1391 helgonförklaras Birgitta. Hennes attribut (igenkänningstecken) är gåspennan, bläckhornet och uppenbarelseboken.

Klosterlivet under medeltiden

Under medeltiden byggdes många kloster i Sverige. Till klostren kom både män, munkar, och kvinnor, nunnor. De fick avlägga klosterlöften som innebar att de inte fick gifta sig, de skulle leva i kyskhet och de fick inte ha några personliga tillhörigheter. Munkar och nunnor levde i olika kloster. Munkarnas ledare kallades för abbot och nunnornas för abbedissa.

Livet i klostret var strängt inrutat med bön flera gånger om dagen. Munkarna och nunnorna arbetade också med jordbruk, trädgårdsskötsel och så skrev de av böcker eftersom det inte fanns några tryckerier ännu. Att skriva av Bibeln för hand kunde ta mer än ett år.

I flera kloster fanns en avdelning för gamla och sjuka människor, som ett slags sjukhus. Till medicin användes de örter som odlades i klosterträdgården eller samlades i naturen.

Munkarna och nunnorna var kunniga inom många områden och de delade gärna med sig av sina kunskaper till människorna utanför klostermurarna.

En del kloster hade en egen skola. Rika familjer betalade bra för att deras barn skulle få utbildning, men ibland togs också barn emot från fattiga familjer.

Klostren var också en sorts hotell. I snöstorm och kyla hände det att resande knackade på klosterporten och ville ha ett rum för natten och alla fredliga människor var välkomna.

Birgittas dotter Katarina såg till att moderns kloster blev färdigbyggt. Än idag är klostret fullt av liv och verksamhet liksom alla Birgittasystrars kloster runt om i världen.

Visby

Under medeltiden var Visby Nordens största stad. Här bodde många svenska, tyska och ryska köpmän som blev rika genom den omfattande handeln. De byggde stora hus och flera kyrkor och allt omgavs av ringmuren. Många hus och muren står kvar än idag.

Visby var med i Hansan, ett förbund för några handelsstäder runt Östersjön. Hansan hade egna soldater och krigsfartyg för att skydda sig från sjörövare.

År 1340 blev Valdemar Atterdag kung i Danmark. Han gjorde Danmark till Nordens mäktigaste rike och tog tillbaka Skåne, Halland och Blekinge från Sverige. Sedan seglade han med sina krigare till Gotland för att plundra och bränna. År 1361 förlorade gotlänningarna ett blodigt slag utanför Visby och Valdemar Atterdag kunde i triumf tåga in i staden och lägga beslag på alla rikedomar. Detta har kommit att kallas brandskattningen av Visby. Så småningom hämnades Hansan och Valdemar Atterdag tvingades att lämna tillbaks mycket av det guld han stulit.

Drottning Margareta

Margareta Valdermarsdotter föddes 1353 i Danmark. Hon skulle komma att bli härskarinna över hela Norden. Genom att förena Norden hoppades Margareta kunna avvärja hotet från Tyskland.

Margareta blev tidigt drottning i Danmark och Norge men det var först när hon kom i besittning även av Sverige som hon kunde fullborda den Nordiska unionen.

År 1371 hade de svenska stormännen precis valt den tyska fursten Albrekt av Mecklenburg till kung, men de kom snart att ångra sig. Albrekt tog med sig många tyskar till Sverige vilket blev till ett hot mot de svenska stormännen. Då vände de sig till drottning Margareta, som skickade en här till undsättning. Kung Albrekts krigare besegrades vid ett slag i Falköping år 1389, därefter blev Margareta Sveriges drottning.

Vid ett möte i Kalmar 1397 befästes den Nordiska unionen, Kalmarunionen, formellt. När drottning Margareta dog blev det stridigheter i Sverige mellan de som ville bevara unionen och de som ville vara fria. Dessa strider upphörde inte förrän Gustav Vasa blev kung år 1523.

Kyrkan under medeltiden

På 1000-talet började man bygga kyrkor i nästan hela Norden. Bönderna i byn valde själva sin präst och kallade honom Fader. Alla som gick till samma kyrka tillhörde prästens församling. Prästen höll inte bara gudstjänst, döpte och begravde församlingsborna, han hjälpte också de sjuka och fattiga.

Det var ett stort arbete med att bygga en kyrka. Hela byn engagerades. När kyrkan fått väggar och tak hjälpte stenhuggare till med att göra en vacker dopfunt. Klockgjutaren göt en klocka som hängdes upp i tornet eller i en klockstapel bredvid kyrkan. Storbönderna skänkte dyrbara saker till kyrkan som ljusstakar och rökelsekar av silver och guld, fina prästskrudar och altardukar. Längs väggarna sattes det upp små altare med helgonbilder. Slutligen kom det munkar och hängde upp ett stort krucifix av trä. De målade också väggarna i kyrkan med bilder ur Bibeln. Än idag finns många medeltida kyrkor kvar, de är nästan tusen år gamla men de är Guds hus även för människor i vår tid.

Språket i kyrkan var latin. Det språket talade och förstod endast de lärda och prästerna. Människorna som kom till kyrkan upplevde andra saker i kyrkan än att precis förstå det som sades. De såg alla vackra bilder, de strålande ljusen och hörde vacker musik. I slutet av varje gudstjänst meddelades nyheter. Det kunde gälla alltifrån vilka som dött och fötts i församlingen till krig och farliga sjukdomar som var i antågande.

Under medeltiden tillhörde nordborna den katolska kyrkan som styrdes av påven i Rom. Alla, även kungen var tvungna att lyda den katolska kyrkans lagar. De som vägrade kallades kättare och dömdes av katolska kyrkans egna domstolar.

Bönderna och borgarna var tvungna att betala 1/10 av sin inkomst i skatt till kyrkan, kyrkoskatten kallades därför tionde. Kyrkan blev med tiden mycket förmögen.

Riddarväsendet

Riddarna fick en noggrann och sträng uppfostran. Vid 7 års ålder fick de börja lära sig vad som var passande vid ett hov. I den utbildningen ingick undervisning i språk, spela musikinstrument, dansa olika sällskapsdanser och spela schack samt läsa och skriva. Samtidigt började också den fysiska träningen: ridning, löpning, klättra, hoppa, skjuta med båge, kasta spjut och öva sig med svärd och sköld. Snabbheten, modet och påpassligheten tränades genom jakt. Man jagade med kastvapen från häst eller med jaktfalkar.

Vid 12 års ålder sändes pojkarna till hovet för att få sin utbildning och börja lära känna de rätta personerna. Den blivande riddaren fick börja som page eller tjänare hos någon riddare som kunde använda honom som springpojke eller budbärare. Han fick ta emot främlingar och ta hand om deras hästar. Han fick passa upp vid bordet, bära facklor i slottets korridorer och eskortera sin herre på riddarturneringarna och hålla hans vapen redo. Han fick följa med på resor och i krig.

Så småningom var han mogen att utnämnas till väpnare, då fick han bära svärd och silversporrar. Riddarslaget fick han när han ansågs tillräckligt mogen eller hade utfört en bragd. Dubbningen av riddare skedde oftast i samband med stora fester eller efter ett slag. Att bli dubbad till riddare var ett tecken på att vara vuxen. Det skedde vanligtvis i 14-15 årsåldern. En riddare skulle kämpa för Kristus, vara ädel, tapper, värdig och värna om kvinnor och barn.

Adel, präster, borgare och bönder

Under medeltiden fanns i huvudsak fyra grupper av människor: adel, präster, borgare och bönder, även kallade de fyra stånden. Mäktigast och rikast var adeln som också kungen tillhörde. Prästerna var oftast de mest lärda och de enda som kunde skriva och läsa. Varken adeln eller prästerna behövde betala någon skatt.

Borgarna kallades de som bodde i ständerna. De var hantverkare av olika slag eller köpmän. Bönderna bodde på landet och brukade jorden och hade djur. Borgare och bönder var tvungna att betala skatt både till kungen och till kyrkan.

Vanliga småbönder var den största och gruppen i samhället. En del bönder ägde själva sin gård men många arrenderade jorden av någon adelsman.

På 1200-talet började kungen sammankalla adelsmännen till så kallade herredagar. Det var möten som handlade om lagar, skatter och krig. På 1400-talet fick även männen från de tre andra stånden vara med. Då kallades mötena ständermöten eller riksdagar.

Feodalsamhället i Europa

Feodalism är ursprungligen ett germanskt ord som beskriver hur samhället var ordnat i det medeltida Europa. Det var ett strikt hierartiskt samhälle med ingen eller mycket lite medbestämmanderätt för invånarna.

Furstarna i Europa gav som belöning åt de vasaller som tjänade dem en jordegendom eller mindre landområde. Det överlämnades vid en särskild ceremoni och skulle lämnas tillbaks när vasallen inte längre stod i furstens tjänst. I praktiken blev dock de så kallade länen ärftliga.

Vasallerna fick med tiden en utvidgad kontroll av sina län och blev mer och mer självständiga.

I det feodala samhället var jordbruket huvudnäringen. En del av jorden sköttes i stordrift (domäner) men den största delen brukades av bönder på små gårdar som lydde under feodalherrens beskydd. På det här sättet var inte bönderna fria. Det starka beroendet gjorde dem livegna. Bönderna var tvungna att göra dagsverken åt feodalherren samt ge en viss del av skörden.

I Norden var feodalismen svagt utvecklad. Till viss del fanns en slags feodalism under senare delen av medeltiden genom tillkomsten av grevskap, friherreskap och hertigdömen. Men Sverige var då ett väl samlat rike som löd under en kung.

Engelbrekt Engelbrektsson

Om personen Engelbrekt Engelbrektsson vet man inte så mycket. I Engelbrektskrönikan, som närmast kan ses som en propagandaskrift, kan man läsa att han var en bergsman från Dalarna och ledde upproret mot de utländska fogdarnas tyrannvälde.

Genom Engelbrekt Engelbrektsson och hans dalkarlar gick den Nordiska unionstanken i kras. Drottning Margaretas vision om ett enat Norden brast egentligen redan under hennes fostersons regenttid. Erik av Pommern fortsatte Margaretas tyskfientliga hållning och hamnade snart i krig med den tyska Hansan, som svarade med handelsblockad. Denna blockad blev ödesdiger för bland annat bergsmännen i Sverige. De kunde varken sälja sitt järn och sin koppar eller köpa det nödvändiga saltet. Erik av Pommern belade bergsmännen och bönderna med stora skatter som drevs in av hårdhänta fogdar. Ilskan låg och pyrde hos den svenska allmogen.

Engelbrekt Engelbrektsson var en av de mest framträdande bergsmännen i Dalarna. Han och många med honom blev bara mer och mer missnöjda med det utländska fogdeväldet.

År 1434 ledde Engelbrekt Engelbrektsson upproret mot Erik av Pommern som tog sin början på midsommaraftonen. På den tiden tändes midsommareldar och det här året blev ett av bålen extra stort. De ilskna bönderna och bergsmännen satte eld på Borgnäs gård vid Dalälven. Där bodde fogden Jösse Eriksson som länge tyranniserat befolkningen. I slutet av juli kom bondehären till Stockholm. Bönderna med Engelbrekt i spetsen krävde rättvisa och att lag och ordning skulle hållas. Upprorsmännen höll också Sveriges första riksdag år 1435 i Arboga. Kort därefter mördades Engelbrekt. Karl Knutsson Bonde blev ny kung. Det fortsatte att vara oroliga tider och Karl ersattes av Kristian I. Men efter en del turer blir Karl åter kung och när han dör tar Sten Sture över.

Kristian I blev den siste kungen som hyllades vid Mora äng och sedan försvann stenen.

I denna oroliga tid belägrade sig danskarna runt Stockholm. Den 10 oktober 1471 ägde slaget vid Brunkeberg rum. Svenskarna lyckades driva bort danskarna och vann slaget. I och med segern var unionstanken inte längre aktuell.

År 1477 grundades Nordens första universitet och de första bokpressarna togs i bruk. I Sala hade man hittat silver och en gruva öppnades. Från och med den här tiden hålls regelbundna riksmöten. Då var alla fyra stånden representerade: adel, präster, borgare och bönder.

Sten Sture den äldre dör 1503. Så småningom kommer Sten Sture den yngre till makten. Han låg i fejd med kyrkan och ärkebiskopen. Vid hans hov tjänade Gustav Eriksson Wasa.

Gustav Wasa

Gustav Eriksson Vasa föddes troligen den 12 maj 1496. Han var son till Erik Johansson Vasa och Cecilia Månsdotter. Eftersom han var släkt med Sten Sture den yngre engagerades han i kampen mot Kristian II.

Han blev mot sin vilja förd till Danmark 1518 men lyckades rymma till Lübeck och återvände i maj 1520 till Kalmar i Sverige. Förgäves försökte han mana Stureanhängarna till motstånd mot Kristian II.

I januari 1520 hade Kristian II gjort ett sista stort anfall mot Sverige. Sten Sture den yngre blev så allvarligt skadad att han avled. Då erkände svenskarna Kristian II som kung trots många protester. Så föll också Stockholm i danskarnas händer. När den danske kungen skulle krönas höll sig Gustav Eriksson Vasa gömd. På så sätt undgick han att mista huvudet (som fadern) vid Stockholms blodbad.

I Stockholm avrättades ett stort antal fiender till Kristian II vid Stockholms blodbad. Nu skulle han kunna styra riket utan upprorsmän eller…?

Gustav Eriksson Vasa hade förlorat allt. Familjen var splittrad, några var avrättade, några satt i fängelse. Han jagades av de danska fogdarna och flydde norrut till Dalarna. Landskapet var på den här tiden nästintill fristående, ett rike i riket. Bönderna och bergsmännen var kända som hårdföra och styvnackade. Sällan fogade de sig i kungens eller skattfogdarnas beslut.

Gustav Eriksson Vasa gömde sig på många olika ställen i Dalarna. Till slut lämnade han Mora och gav sig i väg mot Norge. I Sälen blev han upphunnen av några dalkarlar som bad honom leda striden mot danskarna.

Den 23 augusti 1521 hyllades Gustav Eriksson Vasa som riksföreståndare. Kristian II avsattes som dansk kung och ersattes av Fredrik I.

Från nyåret 1522 var alla slott och städer utom Stockholm, Kalmar och Älvsborg i Gustav Eriksson Vasas händer. Sommaren 1522 anslöt en flotta från Lübeck som hjälpte till att driva bort de sista danskarna. Den 6 juni valdes Gustav Eriksson Vasa till Sveriges konung av riksdagen i Strängnäs. Detta datum har blivit Sveriges nationaldag. Vid midsommar 1523 kunde Gustav Eriksson Vasa högtidliga intåg i Stockholm hållas.

Gustav Vasa inledde omedelbart arbetet med att rusta upp kronans slott och gårdar samt handels- och krigsflottan. För att få pengar tog han från den rika kyrkan. En hel del förändringar som gjordes under Gustav Vasas styre var impopulära. Uppror utbröt bland annat i början av 1540-talet, lett av Nils Dacke, en bondeledare i Småland.

Gustav Vasa införde arvkonungarike, det vill säga kronan ärvs av den förstfödde sonen. År 1541 slöt svenskarna fred med danskarna i Brömsebro.

Den 29 september 1560 avled Gustav Vasa. Han betydde mycket för Sverige. På sätt och vis har vi ännu den statsbyggnad som grundlades under hans tid.

Vid sin död lämnade Gustav Vasa efter sig ett rike väl samlat under en stark och personligt färgad centralmakt. Han blev det moderna Sveriges grundläggare. Han var politiskt skicklig och hade en stark ledarförmåga. Arbetsförmågan och den praktiska förtrogenheten med en rad jordnära ting var imponerande. Samtida personer vittnar om att han både var älskvärd och skämtsam men samtidigt var misstänksam och kunde få våldsamma vredesutbrott. På många sätt var Gustav Vasa en typisk representant för den tidens starka furstemakt. På en väsentlig punkt skiljer han sig dock från furstarna i Europa – han saknade så gott som boklig bildning. Detta ger en förklaring till att Sverige under Gustav Vasas tid drabbades av en ordentlig kulturell nedrustning.

Gustav Vasa är begravd i Uppsala domkyrka. Han hade sönerna Erik XIV, Johan III, hertig Magnus och Karl IX samt döttrarna Katarina, Cecilia, Anna, Sofia och Elisabet.

 

 

 

 

 


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

%d bloggers like this: