Christine fortsätter här med att berätta om sitt upplägg för perioden i Människokunskap i årskurs 7. Detta är den första perioden av två med fokus på sexualkunskap. Perioden var 2,5 vecka med undervisning ca 2 timmar varje morgon.
Periodupplägg:
Vecka 1
Dag 1, onsdag, 22, diktamen – Inledning + illustration till morgonspråket
Dag 2, torsdag, 23, anteckna – Gruppsamtal, redovisning i helklass + i periodhäftet
Dag 3, fredag, 24, anteckna – Människan, friheten och ansvaret + dikt av Nils Ferlin + illustration, gruppsamtal
Vecka 2
Dag 4, måndag, diktamen – Kärlekens lov Höga visan, Bibeln + illustration
Dag 5, tisdag, anteckna – Mannen, kvinnan och det mänskliga + teckning, gruppsamtal
Dag 6, onsdag, anteckna – Kvinnans könsorgan + teckning
Dag 7, torsdag, anteckna – Mannens könsorgan + teckning, gruppsamtal- manligt kvinnligt
Dag 8, fredag, anteckna – Konceptionen + teckningar
Vecka 3
Dag 9, måndag, diktamen – Fosterutvecklingen + teckningar
Dag 10, tisdag, anteckna – Dikt: Undret + illustration
Dag 11, onsdag, måla akvarell, fostret i 8:e månaden i preussiskt blått
Dag 12, torsdag, göra färdigt i periodhäftena
Dag 13, fredag, skrivning med periodhäfte. Inlämning av periodhäfte
Arbetssätt: Precis som i klass 6 har vi diktamen varje måndag. Resterande morgonlektioner berättar jag och eleverna antecknar och författar en egen text av stödorden/stolparna. Jag delar inte ut färdig skrivna texter annat än de jag mejlar ut första veckan. Nu behöver varje elev ta större ansvar för att se till att den skriftliga redovisningen blir komplett. Vi kommer även arbeta en hel del konstnärligt i våra häften både med bild och poesi. De sista 15 – 20 minuterna varje morgonlektion får eleverna arbeta i sina periodhäften, men det kommer dagar då ingen tid för eget arbete periodhäftena finns. Läxa varje dag att arbeta i periodhäftet. Mellan 1-2 timmar 5 dagar i veckan. Vi avslutade med ett skriftligt prov där eleverna får ta med sig sina periodhäften. Med ett komplett periodhäfte har alla chansen att göra ett gott resultat på skrivningen!
Om perioden biologi/människokunskap
I klass 7 inleds människokunskapen, den fortsätter sedan ända upp till klass 12 med huvudrubrikerna: fosterutveckling, sexualkunskap och kroppens organ i årskurs 7, skelettet och sinneslära i årskurs 8, utvecklad sinneslära i årskurs 9, människokunskap årskurs 10 (perioden hålls ibland av skolläkaren), cellära årskurs 11 och människans evolution årskurs 12 (i samband med zoologiperioden).
Människokunskapen i årskurs 7 är så omfattande att två skilda perioder är helt nödvändigt. Med fördel kan fosterutvecklingen gås igenom på hösten och kroppens organ på våren. Eftersom klass 7 i det här fallet inte haft sexualkunskap tidigare är det hög tid nu.
Några exempel på konstnärliga uppgifter under människokunskapen:
- måla fosterutvecklingen
- måla bilder till morgonspråket
- dikter och sånger om kärlek
- skriva egna dikter om kärlek
- läsa Höga visan och Kärlekens lov ur Bibeln
Under morgonlektionernas senare del kommer jag läsa och berätta ur Lawrence van der Posts bok Jägarens hjärta.
Dag 1
Första människokunskapsperioden
Vi börjar vår människokunskapsperiod med att noggrant gå igenom morgonspråket.
Jag skådar ut i världen,
där solens strålar lysa,
Där nattens stjärnor gnistra,
där tunga stenblock vila,
där växter livfullt spira,
där djuren liv förnimma,
där människan i sin själ,
åt anden boning ger.
Jag skådar in i själen,
Som lever i mitt inre,
I världens rymd därute,
I själens djup härinne,
Där väver Gudagnistan,
I själens och i solens ljus.
Till dig som är allt liv,
Jag vänder mig och ber,
Att i min själ må växa,
Välsignelse och kraft,
Till arbete och kunskap.
Vi textar det så vackert vi kan med kalligrafipennor i häftena och samtalar om vilka bilder som beskrivs. Vad tänker vi på när vi läser morgonspråket? Hur skulle vi kunna illustrera det?
Vi inleder perioden med det rent mänskliga – vad som förenar alla människor, oavsett kön, ras, religion etc Viktigt att ta upp idag när en del människor vill göra skillnad mellan olika människogrupper.
Människan är omgiven av mineralriket, växtriket och djurriket. Vi har en gemenskap med alla ”rikena”: Mineralriket – vår fysiska kropp, Växtriket – vår livskropp, växandet, Djurriket – rörelseförmågan, driften, nuet.
Människan har förmågan att se olika tidsperspektiv och känna ansvar och medlidande. Vilka gemenskaper kan vi upptäcka mellan människan och de 3 andra rikena?
Dag 2
Smågrupper på 4-5 elever, som får samtala och försöka finna svaren på följande frågor:
- Vad behöver en människa för att leva ett bra liv?
- Vad behöver en människa för att överleva?
- Beskriv vad som kännetecknar en frisk människa.
- Vilket är ditt allra tidigaste minne? Varför tror du att du minns det?
- Hur känner du dig när du är riktigt hungrig?
- Hur känner du dig när du är riktigt trött?
- Vad vill du äta varje dag för att må bra? Vilka tider vill du äta vad?
- Mellan vilka tider vill du sova för att må bra? Hur många timmars sömn/dygn?
- Hur känner du dig när du är glad och nöjd?
- Hur känner du dig när du är ledsen?
- Hur känner du dig när du är arg?
- Hur vet du vad andra människor känner/tänker?
I klassrummet redovisar grupperna svaren samt skriftligt i periodhäftena.
Genom att utgå från någonting som eleverna känner till (morgonspråket) och öppna upp ämnet via det konstnärliga elementet (illustrationerna till morgonspråket) och samtal, blir inledningen till människokunskapsperioden någonting som kan väcka nyfikenhet och engagemang.
Eleverna står på tröskeln till den tredje 7-årsperioden, mer eller mindre i början av sin pubertet. De är vetgiriga och vill ha svar på sina frågor på ett sakligt sätt – inte sagor eller omständliga beskrivningar. De är nu redo för att förstå människan!
Dag 3
Känn i hjärtat värmen strömma,
Se i huvudet tankens ljus,
Känn i kroppen viljans kraft.
Ljus skinande i värmen,
Värme strömmande i kraften,
kraft verkande i ljuset.
Det är människan.
Rudolf Steiner
Människan, friheten och ansvaret
Människan har förmågan att känna ansvar och skilja rätt från orätt. Djuren känner ansvar genom sin instinkt. Människan kan välja att ta ansvar. Hon har friheten. Djuren kan inte välja, instinkten binder dem till sina ungar.
Med människans frihet hör ett stort ansvar. Djuren handlar ur sin drift och instinkt. De kan aldrig ställas till svars för sina handlingar. En människa måste vara beredd att stå till svars för sina handlingar.
Ansvaret växer med stigande ålder. De första sju åren är människan inte mogen att ta ansvar. Hon behöver en kärleksfull ledsagare som tar hand om henne. Under skolåren ökar ansvaret alltmer och till slut är människan fri att helt och hållet ta ansvaret för sitt liv.
Samtalsgrupper: frihet och ansvar
Dag 4 – diktamen
Kärlekens lov
Om jag talade både människors och änglars tungomål, men icke hade kärlek, så vore jag allenast en ljudande malm eller klingande cymbal.
Och om jag hade profetians gåva och visste alla hemligheter och ägde all kunskap, och om jag hade all tro, så att jag kunde förflytta berg, men icke hade kärlek, så vore jag intet.
Ock om jag gåve bort allt vad jag ägde till bröd åt de fattiga, ja, om jag offrade min kropp till att brännas upp, men icke hade kärlek, så vore detta mig till intet gagn.
Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas icke, kärleken förhäver sig icke, den uppblåses icke.
Den skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt, den förtörnas icke, den hyser icke agg för oförrätts skull.
Den gläder sig icke över orättfärdigheten, men har sin glädje i sanningen. Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.
Kärleken förgår aldrig. Men profetians gåva, den skall aldrig försvinna och tungomålstalandet, det skall taga slut, och kunskapen, den skall försvinna.
Ty vår kunskap är ett styckverk, och vårt profeterande är ett styckverk; men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna, som är ett styckverk.
När jag var barn, talade jag såsom ett barn, mitt sinne var såsom ett barns, jag hade barnsliga tankar; men sedan jag blev man, har jag lagt bort vad barnsligt var.
Nu se vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då skola vi se ansikte mot ansikte.
Nu är min kunskap ett styckverk, men då skall jag känna till fullo, så som jag själv har blivit till fullo känd.
Så bliva de då bestående, tron hoppet och kärleken, dessa tre; men störst bland dem är kärleken.
Nya Testamentet, Paulus 1:A Korintierbrevet.
Vi läste kärlekens lov och i små samtalsgrupper, 4-5 elever/grupp, samtalade vi om följande frågor:
- Vilka tycker du om? Varför tycker du om dem?
- Har du varit kär någon gång? Vad är det för skillnad mellan att vara kär och tycka om någon?
- Hur känner man att man är kär?
- Är kärlek viktigt i världen? Varför/varför inte?
Så läste vi Höga Visan ur Gamla Testamentet och samtalade i smågrupper om följande frågor:
- Vad är typiskt manliga/kvinnliga egenskaper (finns det överhuvudtaget)? Ge exempel!
- .Vad är det (förutom det fysiska) som skiljer en man/kvinna åt?
Samtalsgrupper är tidsödande, men verkningsfullt. I klassrummet måste man vara beredd på att ge utrymme för grupperna att redovisa sina svar. På så sätt blir själva klassrumssamtalet fördjupat (allt är ju förberett i grupperna).
Kärleken kommer och kärleken går
Ingen kan tyda dess lagar.
Men dig vill jag följa i vinter och vår
Och alla min levnads dagar.
Mitt hjärta är ditt
Ditt hjärta är mitt
Och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din
Din lycka är min
Och gråten är min när du gråter.
Kärleken är så förunderligt stark,
Kuvas av intet i världen.
Rosor slår ut ur den hårdaste mark
Som sol över mörka gärden.
Mitt hjärta är ditt,
Ditt hjärta är mitt
Och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
Din lycka är min
Och gråten är min när du gråter.
Av Nils Ferlin
Dag 5
Mannen, kvinnan och det mänskliga
Det finns mycket i oss som är mänskligt. Det finns också en del i människan som är mer kvinnligt och det finns en del som är mer manligt.
Människokroppen hos en kvinna skiljer sig både till det yttre och inre från en man. Trots skillnaden, som har med den kvinnliga och manliga könstillhörigheten att göra, är egentligen det mesta i våra kroppar lika.
Både män och kvinnor behöver andas, alltså har vi lungor. Både män och kvinnor känner ett hjärta som pulserar, har armar och ben, ögon att se med och öron för att höra.
Det som skiljer män och kvinnor tydligast är könen. Det manliga könet finns synligt utanpå kroppen, det kvinnliga könet är dolt inne i kroppen.
För att ett barn skall kunna födas behövs både en man och en kvinna. Det nyfödda barnet är ett mirakel, ett nytt liv på jorden och mottas med vördnad och uppfostras kärleksfullt.
Dag 6
Kvinnans könsorgan
Varje flicka har två äggstockar, de sitter på varsin sida om livmodern. I äggstockarna bildas och lagras äggen. När en kvinna är mogen att föda barn, lossnar ett eller flera ägg. Intill äggstockarna sitter små trattar som fångar upp ett ägg som lossnat. Trattarna leder till en äggledare som går in i livmodern. Om ägget inte blir befruktat av en spermie, försvinner det ut genom slidan. Livmoderns slemhinna förbereder sig varje månad för att ta emot ett befruktat ägg. Om inget befruktat ägg tar plats i livmodern faller livmoderns slemhinnor sönder – det kallas för menstruation/blödning (mens).
Efter mensen bildas ny slemhinna i livmodern och den gör sig beredd på att ta emot ett nytt ägg.
Mensen kommer ungefär var 28’e dag, men den kan också vara mycket oregelbunden, särskilt i början.
En mensblödning håller på i ungefär 3-5 dagar, men kan också hålla på kortare eller längre tid. Man kan tycka att det blöder väldigt mycket, men egentligen innehåller mensen bara någon deciliter blod totalt. Bindor eller tamponger används för att ta upp blodet.
Ibland kan det göra ont när man får sin mens. Det beror på att livmodern drar ihop sig så hårt att den inte riktigt släpper igenom det blod som musklerna i livmodern behöver.
Ingenting av kvinnans könsorgan är synligt utanpå kroppen. Genom slidan, där också urinröret mynnar, finns en förbindelse med livmodern. Slidan, eller vaginan som den också heter är en 8-10 cm lång och tänjbar ficka. Slidans vägg består av veckad slemhinna och glatt muskulatur.
Om sången nedan hade skrivits idag hade det varit lika naturligt att sjunga killar! Det finns så många killar (inte minst HBTQ-personer) som behöver höja sina röster.
Men det har hänt en del med jämställdheten på 50 år – även om en del är kvar att göra.
Jag berättade om genusperspektiv, feminism och varför man inte kan generalisera till exempel säga att ALLA tjejer gilla rosa eller att ALLA män är potentiella våldtäktsmän…
Det blev livliga samtal! Klassen var överens om att det handlar om individer och individuella egenskaper.
Vi måste höja våra röster
Varför har tjejer så tunna röster?
Varför har tjejer så svårt att höras?
Å vad gör en tjej som vill prata,
När alla ropar?
Vad säger hon,
Vad viskar hon om?
Vi hör inte,
Snacka lite högre!
Ska en tjej sitta tyst va’
Å bara hoppas
Att någon kille
Ska säga det hon tänkt,
Eller ska hon resa sig upp,
Andas djupt med magen
Och skrika
OM NI BARA HÅLLER KLAFFEN
OCH LYSSNAR
Så hör ni nog vad jag vill säga.
(sång)
Ååå tjejer
Ååå tjejer
Vi måste höja våra röster för att höras
Ååå tjejer
Ååå tjejer
Vi måste höra våra röster för att höras.
Av Margareta Garpe och Suzanne Osten
Dag 7
Mannens könsorgan
Varje pojke har två testiklar i pungen. Egentligen kan man kalla dem för de ”manliga äggstockarna”. I testiklarna bildas många miljoner spermier. Testiklarna fungerar inte i för hög värme, därför sitter de utanpå kroppen. Det är inte ovanligt att testiklarna är olika stora. Från testiklarna går sädesledarna genom ljumsken och in i magen. Gångarna leder sedan spermierna till urinröret, nedanför urinblåsans botten.
Spermierna fortsätter att bildas under hela livet. Ungefär i tolvårsåldern får en pojke sin första sädesuttömning. Ofta sker sädesuttömningarna under natten. Det märks på morgonen som en liten våt fläck på lakanet. Sädesuttömningen sker därför att det blivit fullt av spermier i testiklarna. Eftersom en spermie inte har så lång livstid, måste de nybildas hela tiden. Vid varje sädesuttömning strömmar både levande och döda spermier ut.
När penis blir hård kallas det stånd. Då fylls den med blod och blir styv och pekar uppåt. För att ett samlag skall kunna genomföras måste penis bli hård. Det är först då som den kan föras in i kvinnans slida.
Kvinnan och mannen känner sexuell lust på olika sätt. En man får stånd, penis blir hård och pungen drar ihop sig. När en kvinna känner lust blir slidan fuktig och hon får en känsla av värme i underlivet.
Vid samlaget får mannen utlösning, det vill säga, från penis strömmar många miljoner spermier. Kvinnans slida blir fuktig vid samlaget och det underlättar för spermierna, som nu tar sig fram själva genom slidan och upp till äggledarna. I och med att spermierna är så många, kan man säga att de hjälps åt att komma vidare. En enda spermie skulle aldrig kunna ta sig fram ensam till äggledaren.
Samtalsgrupper: han, hon och hen samt HBTQ – vad är det?
Dag 8
Konceptionen
Ett ägg från en kvinna och en spermie från en man måste hitta varandra, för att det ska bli någon fortplantning. Äggen och spermierna har en halv uppsättning av människans arvsanlag (gener) vardera. En komplett människa kan det bara bli om dessa ”halvor” smälter samman till en helhet – embryot.
Konceptionen är världens största under!
En enda spermie tränger igenom hinnan som omger ägget. När spermien är inne i ägget, blir hinnan ogenomtränglig för alla de andra spermierna. Konceptionen är alltså det ögonblick när spermien och ägget smälter samman.
Det här är början till embryot, som sedan (efter 9’e veckan brukar man räkna) utvecklas till ett foster.
Själva befruktningen äger rum i äggledaren. Sedan tar sig det befruktade ägget in i livmodern. Där sätter sig ägget fast i väggen genom att skicka ut små ”rötter” som suger sig fast och börjar växa.
Till en början är det befruktade ägget inte större än en pytteliten blåsa, men det växer fort och blir snabbt större.
Vid konceptionen bestäms människans kön. Spermierna bär på manligt eller kvinnligt anlag. Ungefär 50 dagar efter konceptionen kan man se på det lilla fostret, om det är en pojke eller flicka. Till en början kan man alltså säga att embryot är en människa – utan vare sig manliga eller kvinnliga drag. Vi har alla börjat våra liv som människor!
Dag 9 – Diktamen
Fosterutvecklingen
Innan det befruktade ägget kan växa fast i livmodern, ändrar det form, från en liten klump till en ihålig blåsa – blastula. På ett ställe, på blastulans inre vägg, finns en liten utbuktning. Detta som nu växer fram inom blastulan blir så småningom själva fostret. Den andra delen av blastulan bildar fosterhinnan – corion, och den vätska (fostervattnet), som fostret liksom flyter omkring i, samt moderkakan där utbytet äger rum mellan modern och barnet av näring och utsöndring.
När blastulan växer fast i livmoderväggen, kommer det som ska bli fostret närmast själva väggen. Blastulans yttre del – trofoblastlagret – börjar då växa mycket snabbt. Under växandet sänder den ut små fingerlika utskott – villi – som också borrar sig in i väggen. Andra delar av trofoblasten förenar sig med blastulans inre, för att åstadkomma amnion, vars vätskeinnehåll skyddar barnet mot stötar och tryck utifrån.
Under tredje veckan bildas små blodkärl i villi. I ena änden är dessa blodkärl förenade med embryot och dessa blir senare med omgivande vävnader till navelsträngen. Åt andra hållet ligger villis blodkärl inne i livmoderväggen, i nära kontakt med moderns blodomlopp.
Nätet av villi och livmoderväggen, som båda är rikligt utrustade med blodkärl, bildar moderkakan – placentan. Till moderkakan kommer syret från moderns blod samt näringen.
Dessutom tjänstgör moderkakan som barriär för att hejda farliga ämnen som kan förekomma i moderns blod. Till exempel en del virus, dock ej Röda hund-virus, som kan ta sig igenom och påverka fosterutvecklingen.
Även alkohol och vissa mediciner tar sig igenom moderkakan och påverkar fostret. Modern måste vara noggrann med vad hon äter och i vilken miljö hon vistas i. En del arbeten kan inte utföras av gravida, till exempel stridspilotens och röntgenassistentens samt hantering av farliga kemikalier. Kvinnor som har dessa arbeten får göra andra saker under graviditeten.
I början av fjärde veckan har embryot fått ett första nervsystem och en tvålobig hjärna. Vid det laget har också ett u-format hjärta bildats. Man kan säga att uttrycket: hjärtat pumpar blodet, är oriktigt eftersom blodet var först på plats.
I gulesäcken bildas ännu så länge barnets blod, ända fram till sjätte veckan. Sedan övertas funktionen av levern, för att i sin tur gradvis ersättas av benmärgen som därefter hela livet sköter tillverkningen av röda blodkroppar.
I och med att blodomloppet byggs upp och börjar fungera, träder också andra viktiga bildningar fram. I femte veckan börjar armar och ben utvecklas. Efter ytterligare tre veckor är fingrar och tår urskiljbara.
Tiden mellan befruktning/konception och förlossning kallas graviditet eller havandeskap. Den varar normalt i 40 veckor eller 9 månader. Första månaden är fostret ca 1 cm, tredje månaden ca 9 cm, sjätte månaden ca 30 cm och nionde månaden ca 50 cm.
Redan i början av tredje graviditetsmånaden är de flesta kroppsdetaljer skönjbara. Det fullgångna fostret väger mellan 3 000 och 4 500 gram.
Ibland händer det att två ägg lossnar samtidigt och bägge blir befruktade. Då uppstår en tvåäggig tvillinggraviditet. Tvåäggiga tvillingar kan vara av olika kön och är varandra inte mera lika än syskon i allmänhet.
Enäggiga tvillingar däremot är identiska och följaktligen alltid av samma kön. Tvillingfödsel förekommer ca en gång/80 förlossningar. Flerbörder är ytterst sällsynta. Femlingar lär förekomma en gång på 42 miljoner förlossningar.
Vid ungefär 16:e veckan brukar fostrets rörelser kunna kännas av modern. Även ljud kan höras från fostret om man sätter en trätratt till magen. Som allra livligast sparkar fostret mellan 4’e och 8’e månaden. Då finns det fortfarande plats att röra sig. I 9’e månaden är fostret så stort och vänder sig dessutom med huvudet nedåt. Fostrets hjärtfrekvens ligger omkring 140 slag/minut.
Dag 10
Förlossningen
Efter 40 veckor i livmodern är barnet redo att födas och modern är redo att föda barnet. Livmoderns elastiska vägg är rejält uttänjd. Nu inleds de sammandragningar i livmodern som kommer att pressa ut barnet. Dessa rytmiska rörelser som modern känner som födslovärkar, har en kraftig styrka. Livmodern är den största och starkaste muskeln i kvinnans kropp, mycket starkare än tyngdlyftarens biceps (överarmsmuskeln).
Det första som sker under förlossningen är att cervix uteri – livmoderhalsen – vidgas så att barnet kan komma ned i förlossningskanalen. Detta stadium – öppningsskedet – tar mycket längre tid än de båda följande stadierna: utdrivningsskedet och efterbörden.
Livmoderhalsen har varit sluten under hela havandeskapet. Den måste öppnas till 10 cm om barnets huvud ska kunna passera.
Benplattorna i barnets huvud har inte vuxit ihop, utan kan ligga något omlott under själva utdrivningsskedet. En liten del mitt på hjässan – fontanellen – förblir som en ”hålighet” till ungefär 2-årsåldern.
De sista värkarna som driver ut barnet kallas krystningar. Om inte fosterhinnan har gått sönder innan, så går den sönder nu och allt fostervatten förs ut från livmodern. Själva födelsen går ofta mycket snabbt. Vid en krystningsvärk kommer hela huvudet ut och vid nästa värk kommer hela kroppen ut.
Barnet är blålila med vitt fett på huden. Ögonen är i hoptryckta och ingen luft finns i lungorna. Så öppnas ögonen och barnet drar sitt första andetag. Färgen ändras från blålila till rosenröd och barnet tittar nyfiket på mamman. Barnet får vila ut på moderns mage en stund innan navelsträngen klipps av. Efter ett tag kommer efterbörden, det vill säga moderkakan. Naveln, där navelsträngen suttit, läker ihop efter några dagar.
Redan på en gång efter födelsen kan barnet suga och njuter av att ammas. Tryggheten att känna moderns närhet, hjärtslagen och få i sig den näringsrika mjölken bildar ”yttervärldens livmoder” runt barnet, ett välbehövligt hölje den första tiden.
Föräldrarna tar emot sitt barn med vördnad och uppfostrar det kärleksfullt. En dag blir den lilla människan mogen att lämnas i frihet!
Dag 11
Undret
Undret över alla under,
Höga, outgrundligt stora!
Ulvens klyfta blev ej ditt hem,
Ej de mörka havets djup.
Född blev du att vandra
I den gyllenen människoleken.
Broder, syster, du som än
Går din färd på jordens stjärna,
Kort är livets väg och kvällen snar,
Blid och glatt förnöjsam ändå var.
Strid på stridens dag och lek på viland!
Sök försynt din ro bland goda hjärtan,
Yr i våren, vis i åldern,
Och när ditt huvud sjunker,
Prisa undret, att du föddes
Människogestaltad, gudalik,
Under över alla under!
Av Verner von Heidenstam
Bön för det lilla barnet
In i dig strömme ljus, som kan gripa dig.
Jag följer dess strålar med min kärleks värme.
Jag tänker med mina bästa glädjetankar
På ditt hjärtas rörelser.
De skola stärka dig,
de skola bära dig,
de skola ge dig klarhet.
Jag vill samla inför dina levnadssteg
Mina glädjetankar,
Att de förbinda sig med din levnads vilja
Och den i styrka sig finna
I världen all,
Allt mer
Genom sig själv.
Av Rudolf Steiner
