Av Christine

Waldorfskolan har inga betyg i årskurs 6 – 8. Först i årskurs 9 får eleverna betyg som de kan använda för att söka till gymnasiet. I regel brukar klassläraren/klassföreståndaren ge så kallade riktbetyg i klass 8 och ofta med en framåtsyftande kommentar. Då vet eleven vad den ungefär har för bokstavsbetyg och hur den ska göra för att höja det.
I samband med att eleverna börjar klass 8 kan det vara bra att gå igenom med klassen vad de olika ämnena innehåller för moment under året och hur betygskriterierna är (skolverket.se).
Som de flesta lärare brukar jag ha en skrivning/uppsats i slutet av perioden. Oftast får eleverna ha sina periodhäften med sig. Det blir då en morot att göra färdigt den skriftliga redovisningen innan perioden är slut. Ibland har vi skrivning utan periodhäfte och då brukar de flesta frågorna vara att välja rätt mellan 3 alternativ (1, X, 2). Så gott som varje skrivning har jag också en eller flera kortare texter (ca 100 – 200 ord) med ca 5 frågor till texten (läsförståelseövning). Viktigt med skrivningar och alla andra mer kravfyllda moment i skolan är att försöka så långt som möjligt framkalla känslan hos eleverna att de lyckas. En blandning av olika skrivningar/frågor/uppgifter under läsåret ger de flesta möjlighet att visa sina kunskaper. För en del elever kan det vara bra med muntliga kunskapsredovisningar.

I klass 7 märkte jag att jag hade dålig koll vilken nivå i betygsskalan eleverna låg på. De ämnen som jag hade bäst koll på var periodämnena och matematiken. Men hur såg kunskaperna ut i samhällskunskap, religionskunskap och svenska? Det är inte bra att hela tiden ha skrivningar, så hur skulle jag göra på ett mer naturligt och återkommande sätt som passade in i undervisningen?
Min lösning blev lärandechecken. Egentligen är det ett annat namn för kunskapskontroll, men jag tyckte att både kunskaper och kontroll lätt kan framkalla ångest. Det är ju lärande det handlar om – vad har jag lärt mig?

Så här gör vi lärandechecken:
Varje fredag morgon får eleverna 5 olika ämnen med 2 frågor i varje ämne.
Ämnena är periodens ämne, matematik (alltid 2 enkla ekvationer), svenska,
samhällskunskap och religionskunskap.
Frågorna är ställda så att eleven bara ska behöva skriva ett ord/mening. Då kan även elever med läs- och skrivsvårigheter genomföra lärandechecken utan större problem.

I periodämnet kan en typisk fråga se ut så här: hur många ben finns i
människokroppen?, vilka 3 olika typer av muskler finns det eller vad finns i den röda respektive gula benmärgen?
Under årskurs 7 var ett ständigt återkommande tema i matematiken ekvationer. Därför har jag alltid en mycket enkel ekvation med typ 2 X + 3 = 13. För att få rätt behöver eleven ställa upp ekvationen på ett korrekt sätt.
Varje vecka får eleverna 15 svenska ord i läxa (som börjar på en bokstav ur alfabetet). En del av svensklektionerna ägnas åt ordkunskap. Uppgiften i svenskfrågorna är att skriva synonymen för till exempel utrera, ultimatum, union. Varje lärandecheck innehåller 2 ord.
I samhällskunskapen brukar vi oftast se på gårdagens Rapport och under tiden skriver jag upp ord på tavlan som vi efter programmets slut går igenom. Då kan eleverna också ställa frågor och jag kan förtydliga och förenkla begrepp som budget, Brexit, riksdagsmotion etc. Typiska frågor är: vad vill Brexitanhängarna med Storbritanniens medlemskap i EU? Vad heter Sveriges finansminister?

I religionskunskap har vi nyss talat om ateismen, religion utan Gud. Vi har jämfört med olika religioner som finns i Sverige. Vad är ateism, Vilken religion har imamer, Vad heter judarnas ”kyrka” etc är frågor som kan komma på lärandechecken.

Allra sist finns en självskattningsfråga:
– Den här veckan har jag varit uppmärksam på 75 – 100 % av lektionerna
– Den här veckan har jag varit uppmärksam på hälften av lektionerna
– Den här veckan har jag inte kunnat vara uppmärksam
– Jag har använt mobiltelefonen vid…… antal tillfällen utan lov från undervisande lärare.

Varje lärandecheck skrivs i 2 varianter, A och B. De har lika svårighetsgrad. Eleverna som sitter bredvid varandra får alltid olika varianter. På så sätt undviks att de tittar på varandras svar.
Eleverna får lämna klassrummet så fort de är klara med sin lärandecheck. Så fort alla är klara går vi igenom svaren tillsammans. Då kan eleverna se vad de hade rätt på och räkna ut sin procent. Varje fråga ger 10 % så maxpoäng är 100 %. 50 % är godkänt.

Jag sparar de inlämnade svaren och tänkte använda dem som underlag vid nästa utvecklingssamtal i slutet av terminen. Förhoppningsvis har eleverna då gjort 10-15 lärandecheckar vilket ger ett ganska bra svar på vad kunskapsbetyget är. Helt ok för eleverna är naturligtvis att missa något tillfälle, det är ändå tendensen som visar riktbetyget tillsammans med skriftliga/muntliga redovisningar, skrivningar och uppsatser.

Lärandechecken har nu blivit ett återkommande inslag varje fredag och jag har sett att uppmärksamheten har ökat väsentligt sedan klass 7. Jag får oftare frågor om förtydliganden och fler förklaringar på lektionerna. Kunskaper känns som mer viktiga!

Klarar du klass åttas lärandecheck för v. 39?
Lärandecheck 26 september A
Periodfrågor

  1. Vilka olika typer av muskulatur finns i människokroppen?
  2. Hur många muskler finns i människokroppen?
    Ekvationer
  3. 2 X + 2 = 22
  4. 3 X + 2 = 32
    Svenska
  5. Synonym till ultimatum
  6. Synonym till union
    Samhällskunskap
  7. Nämn ett fossilt bränsle.
  8. Var äger FN’s klimatmöte rum nu?

Religionskunskap

  1. Vilken religionsinriktning tillhör Påven?
  2. Vilken religion tillhör en Imam?

Lärandecheck 26 september B

Periodfrågor

  1. Vilken är den största och minsta muskeln i människokroppen?
  2. Var hämtar musklerna energi ifrån
  3. 4 X + 2 = 22
  4. 2 X + 3 = 23
  5. Synonym till utrera
  6. Synonym till underminera
  7. Vad andas människan ut och vad andas hon in?
  8. Nämn någon fossilfri energikälla.
  9. Var har Påven sitt palats?
  10. Vad kallas buddistiska ”kyrkan”?
Categories: Allmänt

Leave a Reply

Your email address will not be published.