Kan vi som lärare ta oss an den växande människans väsen, spirar ur den kunskapen fram hur vi ska förfara pedagogiskt, i detta avseende måste vi lärare bli konstnärer. Lika lite som konstnären kan ta en estetikbok i handen för att måla eller modellera enligt estetikens grunder, kan läraren använda färdiga pedagogiska anvisningar för att undervisa. Vad han behöver, det är verkliga insikter i vad människan egentligen är, vad hon blir, då hon utvecklas barndomen igenom.

Rudolf Steiner, Vier pädagogische Vorträge, 1920

Är man född till att vara lärare? Kan alla människor verkligen bli bra lärare? Exakt vadär det som gör en lärare bra?
Det är bara några av de frågor som dyker upp när jag skriver om Waldorfmetodiken. Om man ser läraren som konstnär som Rudolf Steiner gjorde, kan man då hävda att det krävs talang för att bli lärare – precis som det behövs talang för att bli soloviolinist? Att vara lärare innebär att man ständigt behöver fatta sekundsnabba beslut – vilken väg ska jag gå? Det finns tusentals möjligheter, vad behöver mina elever idag, vilken väg blir bäst? Läraren fattar sina val i samklang med klassen. Ju mer förberedd läraren är, desto lättare är det att improvisera fram en undervisning som passar eleverna.
Alla har vi säkert exempel på dåliga lärare. Och riktigt usla lärare är inte svårt att beskriva. Men hur är det med de bästa lärarna, de som gjort avtryck och betytt mycket för oss – går det att hitta någon/några minsta gemensamma nämnare? Vad tycker du?
Categories: Allmänt

Leave a Reply

Your email address will not be published.