Av Christine
Årskurs 8 är ofta den sista årskursen som har klasslärare i waldorfskolan, i årskurs 9 tar en klassföreståndare över och undervisningen övergår då helt till ämneslärare. Det förekommer dock att en klassföreståndare tar över tidigare och även varianter med särskilda lärarlag för årskurserna 7–9. Grundtanken var ursprungligen att klassläraren undervisade sin klass till och med årskurs 8. Att det därefter ska vara en klassföreståndare i årskurs 9 är helt naturligt, efter årskurs 8 går barnen in i en ny utvecklingsfas. (Ur boken Waldorfpedagogik, 2013)
Modersmål och drama
Åtta år är en lång tid, i synnerhet för ett barn, men också för en vuxen person. Mycket händer under klassens åtta år tillsammans. På många sätt känns det helt naturligt för både elever och klasslärare att avsluta den gemensamma historien precis här. Barnen står på tröskeln till vuxenvärlden och behöver vidare utbildning av ämneslärare. I många ämnen har eleverna redan mött ämneslärare: eurytmi, idrott, språk och hantverk för att ge några exempel. Klassläraren, som då och då, kanske särskilt de sista åren, varit nära sin kunskapsgräns i flera ämnen lämnar över en samling gängliga tonåringar till högstadie- och gymnasielärarna för vidare utbildning. Den här övergången in i vuxenvärlden präglar även kursplanen, med betoning på den nya värld som inleds med renässansen.
Eleverna får öva sig i att iaktta och skildra verkligheten noggrant i periodhäften, intervjuer, rapporter och referat. I de naturvetenskapliga ämnena tillmäts den noggranna beskrivningen en stor roll. Eleverna får också träna förmågan att gestalta upplevelser och iakttagelser på ett konstnärligt sätt genom träffsäkert ordval, uttrycksfull språkrytm och pregnanta bilder.
Litteraturens historia, genrer och stilar studeras utifrån elevernas mognad under morgonperioder. Dramatiken, i stark integration med kulturhistoria, musik, målning och olika hantverksämnen, studeras ingående, genom att eleverna i åk 8 under en period får fördjupa sig i och sätta upp ett skådespel ur den klassiska repertoaren, t.ex. Shakespeare, Molière, Holberg, Schiller.
I årskurs 8 blir litteraturhistoria infört som fristående ämne. Några författare som eleverna läser är till exempel Selma Lagerlöf, Gustav Fröding, Verner von Heidenstam, Vilhelm Moberg, Harry Martinson, Moa Martinson, Per-Anders Fogelström, Charles Dickens och Victor Hugo. I anslutning till litteraturhistorien får eleverna göra ett större arbete och hålla ett föredrag om en bok.
Modersmålsundervisningen tar upp konsten att uttrycka sig med variation och stringens genom att bland annat redigera och stuva om texter och skriva artiklar och notiser. Vad är värdering, påstående och fakta? Och hur beskriver man det på tydligaste sätt? Studieteknik och källkritik är viktiga teman.
I årskurs 8 genomför klassen, tillsammans med sin klasslärare och andra inblandade lärare, en pjäs eller ett spel. Oftast är det en komedi som sätts upp, exempelvis av Shakespeare, men är det en musikalisk klass kanske en musical som West Side Story eller en opera som Trollflöjten står på repertoaren.
Genom att arbeta mycket med dramaövningar innan repetitionerna börjar, kan pjäsen framställas på ett mer nyanserat sätt. Eleverna blir vana att tala inför varandra, förställa sig och använda kroppsspråket. Dramaövningar är också socialt verkningsfulla: det är roligt att skratta i grupp, göra mänskliga labyrinter eller slappna av tillsammans. Är eleverna samspelta och känner varandra, kan de vara trygga på scenen och koncentrera sig på själva pjäsen. Tryggheten är överhuvudtaget en viktig sak och ska inte underskattas, klassen behöver öva så mycket att alla känner sig säkra.
Mänsklig labyrint, tillitsövning: hela klassen ställer sig på en lång och krokig rad. Eleverna bildar ensamma, i par eller med flera kamrater, ”hinder” att ta sig över, under, igenom etc. En frivillig elev får sedan prova labyrinten med förbundna ögon.
Efter en tid uppstår oftast någon form av kaos. Inget vanligt schema finns, inga läxor. Men, det kan få vara lite kaos under repetitionstiden, under ordnade former! Att få en klass att fokusera på en premiär kräver att kontrollbehovet koncentreras till det som är viktigast. Att klassrummet förvandlas till sjöslag och att dygnsrytmen kastas omkull är en del av processen, det är ju ett konstnärligt projekt! Föräldrar och lärares hjälpande händer i bakgrunden är välkomna, men samtidigt måste tonåringen få uppleva frihetsrummet och det nya ansvaret som blivande vuxen.
I waldorfskolans kursplan beskrivs fjortonårsåldern som en intensiv identitetsskapande tid då stormiga känslor behöver näring. En världsbild, som lätt delas i svart eller vitt, där konfrontationer är oundvikliga, behöver ett övningsfält. Genom övning och uppförandet av ett större skådespel blir det sociala livet i klassen förnyat. Särskilt kan det bli en hjälp att lösa negativa rollspel, som ibland uppstår eleverna emellan, men också till att lyfta fram elever, som levt mer i skymundan i gruppen. Skådespelet är ett rikt övningsfält, där eleven genom att leva sig in i och förstå en annan människas karaktär, kan upptäcka och få mod att bejaka den egna kraften och förmågan.
För att genomföra ett spel från början till slut är det nödvändigt att visa hänsyn, ta initiativ och samarbeta med andra. Teater är ett allkonstverk där många ämnen samverkar. Man övar tal och gester, sång och musik. Man syr dräkter, snickrar och målar kulisser och rekvisita. Man sammanställer program och affischer. Vägen fram till premiären blir till ett spel i spelet.
Dramat kan få eleverna att kanalisera känslor som kraft, aggressioner och lidande. Genom att gå in i en annan människas roll tillåts man lämna den invanda rollen i klassen utan ursäkter. Unga människor som får spela teater lär sig genom samarbetet att lyssna på varandra. Det blir ett givande och tagande som både fostrar och får eleverna att växa. Man vet hela tiden vilket datum och klockslag premiären äger rum, ingenting kan skjutas upp till morgondagen – något som är ganska lätt just i tonåren. Vi måste arbeta tillsammans här och nu!
För vissa elever kan föreställningarna bli ett hälsosamt möte med sig själva, kanske smärtsamt, kanske överraskande positivt. I elevernas skolgång ingår att lära känna sig själv, brottas med sina problem och öva sitt mod. I spelet finns alla chanser till detta.
Att sätta upp ett spel tillsammans är att lämna vardagen för ett tag och göra någonting annorlunda. Skoltröttheten är ibland förlamande just i årskurs 8. Många har växt flera centimeter på några få månader, växtvärken mal i de långa benen och armarna vet inte riktigt vart de ska ta vägen. Rappa replikskiften sätter fart på trötta tonåringar. Plötsligt är det tillåtet att skrika och slåss, bete sig helt galet eller vara riktigt fånig. Man gör inte bort sig! Det tillhör min roll, jag får vara äckligt elak … I tonåren kan det ju annars vara rätt kämpigt att sticka ut och vara annorlunda. Att göra bort sig är oerhört pinsamt. Tonåringar är i början orienterade utåt, vad tycker kamraterna – senare är de orienterade inåt – duger jag som jag är?
Att uppslukas av en roll kan vara terapi för självupptagna och bångstyriga tonåringar. Plötsligt kommer inte kraven från föräldrarna eller lärarna, kraven kommer från publiken … Vad kommer de att säga?
Klassläraren är mer som en vägvisare för eleverna, absolut ingen demonregissör. Hon lyssnar på eleverna och låter dem prova egna idéer. I dramaövningarna finns rika tillfällen för eleverna att pröva sina vingar. En bra princip är att dela in klassen i nya grupper hela tiden, alla ska få möta varandra. Bästa gruppstorleken är 3–6 elever. Grupperna kan delas in helt slumpartat, säg till exempel: ”alla som är storasyskon här, jaha, ni är 8 stycken, då blir det två grupper. Olika ”sorteringskriterier” för varje dag gör gruppindelningen i sig till en teater, det övar upp kreativiteten och lockar till befriande skratt.
Varje grupp får sedan öva på ett enskilt ställe en kortare stund och därefter framföra sin scen för de andra grupperna. Övningarna löser ut befriande glädje och skapar värme i klassen. Precis som i krokiteckning, med ställningar i 5 sekunder, kan man också ha snabba dramaövningar. Efter att ha dragit en lott med en instruktion, börjar gruppen direkt att spela upp en improviserad scen. Denna övning kan dock vänta tills eleverna är lite varmare i kläderna. Att resonera sig fram till hur en scen ska framföras är egentligen det mest naturliga, då övas de sociala förmågorna.
När grupperna i klassen spelat upp de olika scenerna för varandra kan det vara bra att ägna en kort stund åt reflektion. Levde sig alla in i det de höll på med? Hur fungerade samspelet? Vad blev bra? Vad blev tydligt?
Att utgå från det positiva gör att det som var mindre bra kommer i skymundan. På så sätt tvingas alla att fokusera på det som gjordes bra och det beröm som genomsyrar klassrummet känns upplyftande för alla! Negativa kommentarer tar lätt bort självförtroendet och minskar skaparglädjen.
Det kan få gnissla ibland under dramaövningarna, lite kantiga personligheter gnuggas och nöts mot varandra. I längden vinner alla elever på att det rörs om i grytan. Kortsiktigt kanske någon/några blir upprörda, men det tillhör liksom spelets regler.
Så var det då äntligen premiär! Skådespelarna befinner sig bakom scenen och visar sig inte för publiken innan föreställningen börjat, tryckta program med rollista och en kort resumé av spelet delas ut, pausens förfriskningar förbereds och publiken börjar ta plats. En kittlande spänning infinner sig bland skådespelarna som samlas i ett intilliggande rum för en sista koncentrationsövning innan ridån går upp. Alla ställer sig i en ring och håller varandra i händerna, blundar en kort stund medan någon av lärarna säger några upplyftande ord. Så intar alla skådespelare och eventuella musiker sina platser. Spelet kan börja!
Hur vi arbetat med ämnet svenska i klass 8
Under höstterminen hade klassen en gemensam 60-minuterslektion och två lektioner i halvklass. När klassen var samlad gick vi igenom olika spel och röstade sedan fram det/de spel som skulle gå vidare till själva ”slutspelet” (de 5 spel som fick flest röster).
Fram till höstlovet hade vi tillsammans gått igenom ca 20 olika pjäser. Därefter röstade klassen fram 5 spel som vi skulle titta lite närmare på och göra dramaövningar från.
I början av december röstades slutligen det vinnande spelet fram. Texten i manus fick bearbetas något och eleverna fick önska sig 2 roller. När rollerna blivit tillsatta (det gick någorlunda smärtfritt!) var det dags för terminsavslutning och alla eleverna fick var sitt manus med sig hem över jullovet. Rollerna skulle eleverna kunna utantill till första dagen på vårterminen. Motivationen kändes god eftersom eleverna var trötta på att spela teater med manus i handen (alla de 5 spelen).
Det viktiga med hela denna något omständliga process var att alla elever skulle känna att de varit med om att kunna påverka valet. Praktisk demokrati!
Det centrala innehållet i ämnet svenska under årskurs 8:
Från Waldorfskolans Kursplan
• Ögonvittnesskildring i samband med industrialismen och det 30-åriga kriget
• Analys av reklam- och propaganda texter, t.ex. jämförelse med dagens nyhetssändningar och propagandapamfletter från 1600-talet
• 1800-tals litteratur som skildrar framväxten av ett industrisamhälle
• Klassisk svensk arbetarlitteratur och diktning
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik,dramatik, sagor och myter. Fördjupas då nordiska arbetarförfattare och lyriker är ett genomgående tema.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
• Skrivövningar av faktatexter utifrån utflykter, museibesök och berättande beskrivningar
• Skrivövning genom att skriva utifrån en bild, en annan text, eller en film
• Skriva enkel dialog och manus inför dramaövningar
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.
• Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
• Genomförandet av ett teaterprojekt som innefattar pjäsval, rollfördelning, bearbetning av text repliker och arbete med rekvisita och scenografi.
Exempel på konstnärligt/praktiskt arbete som klassen gjorde
dramaövningar, spelet, läsa skönlitteratur, lyssna på dialekter och de Nordiska språken
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.
Det som bedöms i ämnet svenska är:
* förmågan att kunna läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag
* förmågan att göra sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsaks-samband och andra texter visar läsförståelsen
* förmågan att utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk
* förmågan att föra resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman genom att använda underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i
* förmågan att skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning samt anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer
* förmågan att kunna skriva berättande texter som innehåller gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi
* förmågan att kunna söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och föra underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans
* förmågan att kunna göra sammanställningar som innehåller beskrivningar och förklaringar, ämnesrelaterat språk samt fungerande struktur, citat och källhänvisningar
* förmågan att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i fungerande sätt så att texters budskap förstärks och levandegörs
* förmågan att kunna göra omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett fungerande sätt
* förmågan att samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt
* förmågan att kunna förbereda och genomföra muntliga redogörelser med fungerande struktur och
innehåll och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
U
* förmågan att kunna förenkla och resonera om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Bokreferat
I årskurs 8 har klassen en period i litteraturhistoria/svenska. I samband med perioden höll eleverna bokreferat och lämnade in ett skriftligt referat om minst 300 ord samt en kort beskrivning av författaren. Klassen fick sina boktitlar dagen efter uppropet i augusti (så att ingen kunde säga att den inte hunnit…) och referaten skulle hållas efter höstlovet.
Referatet skrevs på dator. Typsnitt Times New Roman och teckenstorlek 12 med 1,5 radavstånd. Det gick utmärkt att lyssna på boken men det var viktigt att OCKSÅ läsa medan man lyssnar (alltså inte enbart lyssna).
Böckerna var utvalda efter kriterierna: välkänd svensk 1900-talsförfattare, välkänd roman/berättelse, någorlunda lättläst och inte allt för omfattande. Hänsyn togs till elevernas förmåga.
Klassens bokreferat:
- Juloratoriet – Göran Thunström
- Röda rummet – August Strindberg
- Kejsaren av Portugallien – Selma Lagerlöf
- Mor gifter sig – Moa Martinson
- Körkarlen – Selma Lagerlöf
- Ondskan – Jan Guillou
- Ormens väg på hälleberget – Torgny Lindgren
- En komikers uppväxt – Jonas Gardell
- Det osynliga barnet – Tove Jansson
- Selma Lagerlöfs dagbok – Selma Lagerlöf
- Utvald att leva – Jerzy Einhorn
- God natt jord – Ivar Lo-Johansson
- Mio min Mio – Astrid Lindgren
- Doktor Glas – Hjalmar Söderberg
- Röde Orm – Frans G Bengtsson
- Jerusalem – Selma Lagerlöf
- Herr Arnes penningar – Selma Lagerlöf
- Gösta Berlings saga – Selma Lagerlöf
- En Herrgårdssägen – Selma Lagerlöf
- Bröderna Lejonhjärta – Astrid Lindgren
- Mina drömmars stad – Per Anders Fogelström
- Vägen till Klockrike – Harry Martinson
- Aniara – Harry Martinson
- Rid i natt – Vilhelm Moberg
- Vilhelm Moberg – Utvandrarna
- Vem älskar Yngve Frej? – Stig Claesson
1. Lyssna på bokreferat, 2 st/morgonlektion
Under svenskperiodens (3 veckor) morgonlektioner gjorde vi följande
2. Läsa och dramatisera kortare texter/poesi av några författare som Selma Lagerlöf, Harry Martinson, Sara Lidman, Kerstin Ekman, Jonas Gardell, Per Anders Fogelström och Vilhelm Moberg
3. Läsa delar av de 5 pjäser som klassen valt ut:
Oliver Twist av Charles Dickens
Den Girige av Moliere
Romeo och Julia av Shakespeare
Robin Hood
Häxan och Lejonet (Narnia)
4. Göra dramaövningar, både improvisationer (som vi övat på under höstens svensklektioner) och scener ur ovanstående 5 pjäser.
Morgonlektionerna såg i stort sett se ut så här:
Dagens ordspråk – kort reflektion av eleverna
Världen idag – kort samhällskunskapsreflektion
2 bokreferat
5 minuter paus
dramaövning
läsa delar av pjäser och/eller kortare texter av ovanstående författare
Eleverna gjorde ingen skriftlig redovisning (periodhäfte) förutom sitt bokreferat.
Sista dagen på perioden skrev eleverna uppsats (i stället för skrivning) om några av de texter som de läst under perioden.
Waldorfskolorna har dispens från att sätta betyg i årkurserna upp till 9.
Bedömning
För att eleverna ska veta ungefär var de ligger i de olika ämnena ger de flesta waldorfskolorna sk riktbetyg som meddelas vid utvecklingssamtalen. Då får också eleverna veta vad som krävs ytterligare för att höja ett betyg. Betygen i betygsskalan är A – E samt F som betyder ännu ej godkänd.
Uppsats i svenska/litteraturhistoria
Rubrik: Hur jag blev en berömd författare
Först skrevs en inledning där eleven presenterade dig själv (eleven kunde välja att vara sig själv eller välja en fiktiv person)
Vad heter du? Hur gammal är du? Var bor du? Har du någon familj?, Har du något annat yrke än författare? Vad gillar du? Någon författare som inspirerat dig? Hur då?
Därefter beskrev eleven vad som fick hen att bli författare.
Hur ser en vanlig dag ut i ditt liv? När skriver du? Skriver du varje dag? Läser du vad andra författare (vilka?) skriver.
Hur och för vilken bok blev du en berömd författare? Vad hände då?
Avsluta uppsatsen så att berättelsen känns färdig (alltså inte bara slutar abrupt).
Tänk på:
Skiljetecken
Stavningen
Upprepa dig inte
Variera orden i språket
Använd många adjektiv (beskrivande ord)
Dra paralleller till de författare och böcker som vi talat om under perioden
Bedömningsgrunder:
* förmågan att skriva med språklig variation, språkliga normer och strukturer
* förmågan att kunna skriva berättande texter som innehåller gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi
* förmågan att kunna göra sammanställningar som innehåller beskrivningar och förklaringar
* förmågan att kunna göra omdömen om texters innehåll och uppbyggnad
Övrigt i ämnet svenska:
15 ord / vecka att kunna stava och förstå, ordtest
De 15 orden var sk ”svåra ord”. Vi ägnade ca 20 minuter / vecka åt att göra en genomgång med förklaring av orden. Vi provade på att göra Högskoleprovets ordprov.
Genom att samla på sig nya ord kan eleverna förhoppningsvis få möjlighet att uttrycka sig mer precist samt förstå det som sägs/skrivs i olika media.
Svenska är ett ämne som genomsyrar alla ämnen i skolan såväl teoretiska, konstnärliga och praktiska ämnen. För att eleverna ska kunna tillägna sig de olika ämnena är det viktigt att svenskämnet får ett stort utrymme i undervisningen.
