För mer detaljer finns det många artiklar här på bloggen. Sök på respektive årskurs!
Så här års (juni) har många skolor några arbetsdagar efter skolavslutningen. Då brukar året summeras men man också ägnar man sig åt att titta framåt.
Den här uppläggningen av perioderna gör varken anspråk på att vara fullständig eller helt avstämd mot gällande styrdokument utan mer som en ”lathund”. Vad ägnar man sig åt under morgonperioderna? Kärnämnena svenska och matematik kan på ett både konstnärligt och fantasifullt sätt integreras i de olika perioderna – perioden blir ett tema som sätter ramen.
Årskurs 1 – 8 är den ”konstnärliga delen”, årskurs 9 – 12 är den ”vetenskapliga delen”. Klassläraren behöver vara en konstnär och ämneslärarna från årskurs 9 behöver vara vetenskapsmän – experter i sitt ämne. Naturligtvis är det en förenklad bild men en viss sanning ligger det i den.
I klass 1 och 2 växlar perioderna mellan svenska och matematik. Varje termin kan inledas med 1-2 veckor formteckning. Det kan också vara bra att inleda varje vecka med formteckning.
All text i årskurs 1 och en del text i årskurs 2 skrivs av från tavlan eller från papper.
Årskurs 1 brukar vanligtvis avslutas med en längre saga, gärna på vers till exempel Lille Pers vandring, där barnen skriver ca en mening/dag och illustrerar till.
I årskurs 2 brukar berättelsen om Franciskus avsluta läsåret. Barnen skriver ett par meningar varje dag ur berättelsen.
Under årskurs 2 växlar svenskperioderna mellan legender och fabler. När klassen har fabler kan det vara bra att barnen får återberätta skriftligt för första gången. På ett enkelt sätt går man igenom grunderna i grammatik.
I matematik i årskurs 1 börjar man med att gå igenom talbilderna, nästa period berättar man om de fyra räknesätten. Därefter räknar barnen både tillsammans men också självständigt under lektionerna. Stor vikt läggs vid rytmer, sånger etc.
I årskurs 2 kan det vara bra att repetera det som grundlagts i årskurs 1 under den första perioden och därefter komma in på uppställning av plus och minustal.
Jag har undervisat från årskurs 1 till årskurs 12 (från årskurs 9 – 12 i mina ämnen biologi, geovetenskap och geografi) Mitt förslag nedan om periodernas längd och placering har jag i stort sett följt i de 3 klasser jag haft. Det har känts viktigt att växla mellen mer naturvetenskapliga ämnen och mer humanistiska ämnen. Svenska och matematik kan ingå i alla periodämnen men med ”huvudämnet” som ram.
De naturvetenskapliga ämnena fysik, kemi och teknik är viktiga att utgå från olika experiment. Det kan möjliggöras i halvklass och kräver ibland facksalar. Därför är min erfarenhet att de bäst läggs som löpande timmar.
Förslag på periodplanering i årskurs 1
2 v. formteckning
4 v. alfabetet
4 v. talbilder
Höstlov
4 v. alfabetet
3 v. talbilder
Jullov
3 v. räknesätten
4 v. skrivning av kända verser/sånger
Sportlov
5 v. räkning, de fyra räknesätten (ett/vecka)
Påsklov
7 v. skrivning av längre saga
Årskurs 2
1-2 v. formteckning
4 v. skrivning och läsning fabler
4 v. räkning repetition
Höstlov
4 v. skrivning, legender
3 v. räkning, uppställning plustal
Jullov
4 v. skrivning, fabler
3 v. räkning, uppställning minustal
Sportlov
5 v. räkning
Påsklov
Skrivning Franciskus
Årskurs 3
De första riktiga perioderna inträder i årskurs 3.
Svenska genomsyras då av yrkena, bondgården, Gamla Testamentet etc.
1 v. formteckning
1 v. Bondgården
4 v. Gamla Testamentet – skapelsen
3 v. Matematik – repetition från årskurs 2
Höstlov
2 v. Bondgården
3 v. Yrkena
3 v. Matematik – uppställning multiplikation
Jullov
1 v. formteckning
3 v. Svenska – grammatik
4 v. Matematik
Sportlov
5 v. Svenska
Påsklov
5 v. matematik – olika mått
2 v. Bondgården
2 v. Husbygge
Årskurs 4
Nu är hela läsåret uppbyggt av enskilda perioder. Mellan 3-5 v. är en ”lagom” omfattning. Då hinner eleverna tränga in i ämnet ordentligt.
2 v. formteckning – flätmönster
4 v. Naturgeografi – från istid till nutid
4 v. matematik – repetition från årskurs 4
Höstlov
4 v. Biologi – människan och djuren
3 v. Matematik – Divisionsuppställning
Jullov
1 v. formteckning – flätmönster
3 v. Historia – Nordisk mytologi
3 v. Matematik
Sportlov
5 v.
Påsklov
4 v. Zoologi – örnen, kon och lejonet
4 v. Geografi – Stockholm/närområdet
Årskurs 5
1 v. formteckning
3 v. svenska
2 v. botanik – kryptogamer
4 v. matematik – frihansdgeometri
Höstlov
4 v. Sverige
3 v. matematik
Jullov
1 v. formteckning
3 v. matematik
4 v. Sverige
Sportlov
5 v. kulturperioderna (utom Grekland)
Påsklov
2 v. matematik
4 v. Grekiska kulturperioden
2 v. botanik – fanerogamer
I årskurserna 6 – 8 kommer allt fler ämneslärare in i undervisningen. Båda språken, musiken etc. Hur många ämneslärare som behövs beror på klassläraren. Det är bra om skolan är flexibel här. En lärare som har svårt med matematik kanske behöver stöttning redan i årskurs 5, en lärare som är duktig på musik kan ha det ämnet själv till klass 6.
Årskurs 6
Fysik, kemi och teknik är förlagda på löpande timmar*
5 v. matematik – geometri
5 v. Europa
Höstlov
4 v. svensk historia till Medeltiden
3 v. matematik – procenträkning
Jullov
4 v. Europa
3 v. matematik – ekvationer
Sportlov
5 v. historia – Romarriket
Påsklov
3 v. Kinas kulturperiod
4 v. svenska – grammatik
Årskurs 7
Fysik, kemi och teknik är förlagda på löpande timmar*
5 v. geografi – Asien
5 v. matematik
Höstlov
4 v. svenska
3 v. astronomi
Jullov
4 v. geografi – Afrika
3 v. biologi – Människokunskap
Sportlov
5 v. historia – Upptäcksfärderna
Påsklov
4 v. matematik
4 v. renässansen
Årskurs 8
Det är bra om en ämneslärare undervisar i matematik (om inte klassläraren behärskar ämnet ordentligt)
Fysik, kemi och teknik är förlagda på löpande timmar*
5 v. människokunskap – skelettet och musklerna
5 v. matematik – undervisas av ämneslärare
Höstlov
4 v. geografi – Nordamerika och Canada
3 v. svenska
Jullov
4 v. historia – Ekonomisk historia
3 v. matematik – undervisas av ämneslärare
Sportlov
5 v. spelet
Påsklov
4 v. Sydamerika
3 biologi – ögat och örat
*)Det är ofta svårt att planera in ämneslärare på perioder i årskurs 6 – 8, därför är det bättre med löpande timmar. Då finns också möjligheten att ha halvklass så att eleverna kan göra olika experiment.
Morgonlektionerna behöver vara omväxlande, en slags inandning och utandning. Att bara berätta blir som korvstoppning – växla mellan berättande/läsning/skrivning och mer konstnärligt arbete.
Ett exempel från min klass 1 nu under året:
10 min morgonsamling*
10 min sång/recitation*
20 min rörelse*
10 min berättande (till exempel bokstaven)
30 – 40 min eget arbete i periodhäftena
Ca 30 min saga
*) Kallas ibland för den rytmiska delen, denna del minskas med åren och är till slut bara ca 10 min. Den efterträds av återblicken på gårdagen stoff.
Traditionellt har klassläraren årskurs 1 – 8 i samma klass. Det kan också vara bra att klassläraren släpper klassen efter årskurs 6 och ett ”högstadieteam” tar över och delar upp mentorskapet mellan sig. Om klassläraren släpper sin klass efter årskurs 8 blir klass 9 ett slags ”mellanår” innan gymnasiet. Det kan vara bra om klassläraren fortfarande är mentor och en slags klassföreståndare och har sina egna ämnen innan gymnasiet tar vid. Hur man än gör bör man fatta beslut utifrån eleverna sammansättning.
