Av Christine Liebendörfer

  • Förskoleklassen Lgr22
  • Ämnet svenska i waldorfskolans årskurs 1
  • Erfarenheter av undervisning i svenska i årskurs 1 – 1991 och 2022, en personlig berättelse
  • Förslag på svenskundervisningen för 6-åringar 
  • Förslag på digitalisering i förskoleklass och årskurs 1

Förskoleklassen

I Sverige är har skolväsendet varit anpassat till att skolplikten gällt från det år barnet fyller sju år. Sedan 1998 finns dessutom en frivillig skolform, förskoleklassen, för barn som under året ska fylla 6 år. Nu ska grundskolan bli 10-årig men ännu finns inget beslut om f-klassen blir kvar som namn eller om den kommer heta årskurs 1.

Helt klart är att mer skolverksamhet kommer bli resultatet för 6-åringarna. 3 timmar om dagen är det undervisning. Fritidshemmet samarbetar med skolan om skoldagens utformning för 6-åringarna.

I många länder börjar barnen i årskurs 1 som 6-åringar. De undervisar 6-åringarna, det som vi i Sverige väntar med tills barnen fyllt 7 år. Så egentligen borde det inte bli något större problem med att ta in 6-åringar i skolan. Det beror på hur vi gestaltar undervisningen och hur vi samarbetar med fritidshemmet. 

Så här beskrivs förskoleklassen i Lgr22:

Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning.

Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva olika identiteter, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. Undervisningen ska uppmuntra och utmana eleverna att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla och pröva sin identitet och sina uppfattningar i möte och samspel med andra. Undervisningen ska ta tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse för olika sätt att tänka och vara. I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.

Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk genom att ge dem möjligheter att läsa, lyssna på samt skriva och samtala om såväl skönlitteratur som andra typer av texter och händelser. Dessutom ska undervisningen i de vardagliga aktiviteterna på olika sätt skapa möjligheter för elever med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften.

Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik och förståelse för hur matematik kan användas i olika situationer. Eleverna ska därför utmanas och stimuleras att använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem på olika sätt med olika uttrycksformer samt för att utforska och beskriva sin omvärld.

Vidare ska undervisningen bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Undervisningen ska även utmana och stimulera elevernas intresse för olika tider, platser och kulturer.

Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet kan påverka hälsa och välbefinnande.

Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Lgr22

De mer allmänt hållna föreskrifterna innebär inga större förändringar i waldorfskolornas arbetssätt. Det mesta är självklarheter och görs redan.

Detta gäller även delar ur det centrala innehållet. Här finns det dock några avsnitt att uppmärksamma och arbeta mer medvetet med.

För att koncentrera oss på ämnet svenska ser vi närmare på vad som ska finnas med i undervisningen:

  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser
  • Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter
  • Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud
  • Bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap 1)
  • Rim, ramsor och andra ordlekar
  • Digitala verktyg och medier för kommunikation 2)
  • Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang 3)
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.
  • Skapande och estetiska uttrycksformer
  • Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer
  • Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig
  • Tolka och samtala om innehåll och budskap i olika estetiska uttryck
  • Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck 4)

1, 2, 3, och 4 finns beskrivna som förslag längre ned

Ämnet svenska i waldorfskolan

Genom språket knyter vi människor band med världen, varandra och lär känna vårt ursprung. Språket är bärare av våra tankar och iakttagelser, och via språket utvecklar vi vår förmåga att tänka och att forma begrepp. Genom

att samtala och läsa texter kan vi begripa den värld vi lever i, och därmed oss själva.

Språket har en nyckelroll i skolarbetet. Med hjälp av språket bildas kunskap och den görs synlig och hanterbar. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Att ha ett rikt och varierat språk är viktigt för att

kunna förstå och verka i en värld där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att behärska sitt språk både i tal och skrift är en förutsättning t.ex. för att kunna använda sig av sina medborgerliga rättigheter.

Svenskämnet genomsyrar hela waldorfpedagogiken. Ämnesintegrerat med bild, eurytmi och andra ämnen kan eleverna utveckla en god språklig medvetenhet genom rytmiska, motoriska, auditiva och muntliga övningar.

Dagligen övas stiltyper och formuleringsnyanser genom ett växelspel mellan lyssnande och talande, skrivande och läsande.

Varje dag möter eleverna det muntliga berättandet och övar sig i att själva berätta och återberätta det de har hört, och att diskutera och uttrycka sina egna tankar och åsikter. I waldorfskolan är det konstnärliga, det muntliga

och det musikaliska delar i kunskaps- och arbetsprocessen på väg mot skrivandet. Genom en välplanerad skrivprocess övas inte bara elevernas läs- och skrivutveckling utan även deras sociala färdigheter. Att skriva egna texter som sammanfogas i en arbetsbok är en viktig pedagogisk metod i waldorfskolan. När eleverna skriver egna texter måste de reflektera över vad de hört berättas, vilka egna erfarenheter och kunskaper de har i det aktuella ämnet och hur de kan uttrycka det i text. Det finns flera olika vägar till elevernas skrivande och det kan varieras utifrån ämne och texternas omfattning. Inom svenskundervisningen får eleverna fortlöpande läsa skönlitteratur och andra texter i olika syften och i olika ämnen. I arbetet med texter utvecklar eleverna sin förmåga att läsa, förstå, tolka, uppleva och samtala om text, och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär. Som en del av svenskämnet ingår kunskapen att söka, värdera och använda information från olika källor. I det skrivande arbetet lär sig eleverna anpassa språket efter olika syften, mottagare

och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa

språkliga normer.

Även poesin ges en framskjuten plats i waldorfskolan. Eleverna får kontinuerligt läsa och recitera verser och dikter och med hjälp av språkövningar och ordlekar lära sig att skriva egen poesi.

Från En väg till frihet, Waldorfskolans kursplan

Svenskämnets utveckling

Redan från årskurs 1 får eleverna återberätta, reflektera och samtala utifrån samarbetsövningar, erfarenheter, lekar, rörelser och lärarens berättande. Varje morgon ges de tillfälle att samtala och lyssna på varandra, och i

olika former av grupparbeten öva sig i att ge respons på varandras bilder och texter. Sambandet mellan ljud och bokstav övas dagligen under den rytmiska delen genom recitation av verser, lekar med rytm, ljud och ord. Att

varje dag tillsammans återberätta det läraren berättat dagen innan hjälper eleverna att skapa minnestrukturer och sammanhang.

Waldorfskolans skriv- och läsinlärningsmetod Från bild till bokstav, utgår från en saga som blir till en bild och som slutligen smalnar av till en bokstav. Genom olika typer av återberättande, samtal och konstnärligt arbete övar de sig i att närma sig bokstävernas ljud. Processen som leder fram till ett eget skrivande börjar med enkla kommentarer och korta meningar och beskrivningar av de bilder som de själva ritat. Eleverna får öva sin handstil genom att rita formteckning och genom att skriva ner välkända verser och sånger i sina arbetsböcker. De texter eleverna själva har skrivit och de verser, sångtexter och faktatexter som läraren skrivit på tavlan blir utgångspunkt

för lästräning. Läsandet utvecklas genom det egna skrivandet. Eleverna övar sitt läsande på enkla, elevnära och till viss del välkända texter som de också samtalar kring.

Exempel ur undervisningen årskurs 1 i waldorfskolan

• Berättande och muntlig berättartradition genom att eleverna dagligen får höra folksagor

• Sambandet mellan ljud och bokstav övas dagligen under den rytmiska delen genom sånger, rytmer, ramsor och dikter

• Skriv- och läsinlärning, Från bild till bokstav

• Handstil övas dels genom formteckning där bokstävernas former och proportioner återfinns och dels genom att skriva bokstäver och kortare texter i arbetsböckerna

• Textsamtal

• Alfabetet och alfabetisk ordning

• Språkets struktur med stor och liten bokstav

• Skrivträning, enkla meningar utifrån barnens bilder

• Lästräning, utifrån elevens och klassens egna texter

• Elevnära samtal kring gemensamma upplevelser, utflykter etc.

• Återberätta, reflektera och samtala utifrån samarbetsövningar, erfarenheter, lekar, rörelser och lärarensberättande

• Samtala och lyssna på varandra under morgonsamlingen, t.ex. ge respons på varandras bilder och texter

• Enklare dramaövningar, korta teaterstycken på vers, t.ex. julspel

• I skolvardagen och genom litteraturen möter eleverna ett stort utbud av texter som kombinerar ord och bild på olika sätt, och de arbetar medvetet med sambandet mellan text och bild i sina egna arbetshäften. Interaktiva

spel och informationssidor samt webbtexter kan eleverna ta del av t.ex. vid studiebesök på museum eller bibliotek

• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften illustreras genom berättandet av myter från Norden och Europa, och av fabler och

djursagor från Europa, Afrika, Asien och Amerika

• Längre folksagor med invecklad handling och i berättelser samt naturberättelser

• Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter

• Skrivövningar med enkla egna texter utifrån naturupplevelser, utflykter och egna bilder

• Skrivträning i form av egna noveller utifrån en given ramberättelse

• Lästräning genom att läsa egna och andras texter, korta berättelser och fabler, gåtor och klurigheter

• Läsloggar, textsamtal

• Skriftens struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter

• Att lyssna och återberätta, reflektera och samtala utifrån samarbetsövningar, lekar, rörelser och lärarens berättande

• Samtal om namnsdagar, deras ursprung och uppkomst

• Samtal kring normer och regler som styr vårt handlande, och barns, kvinnors och mäns olika förutsättningar med utgångspunkt i de berättelser som eleverna fått höra

• Berättande och poetiska texter för barn från olika tider och från skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker,

lyrik, dramatik, sagor och myter

• Enklare dramaövningar i samband med fabeltemat,

• Ett något längre klasspel, t.ex. en dramatisering av en saga

Erfarenheter av undervisning i svenska i årskurs 1 – 1991 och 2022, en personlig betraktelse

År 1991 blev jag klasslärare i min första klass 1 på Kristofferskolan. Jag hade precis gått färdigt WLH (det hette Kristofferseminariet då). Under mina år efter avslutade biologi- och geografistudier på Stockholms Universitet började jag utbilda mig till klasslärare och arbetade deltid som ämneslärare på Kristofferskolans gymnasium. Det var stor skillnad mellan årskurs 12 som jag hade terminen innan jag tog mig an 24 st 7-åringar. Min kollega i den andra klass 1 hette Lena Bergwall och blev en alldeles utmärkt mentor för mig ända till klass 7. Henne har jag att tacka för mycket, inte minst i språkundervisningen.

Min undervisning i svenska under första klass år 1991 skiljer sig på några avgörande sätt från den jag gör nu, våren 2022. Den största skillnaden är nog att inlärningen fick lov att ta längre tid tidigare. I klass 1 gick man grundligt igenom versalerna enligt waldorfmodellen från bild till bokstav. Läsning ägnade man sig inte åt och de små bokstäverna gick man igenom i klass 2. Digitala verktyg fanns inte.

När jag nu blev klasslärare i en förstaklass hösten 2021 var jag tvungen att ompröva en hel del. Jag tog emot 23 st 7-åringar som börjat klass 1 med en lärare som behövdes på annat håll ungefär i mitten av höstterminen. Det var en stor omställning för barnen att plötsligt ha en ny klasslärare och jag kände att här fick jag gå försiktigt fram, samtidigt som jag var medveten om de förändrade kraven i Lgr11. 

Jag bestämde mig för att gå igenom en bokstav/dag vilket tog 6 veckor. Jag gick igenom både versalen och gemenen i alfabetisk ordning. Varje dag berättade jag en kort saga om bokstaven och gjorde en formförvandling på svarta tavlan. Sedan fick barnen rita bilden i sina bokstavsböcker samt skriva de två bokstäverna, först på sin griffeltavla och sedan i sitt häfte, bredvid bilden. Strax innan jullovet började var vi färdiga och jag kunde genomföra Skolverkets bedömningsstöd. Minst 1, oftast 2 löpande timmar varje dag ägnade vi oss åt bokstäverna. Den långa sagan som jag berättade under morgonlektionens sista 15 – 20 minuter tog också upp bilden för dagens bokstav.

De första dagarna i perioden kändes det lite stressigt men sedan kom vi in i en harmonisk lunk och barnen fann sig snabbt i lektionernas upplägg.

En morgonlektion såg ut ungefär så här:

08.15 start i hallen med stamp och klapprytmer till en årstidsvers samt sång, därefter gick klassen in en i taget till sin bänk i klassrummet och satt sig ned.

När alla var inne började vi med att se vika som var borta. Så fick alla stå upp med korsade armar och vi hälsade på varandra och sa morgonspråket. Innan barnen satte sig gjorde vi en koncentrationsövning:

Ljust ska mitt huvud bli (eurytmirörelsen för I – helt rak)

Med fötterna står jag på marken (eurytmirörelsen för A – fötterna flyttas isär) 

Glatt blir mitt hjärta då (eurytmirörelsen för Å – en rund ring med armarna)

De första 2 gångerna säger vi tillsammans, sista gången gör vi övningen helt tyst.

Vad är koncentration? Hur gör man då? Det talade vi en hel del om!

När barnen satte sig ned gjorde jag det också för att markera att nu var det dags att koncentrera sig och därefter gick vi igenom dagen. Jag hade en liten griffeltavla i mitt knä som det stod några få ord på:

Dagens namn och datum

Morgonlektion

Lunch

Lektion

Lektion

Lite grand berättade jag också vad vi skulle göra de olika lektionerna. 

Ibland var det elever som ville berätta något eller hade frågor. 

Nu hade klockan blivit ca 08.40 och det var hög tid för rörelse. Plingelingtåget hämtade upp barnen i turordning och vi tuffade ut ur klassrummet till hallen där det fanns mer plats. Här gjorde vi många olika rytmövningar och danslekar innan vi tuffade tillbaka till klassrummet. Mitt mål vara att barnen skulle vara lite trötta och längta efter att få sitta stilla en stund!

Så berättade jag en kort saga om dagens bokstav medan jag samtidigt ritade på tavlan. Viktigt var att lära ut att bokstäverna skrivs uppifrån och ned. Barnen fick ta upp sina griffeltavlor och skriva rader med både stora och den lilla bokstaven. När alla hunnit färdigt, de som var snabba fick sudda ut och skriva en gång till, fick de ta fram sina böcker och rita dagens bild samt skriva rader med bokstäver. För ungefär 1/3-del av klassen räckte den här tiden och de fick sedan rita i sina Årstidsböcker (en bok där de kunde rita något från årstiden). 

Fram emot kl.09.30 började det bli dags att göra i ordning för sagostund. Allting togs bort från bänkarna, belysningen släcktes, vi sjöng en sång (samma sång hela läsåret) och jag spelade kort på en pentatonisk flöjt. När det var alldeles tyst (och det var det!) kunde jag tända sagoljuset och berätta/läsa sagan. 

Barn i klass 1 behöver en viss tid att ställa om sig. Att hitta en gradvis nedtrappning av aktiviteten ger möjlighet för barnen att finna ett lugn där de verkligen kan lyssna.

Min erfarenhet är att barn i första klass behöver en fast rytm varje dag, där de olika momenten är de samma. Det ger en trygghet att veta vad som kommer och det ger en förståelse för när det får lov att vara högljutt och vilt och när det behöver vara stilla och tyst. Att slippa att ständigt mana till lugn och tystnad är viktigt för att bevara sin auktoritet och inte ses som en tjatmoster som ingen lyssnar på. Tala ekonomiskt – säg bara de som är viktigt!

De löpande timmarna användes helt till att färdigställa bokstavsböckerna. Därefter fick barnen en versbok där de skrev verser och sånger som de kunde utantill. Några kunde skriva helt själva, andra behövde en text att skriva av. Vi övade mycket att ljuda ihop ord. 

Läsåret i årskurs 1 avslutades med att barnen fick skriva en känd saga och illustrera till. Roligt var att samtliga barn nu kunde läsa, i alla falla kortare ord, och skriva enklare ord. Mina farhågor om ”snabbspår” hade inte besannats.

Förslag på svenskundervisningen för 6-åringar 

Ovan finns beskrivet dels från En väg till frihet, dels från Lgr22 vad som ska tas upp i ämnet svenska i förskoleklassen/årskurs 1.

Eftersom ett ämne som svenska genomsyrar alla ämnen kan det vara svårt att få fram en tydlig beskrivning, begränsning av det som är undervisning i svenska. 

Här kommer ett förslag på, om man nu koncentrerar sig på den rena svenskundervisningen, hur man skulle kunna göra. Denna beskrivning är baserad på min erfarenhet samt samtal med kollegor både på waldorfskolor samt läkepedagogiska hem. Precis som En väg till frihet och Lgr22 erbjuder många olika tillvägagångssätt att organisera undervisningen är det samma sak med undervisningen i det som nu kallas förskoleklass men så småningom kanske kommer kallas årskurs 1 i en 10-årig grundskola. 

Det handlar bland annat om vem ska vara behörig lärare? 

Ska läraren i förskoleklassen också undervisa i årskurs 1? 

Ska det vara både en förskollärare och en klasslärare som tillsammans har förskoleklassen och årskurs 1?

Frågorna är många hur det kommer att se ut rent organisatoriskt och praktiskt. Men precis som fritidshemmen idag tar vid där skoldagen är slut för 6-7-åringarna kommer det vara i framtiden också. Förhoppningsvis kommer det leda till ett fördjupat samarbete skola – fritidshem.

Del flesta barn är som mest pigga och alerta under förmiddagarna, bland annat därför undervisar waldorfskolor mer teoretiska ämnen under morgonlektionerna, därefter kommer språk, musik, eurytmi och sedan avslutas skoldagarna med hantverk, idrott. Detta kallas för det 3-delade schemat och de 3 delarna av människan som är tänkta att tas i anspråk  är tanke – känsla – vilja. 

En 6-åring som börjar i förskoleklassen skulle kunna undervisas enligt samma princip: 

1h Morgonlektion

1h Språk, musik, eurytmi

Lunch

1h Utelek, hantverk , idrott

Xh Fritidshem med sina aktiviteter

När svenska står på schemat skulle man kunna göra lite som ”förr i tiden” i waldorfskolan: låta varje bokstav få ta lite längre tid än det jag beskriv ovan, kanske 1 – 2 versaler, gemener/vecka. Lära känna bokstaven, inte minst ljudet. Naturligtvis ingår att lära verser och sånger där bokstavens ljud betonas. 

När jag undervisade i svenska i årskurs 1 (1991) Såg processen från bild till bokstav ut som följande:

Dag 1 sagan med bokstavsbilden till exempel en saga med en björn

Dag 2 rita bilden av en björn i sin naturliga miljö

Dag 3 förvandla björnen till bokstaven B och b (ny saga om nästa bokstav)

Osv.

Så rullade det på under en period på ca 4 veckor, därefter var det matematik (formteckning har jag oftast undervisat endast på veckans första dag). 

Att riktigt kunna fördjupa sig i varje bokstav, att få möjlighet till att rita bokstaven, lära sig ljudet, göra bokstaven i bivax, baka bokstaven, tova bokstaven, ja visualisera bokstaven på alla olika sätt gör att barnen kan ta till sig bokstaven efter egen förmåga. När de nästa år i årskurs 1 (eller kommer det heta årskurs 2?) har lärt sig bokstäverna och börjat så smått att ljuda ihop ord och läsa kan de behöva repetera bokstäverna liknande det jag beskrev ovan (en bokstav/dag). Fokus flyttas från ren inlärning till skrivning och läsning.

Egentligen blir det 2 år i årskurs 1 och eleverna får 4 år på sig att lära sig det som kommer på de nationella proven. Om sedan bedömningsstöd genomförs varje läsår kommer lärarna att inte bara ana utan säkert veta vilka barn som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd senast i årskurs 1 (eller om det heter årskurs 2).

Förslag på digitalisering i förskoleklass och årskurs 1

Digitalisering och waldorfpedagogik – Waldorfpedagogiken syftar till att stödja barns och ungdomars utveckling till självständighet och fritt tänkande. Målet för waldorfskolan är att hjälpa eleverna fram till en punkt där hon själv, i frihet, kan ta ansvar för sin fortsatta utveckling. Skolan behöver därmed ge eleverna goda förutsättningar för att handla med förståelse för det förflutna, samtiden och framtiden.

Det digitala samhället skapar behov och nya möjligheter för skolan att utveckla  undervisningen för att på bästa sätt förbereda barn och elever för att leva och verka i samhället.

Kompetensutveckling, ett kollegialt professionellt lärande, en ändamålsenlig teknik, tillräcklig infrastruktur och ett systematiskt kvalitetsarbete kan stödja likvärdighet mellan skolorna så att alla barn, elever och medarbetare utvecklar adekvat kompetens. IKT är ett område i ständig utveckling. Utifrån det, är även den lokala utvecklingsplanen för digitaliseringen är ett dokument, som revideras samt omarbetas av lärare läsårsvis.

Vad är och vad innebär digitalisering?

  • Digital teknik är ett övergripande begrepp, en förutsättning för digitala verktyg och medier
  • Digitala verktyg är till exempel en kamera, dator, projektor, 3D-skrivare eller en lärplatta
  • Digitala medier är till exempel webbtjänster eller sociala medier
  • Eleverna använder exempelvis kameran för att göra digitala berättelser i olika applikationer på lärplattan. Ett sätt för barnen att utveckla sin digitala kompetens kan vara att de själva får möjlighet att undersöka ett fenomen, genom att skapa och samarbeta med digitala verktyg
  • De digitala verktygen förstärker och stödjer viktiga värden som eleverna tillägnar sig. Fantasi används i samtalen med eleverna och  utvecklas till reflektion vilket kan hjälpa eleverna att förstå hur saker och ting hänger ihop, själva processen synliggörs
  • Digitaliseringen möjliggör en bredare informationsspridning och kunskapsdelning. Med digitala verktyg och nya arbetssätt får lärare fler möjligheter att  variera undervisningen och eleverna kan visa sina förmågor på olika sätt
  • Det finns en uppfattning att det digitala har ett egenvärde för undervisning, men det finns inget pedagogiskt värde i sig i digitala verktyg. 

Ändamålsenliga digitala lärverktyg kan stödja lärandeprocesser, dåliga lärverktyg kan lika mycket stjälpa lärandet. Därför är en digitaliserinsplan för användandet av digitala verktyg för waldorfskolan viktig.

Ansvarsroller i digitaliseringsarbetet

Rektor är ansvarig för att möjliggöra de digitala behov som finns inför varje läsår, arbetslaget på låg- mellan- och högstadiet tar fram underlag för vad som behövs i samråd med lärarna och rektor. 

Lärare ansvarar för att genomföra digitaliseringen enligt plan, kopplad till sin undervisning. Elever tillsammans med vårdnadshavare och lärare ansvarar för att använda digitala tekniken på det sätt som de informerats att den ska användas.

Digitalisering – pedagogik, f-klass – årskurs 1

“Undervisning utifrån läroplanen – se till att eleverna i lågstadiet ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik genom att undervisningen behandlar kunskap om och användning av digitala verktyg utifrån läroplanen och de aktuella ämnenas kursplaner”

På lågstadiet i waldorfskolan används digitala hjälpmedel främst som bildstöd i början, därefter ökar  användningen av digitala verktyg i takt med stigande ålder.  

Nedan följer exempel i olika ämnen där digitala hjälpmedel kan användas i f-klass – årskurs 1.

1. Skolans värdegrund och uppdrag 

Vilka regler och normer finns i skolan och samhället?

Skollagen, FN’s barnkonvention

Hur kan man handskas med digitala hjälpmedel?

Boken ”Värsta bästa nätet” av Maria Duvfa

Samtal i f-klass och årskurs 1, bildstöd

Verktyg: Projektor/Ipad, högtalare

2. Kunskaper

Hur löser vi problem, hur får vi en idé,

Vad är kunskap?

Samtal med bildstöd i f-klass – årskurs 1

Verktyg: Projektor/Ipad, högtalare

3. Bild

Titta på olika bilder av konstnärer som illustrerat händelser och saker ur kursplanen, analysera olika tekniker, olika perspektiv, virtuella besök på konstmuseum, bildstöd

Verktyg: Projektor/Ipad, högtalare, dator

4. Matematik

Lämpliga räkneprogram som visar talkvalitéer och enkla räknesätt, enklare programering analogt och digitalt, bildstöd,

Verktyg: Projektor/Ipad, högtalare, dator 

5. Biologi 

Lyssna på fågelläten, se olika växter, träd, djur etc

Vilka växter och djur finns i vår närhet?

Bildstöd, fotografering, hur bygger djuren hus, bävern, olika fågelbon 

Verktyg: Projektor/Ipad, högtalare, dator

6. Fysik 

Vad händer med avloppsvattnet?, hur fungerar en magnet, kompassnål, vad är friktion?, sopsortering – vad kan återanvändas och hur går det till? Vardagliga föremål undersöks och information hämtas bland annat digitalt,

Sortera (olika sorteringskriterier) saker efter material – vad är olika saker gjorda av? Bildstöd

 Verktyg: Projektor/Ipad, högtalare, dator

7. Kemi

Vilka ämnen finns i rengöringsmedel?

Hur påverkar olika medel som till exempel starkt sura eller basiska ämnen människan och naturen? Alternativa rengöringsmedel, växtfärgning av garn och tyg, kastanjer till tvättmedel 

Information hämtas digitalt, bildstöd

 Verktyg: Projektor/Ipad, högtalare, dator 

8. Geografi 

Kartor över närområdet

bildstöd  

Verktyg: Projektor/Ipad, högtalare, dator

9. Historia

Illustrerande bilder ur historien, analys och samtal, dramatisering med elever som filmar, film med fabeldjuren, Stop-motionfilmer, Bildstöd

Verktyg: Projektor/Ipad, dator, högtalare 

10. Religionskunskap

Bilder från olika religioner, olika religiösa högtider samtal

Bildstöd, symboler från olika religioner, korta filmer från gudstjänster, moskeer, synagoga etc.

Verktyg: Projektor/Ipad, högtalare, dator

11. Samhällskunskap 

Trafiken i närområdet, trafikregler, vägmärken, Anita och Televinken, enkelt om politiska partier, när får man rösta? Vad är Riksdagen? Lämpliga utdrag ur skollagen, Vad gör kungen? Bildstöd

Verktyg: Projektor/Ipad, högtalare, dator 

12. Svenska 

Eleverna får skriva mejl/SMS till vårdnadshavare, lära sig tangentbordets tecken, filmen Fem myror är fler än fyra elefanter, Bildstöd

Verktyg: Projektor/Ipad, dator, telefon

13Svenska som andraspråk

Översättningsprogram, läromedel med bilder och ord på både svenska och elevens modersmål

(Se svenska)

14. Teknik

Bygga enkla hus och kojor, bygga pepparkakshus, konstruera lyktor, origami. Se olika modeller och hur de görs – följa instruktioner, Bildstöd

Verktyg: Projektor/Ipad, dator, högtalare

15. Musik

Sjunga karaoke, lära sig olika melodier, Bildstöd

Verktyg: Projektor/Ipad, dator, högtalare


Leave a Reply

Your email address will not be published.