DSC_0703

 

 

 

 

 

 

 

I legenden om S:t Martin är huvudtemat hjälpsamhet, att dela med sig.

När vi firade S:t Mikael var temat mod.

Vem var Sankt Martin av Tours?

Martin föddes cirka 316 i Savaria, Pannonien (Ungern) och dog 11 november 397 i Candes, Gallien. Han blev helgonförklarad i Romersk-katolska kyrkan men är även betydelsefull i den Östortodoxa kyrkan. Han betraktas som skyddshelgon för värdshusvärdar, mot fattigdom men även mot alkoholism. Martin tog värvning i den Romerska armén. Han stationerades i Gallien. Efter en tid som eremit blev han munk i Poitiers. Han grundade Galliens äldsta kloster i Ligugé och som biskop av Tours klostret i Marmoutier.

I Sverige skulle traditionellt vissa av vintersysslorna nu ta sin början, och höstarbetet skulle definitivt vara avslutat vid Mårten.

Legenden om Martin:

Martin tvingades att bli soldat av sin far och var soldat på romartiden men hade en innerlig längtan i sitt hjärta att göra något annat med sitt liv, något mer meningsfullt än att kriga. Hans far hade höga förväntningar på sin son som ville att han skulle bli en lika god soldat som han själv varit.

Martin fick höra talas om en ny religion där människorna kallade sig bröder och systrar som ville hjälpa människorna istället för att slåss mot varandra, de träffades i hemlighet i huset med en fisk inristad ovanför dörren som symbol. När Martin kom på ett möte med dessa människor som kallade sig kristna så kände Martin att det var här han ville höra hemma. Men vägen till att verkligen våga gå dit hans hjärta ville leda honom var inte lätt, med tanke på omvärldens förväntningar på honom.

Enligt sägnen var Martin en mycket from man. Välkänd är historien om hur han mötte en tiggare och gav honom hälften av sin mantel. En kort tid därefter drömde han att tiggaren han mött var Jesus i klädd hans mantel. Martin lät sig döpas och blev därefter en anspråkslös munk i klostret i Poitiers.

Mantel heter pallium på latin, och härifrån har det moderna begreppet palliativ vård härletts. Martins delning av sin mantel brukar beskrivas som den första palliativa handlingen.

För att omvända befolkningen till kristendomen gjorde Martin många missionsresor genom västra och centrala Frankrike. Dessa resor gjorde honom mycket omtyckt och 371 utsågs han till biskop av Tours.

Martin ville leva enkelt men ryktet om hans fromhet och förmåga att bota sjuka spreds till staden Tours som därför lät sända en ämbetsman som skulle övertala honom om att bli stadens nya biskop.  När Martin fick höra att ämbetsmannen var på väg lär han ha gömt sig bland gässen för att slippa lämna sitt enkla liv i klostret. Gässen lär dock ha kacklat så högljutt att han avslöjades och han förlät de aldrig och beslöt att gässen därför vare år vid Martinshelgen skulle slaktas. Han vägrade dock leva i staden och grundade istället ett kloster utanför stadsmurarna. Klostret blev känt under sitt latinska namn Maius monasterium (”Det större klostret”) vilket senare på franska blev Marmoutier.

Svenskt och tyskt Martinfirande

I bland annat Skåne och stora delar av Tyskland högtidlighålls Martinsdagen genom det traditionella Mårtensafton. Händelsen lär ha utspelat sig den 11 november 371. Mårtensgås, gås som äts på “mårtensafton”, 10 november; är en annan benämning på denna dag.

Martinshelgen räknades under medeltiden som en av höstens största fester och varade i tre dagar. Traditionen går tillbaka på de fester med stora gåsoffer som hölls för gudinnan Isis i det antika Egypten och som levde vidare som en stor skördefest långt fram i modern tid. Kopplingen av gåsfesten till Sankt Martins av Tours helgondag gjordes i tidig medeltid i Frankrike, och seden spred sig därifrån till Tyskland och så småningom vidare till Sverige, där gåsaveln var omfattande ända upp i södra Norrland.

Drottning Kristina lät servera mårtensgås vid hovet, och den nämns ofta under 1600- och 1700-talen från högreståndskretsar i mälarlandskapen. Mårtensfirandets karaktär i Skåne med gåsen som “landskapsrätt” är dock bara ett par hundra år gammal. Att låta gåsen föregås av svartsoppa är en nyhet från 1800-talets mitt, introducerad i Stockholm.

När skåningarna firar Mårtengås och njuter av en trerätters meny med svartsoppa som förrätt, gås som huvudrätt och skånsk äppelkaka som efterrätt firar tyskarna den tyska motsvarigheten “Sankt Martin” med lyktfest. De flesta tyska barn känner till legenden om Sankt Martin och det pysslas, berättas, sjungs och spelas en hel del kring temat Martinsdagen. Vanligt är att barnen tillsammans med sina föräldrar går runt bland stadens gator i skymningen med lyktor för att fira minnet av den fromma Sankt Martin – denna festlighet kallas Laternefest.  Ofta kommer det också någon utklädd till Sankt Martin i mantel ridande och barnen får bröd att dela med varandra.

Varför firas Sankt Martin i waldorfskolan?

Att waldorfskolan firar Sankt Martin är nog en kombination av den tyska, katolska traditionen och budskapet att dela med sig. I årskurs 2 är legender en del av berättelsestoffet och legenden om Sankt Martin är en av alla legender som berättas.  Ofta gör även barnen ett litet Sankt Martinspel som visas på skolan och påminner alla om att vara hjälpsamma.

För de äldre eleverna är samtal kring temat hjälpsamhet och dela med sig ett bra tillfälle vid just Sankt Martin.

– Hur ska en riktigt bra vän vara?

– Vad kan jag dela med mig av?

– Vad skulle jag vilja att andra delade med sig av?

Solidaritet, etik och moral, värdegrunden i samhället – gärna i belysningen av dagsaktuella frågor är bra anknytningspunkter.

De yngre barnen gör som metafor, lyktor som lyser upp i höstmörkret,

 

Sankt Martinstämning

Trötta steg går över löv och stenar

vägen hem är mörk och lång

sakta vaggar kala grenar

vindens sorgsna avskedssång.

 

Medan allt är tyst och väntar

känn i hjärtat lågan brinna

medan allt är mörkt och längtar

känn att ljuset finns därinne –

 

– att allt i dig som kärlek är

dig varsamt genom mörkret bär.

Tyst är stigen bort mot skogen

mörk är vägen till vårt hus –

skydda lågan var den trogen,

bort i fjärran tänds ett ljus!

 

Brigitte Deck

 

 

 

 

Categories: Allmänt

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *