IMG_1177Av Christine Liebendörfer

Äntligen! Utbrast min gamle historielärare Göran Fant, när jag berättade att jag i våras undervisade klass 5 på Örjanskolan om den Kinesiska kulturepoken (det var för övrigt sista gången jag träffade honom innan hans alltför tidiga bortgång i maj).

Och själv kan jag bara instämma – Äntligen har jag fått upp ögonen för vikten av att ta med Kina i min undervisning. Kanske beror det mest på de resor jag och min man gjort till Kina för att utbilda waldorflärare. Men även om du som läsare (och lärare) inte varit i Mittens rike kan du kanske få lite inspiration från min Kinaperiod och låta dina elever få ta del av den spännande kulturepoken.

Jag beräknade 3 veckor för Kinas kulturepok men kunde med lätthet fylld det dubbla. Eftersom klassen precis haft en skrivintensiv period i geografi tyckte jag att det passade med en mer konstnärlig inriktning, det vill säga mer teckning, målning och poesi, kinesiska tecken mm i stället för att skriva så mycket.

Inför en period brukar jag mejla ut alla texter till eleverna/föräldrarna. Detta gör att frånvarande elever och elever med dyslexi har all text hemma (elever med läsplatta som hjälpmedel har appar med talsyntes, diktafon etc). Man behöver inte låna en kompis häfte för att skriva av texter, alla texter finns där till skrivningen etc. I stort sett skriver jag aldrig längre texter än någon mening på svarta tavlan. Eleverna får texten på papper. Har vi diktamen till exempel, delar jag ut texten efter diktamen så att eleverna kan skriva in den (rättstavat) i sina periodhäften. När eleverna antecknar efter 10-15 stolpar på tavlan, finns en kortfattad text att skriva av för elever med dyslexi. De flesta eleverna skriver dock egna texter om det jag berättat. Texter som inte mejlas ut är sidor ur läroböcker. Då övar eleverna läsförståelse och får enskilt eller två och två svara på ett antal frågor som de sedan sammanställer till en text eller skriver in svaren som de är i periodhäftet.

1-3 läxtimmar/vecka där eleverna ägnar sig åt sina periodhäften kan man lägga utanför ordinarie schema. För de elever som hellre vill sitta hemma och göra färdigt brukar jag säga att ungefär 5 halvtimmar/vecka behöver ägnas åt periodhäftet i årskurs 5-7 för att göra rättvisa åt dem själva och ämnet.

Jag blir mörkrädd när jag hör om lärare som underskattar arbetet med periodhäften, som låter eleverna skriva med vaxkritor i mellanstadiet och tillåter slarviga/inga bilder/inklistrade kopior…. eller tillåter ihoprafsade texter med blyertspenna…

IMG_1224

Nej, färgpennor eller reservoarpennor (smala tuschpennor för de vänsterhänta) ska det vara som används på ett sådant sätt att periodhäftet inte bara blir en skriftlig redovisning utan också ett estetiskt häfte – vi låter eleverna upptäcka det vackra i världen, vi lär dem gyllene snittet, komplementärfärgerna och hur man får till proportionerna så det blir vackert – Världen är skön!

Periodhäftet är waldorfskolans lärobok!

Om vi inte gör periodhäften i waldorfskolan och samtidigt inte har läroböcker – vad återstår då mer än det talade ordet?

Lärare måste våga ha förväntningar och ställa krav så att eleverna efter förmåga gör sitt bästa med sina periodhäften (självklart skriver dyslektiker på dator och lämnar in texterna antingen digitalt eller i pappersform – de konstnärliga uppgifterna redovisas dock i ett periodhäfte) och att de slutför sina skriftliga redovisningar. Då kan eleverna känna sig stolta och nöjda!

Planeringen av undervisningen under Kinaperioden

En morgonlektion såg ut ungefär på följande sätt:

  1. hälsning, morgonspråk, tal om dagen – 10 – 20 min
  2. återblick på gårdagen – 10 – 20 min
  3. skriva, läsa, rita – 10-20 min
  4. 5 minuters rast och vädringspaus, brukar bli ca kl.09.00
  5. fortsättning mad att skriva, läsa samt rita/måla 40 – 60 min

Tidsdisponering

 Dag 1 måndag text: (diktamen) Kina – inledning, bild: Kinas karta

Dag 2 tisdag text (kinesisk vers): bild: Kinas karta

Dag 3 onsdag bild: Landskap med vattenfall

Dag 4 torsdag text (läsförståelse) ca 3 A4 sidor ur geografilärobok

Dag 5 fredag teckning, kinesisk bronshäst

Dag 6 måndag text (diktamen): bild,

Dag 7 tisdag text (vers, Kinesiska muren av E. Taube)

Dag 8 onsdag text Kinas dynastier: teckning: Chi-Huang Ti

Dag 9 torsdag text (läsförståelse): Religion i Kina (från lärobok), bild: målning, Vid floden Li Jiang i Guangxi finns ett mycket märkligt karstlandskap med smala, sockertoppsformiga berg, målning

Dag 10 fredag teckning, Kinesiska tempel

Dag 11 måndag text: (diktamen) Risodling, bild: Kinesiska muren

Dag 12 tisdag text: Siden, Bild: kinesisk dikt – med skrivtecken (i tusch)

Dag 13 onsdag kinesisk dikt – med skrivtecken (i tusch)

Dag 14 torsdag text (läsförståelse) Pandan, bild: målning, kinesiskt tempel (vi ritade först ett tempel med röd vaxkrita på ett berg, därefter målade vi landskapet (vått-i-vått)

Dag 15 fredag Lite längre minnesövning med periodhäfte

 

Kinesiska muren

Dikt av Evert Taube (det finns ytterligare ett par verser men vi valde vers 1 och 2)

Det var Chi-Huang-Ti, kung av Tsin

Som lät bygga den kinesiska muren

Och bränna alla böcker i Kina

Detta hände på Hannibals tid, innan Jesus var född

Det var kungen av Tsin, Chi-Huang-Ti

Kring alla kungariken han besegrat

Lät han bygga den kinesiska muren

Muren blev 6000 kilometer lång, sex kungariken blev ett

Det var kungen av Tsin, Chi-Huang-Ti

Som blev orsak till kinesiska hostan

Den svåra brandrökhostan i Kina

Hostan spreds från miljoner bål

Där Kinas böcker brann

 

Det var kungen av Tsin, Chi-Huang-Ti

Som lät bränna gula kejsardömets böcker

Changs o Konfutses o Laotses böcker

Kinas historia ska börja med mig, präntade Chi-Huang-Ti

Det var tretusen åras kinesisk pränt

Som Chi-Huang-Ti lät bränna på bålet

För att historien skulle börja med honom

Var och en som gömt någon bok

Blev märkt med glödgat järn

Den som blivit märkt med glödgat järn

Blev sänd till den kinesiska muren

Fick bära sten och mura stenar på muren

Var och en som gömt undan en skrift

Blev slav på Chi-Huang-Tis mur.

 

Några tankar om perioden och periodundervisning

Varför undervisar men en klass 5 om den Kinesiska kulturperioden? Räcker det inte med den indiska, persiska, egyptiska och grekiska?

När jag har var i Kina och undervisade waldorflärare kändes det mycket genant att berätta om historieundervisningen i europeiska waldorfskolor utan att också nämna något om Kina. Så jag bestämde mig för att om jag någon gång blir klasslärare i en femteklass så kommer jag berätta för dem om Mittens rike – på mitt sätt!

IMG_1217

Rudolf Steiner tog inte specifikt upp Kina när han berättade för de första blivande waldorflärarna om kursplanen i historia. Han sa att lärarna skulle berätta om gamla kulturer som varit viktiga för mänsklighetens utveckling och exemplifierade med Indien, Persien, Egypten och antikens Grekland. Kina har på många sätt lämnat bidrag till mänsklighetens utveckling inom bland annat medicin, astronomi och rörelsekonst. Tänk bara på akupunktur, kompassen och Kung Fu, Tai Chi etc. Men även boktryckarkonsten och krutet.

Historia har en hel del gemensamt med ämnet geografi. Att ta med landets geografiska läge, klimat, natur och kultur och dra paralleller till dagens situation är något som inte bara kan fördjupa förståelsen av ämnet historia utan också frammana en känsla av vördnad och förundran för hur människor levt.

Var femte människa på jorden är kines och just nu pågår en riktig boom för waldorfpedagogiken i Kina. Ett 50-tal waldorfskolor har växt fram de sista åren, varav ca 5 stycken har fått godkänt från tyska Freunde der Erziehungskunst som riktiga waldorfskolor, det vill säga de uppfyller de kriterier som tagits fram av Haager Kreis.

Visserligen är det lite si och så med utbildade waldorflärare – men det finns en stark vilja att bygga upp riktiga waldorfskolor. Kanske finns det redan upp till 1 000 waldorfförskolor… Sedan några år deltar waldorflärare från både Europa och USA i utbildning av lärare. Om detta har vi skrivit tidigare här på bloggen. Under slutet av vårterminen pågick också en kurs för 35 kinesiska waldorflärare på Kulturcentrum i Järna där många av mina kollegor gjorde ett beundransvärt arbete med att undervisa kineserna i allehanda ämnen. En dag fick min klass äran att ha 10 kineser på besök. Vi förundrades av att höra dem recitera morgonspråket på mandarin!

Digitala hjälpmedel

Varje morgon visade jag bilder/korta filmsekvenser från en powerpoint som jag förberett. Det var imponerande att se flera tusen barn och ungdomar göra Kung Fu, se bilder från Shaolintemplet, den förbjudna staden, sommarpalatset, risodling, pandor etc. Det finns så mycket att hämta från nätet och Youtube!

IMG_1222

Ibland har jag dock stött på (i mitt tycke ett ganska föråldrade) tveksamheter från klasslärare att visa bilder/kortfilmer under morgonlektionerna. När jag frågat varför har jag upplevt att de blivit provocerade och mumlat något om ”de inre bilderna”, lärarens konstnärliga undervisning etc. Vad beträffar de inre bilderna tror jag att min undervisning ändå ger näring till fantasin och den egna kreativiteten. Jag både berättar och ritar på tavlan i min undervisning. Vad beträffar den konstnärliga undervisningen så kommer det ju an på HUR man undervisar, att hela människan tas i anspråk, att sinnena får sitt och att det blir levande berättelser.

Att rita på svarta tavlan är viktigt för att visa eleverna själva processen, hur en bild växer fram. Samtidigt som jag ritar kan jag förklara hur jag tänker kring proportioner, skuggor, färger osv. Det är svårt att göra med hjälp av en powerpoint. Däremot kan bilder från nätet visa på en mångfald av tolkningar, tex bilder av samma kejsare. Här kan man också passa på att tala om källkritik. Vilka bildkällor är bäst? Vilka texter är pålitligast? Min erfarenhet av filmer är att ett par ca 2-8 minuter korta filmer går bra att visa, därefter blir det mer av slentrian och eleverna är inte tillräckligt nyfikna för att ta till sig innehållet. För att visa en kortfilm är det viktigt upplevde jag att eleverna ska vara väl förtrogna med innehållet. När jag berättade om Shaolintemplet gjorde jag skisser på tavlan och beskrev hur det var att gå runt där i 40° C värme, äta lunch med munkarna och se deras levnadsvillkor. Dagen därpå visade jag en 5-minuters film i återblicken på gårdagen. Att göra återblicken spännande och komma med nya infallsvinklar har nog många waldorflärare kämpat med. En återblick får inte bara bli en upprepning, då tappar man de snabbaste eleverna, de tröttnar och börjar göra andra saker än delta i undervisningen. Men återblicken varje morgonlektion är viktig för att förtydliga, upprepa samband OCH för att hitta nya perspektiv. Någon sa en gång: upprepning är lärandes moder. Och i viss mån stämmer det ju också.

Världen är skön är en av ledsatserna för den andra 7-årsperioden. Med de digitala hjälpmedel som finns idag kan vi på en rad olika sätt visa det!

Konstnärlig undervisning

Undervisningen i klass 5 ville jag göra med en stark konstnärlig profil, det vill säga vi tecknade, målade och övade oss i att skriva kinesiska tecken. Det konstnärliga arbetet varvades med texter på olika sätt: diktamen, sammanfattningar, läsförståelseövningar och ett par färdiga texter att skriva av. Klassen befann sig mitt i övergången från att ha skrivit av de mesta texterna till att formulera egna.

För att binda in elevernas fina Kina-häften kopierade jag tecknen för Kina på röda papper. Sedan fick eleverna med guldfärg på penseln måla tecknen och sitt namn. De blev mycket nöjda med resultatet!

IMG_1211

När jag har skrivningar med klasser från ca årskurs 5 till 12, brukar jag alltid låta eleverna ha med sig sina periodhäften. Dels blir det en morot att göra färdigt periodhäftet (inte minst viktigt i de högre klasserna) dels kan jag samla in alla periodhäften efter skrivningen, det kommer inga eftersläntrare. Jag gör alltid 2 varianter av skrivningen med ungefär samma frågor men helt olika layout. Varannan elev får variant A, varannan variant B. Det gör det svårare att skriva det bänkgrannen skriver. En skrivning är ju en individuell uppgift, en enskild minnesövning.

Jag tänkte att det här blogginlägget blir mycket praktiskt orienterat. Min periodplanering med texter och bilder presenteras precis som vi använt oss av dem i klass 5 på Örjanskolan där jag nu arbetar.

Ovan ser ni planeringen dag för dag. Nu följer texterna och bilderna. Lämplig litteratur är förutom Nationalencyklopedin, Cecilia Lindquist bok Kinesiska tecken (boken är välkänd i Kina!).

IMG_1215

Dag 1

Kina inledning, diktamen måndag 20/3
Dagens uppgifter skriva rent diktamen och rita Kinas karta.

Diktamen:

Kina betyder Mittens Rike. Här har funnits människor i åtskilliga hundra tusen år. De tidigaste lämningarna av förhistoriska människor (Pekingmänniskan) som hittats är från cirka 400 000 år sedan.

I flodens Huang Hus dalgång formades ett av världens tidigaste odlingsområden. I ett väl planerat samarbete dikades vattensjuka områden ut och blev god åkermark. Dammar och kanaler gav fälten säker tillförsel av vatten.

Kina indelat i 22 provinser. Kinas huvudstad är Beijing och har ca 10 miljoner invånare. I hela Kina bor idag över en miljard människor.

På 200-talet f.Kr. bestod Kina av flera små kungariken. Under ett 25 år långt krig erövrade en av kungarikenas kungar land efter land. Han blev Kinas förste Kejsare och Qindynastin startades nu.

Kanaler och vägar byggdes så att livsmedel och andra varor lätt kunde transporteras mellan olika områden. Kejsaren lät bygga en mur mot nomaderna i nordväst. Flera miljoner människor har arbetat med att bygga den Kinesiska muren.

Under drygt 2 000 år styrdes Kina av olika kejsare. Ibland var Kina ett enat rike, ibland var det splittrat i olika stater.

Mellan Huang Hu och Chang Jiang byggdes på 400-talet f.Kr. en 145 mil lång kanal – Kejsarkanalen. Där fraktades ris som skatt till kejsaren eller som hjälp till fattiga områden.

På 750-talet var Kina ett imperium, långt större än Romarriket. Européerna började resa till Kina landvägen och handeln längs Sidenvägen ökade. Kina lärde bland annat européerna att göra papper. På 900-talet uppfanns boktryckarkonsten i Kina och man lärde sig att göra porslin.

Kinas västra delar med Tibetanska höglandet består av bergmassiv. Här ingår Tibetanska högplatån och några av världens högsta bergskedjor, bland annat Himalaya, Karakoram och Pamir.

De östra delarna består av slätterna med det östra kustlandskapet och dess västra kullandskap. Sammantaget utgör området en tredjedel av arealen med ett flertal sjöar och flodområden, bland annat Chang Jiang och Huang He. Det nordvästra området utgörs delvis av stora ökenområden och stäpper, bland annat Takla Makan.

Större delen av Kina har ett tempererat kontinentalt klimat, präglat av monsunvindarna.

Dag 2

Skriva och illustrera (med färgpennor) valfri kinesisk dikt
Kinesisk poesi

Shi Jing, Sångernas bok eller Poesins bok, är den äldsta samlingen av kinesisk poesi. Den består av 305 dikter som skrevs omkring 1000 – 700 f.Kr.

Den hör till konfucianismen och tros traditionellt ha sammanställts av Konfucius själv.

Verket är huvudsakligen uppdelat i två delar, Guó fēng med 160 folkliga dikter samt en samling av oden, hymner och ceremoniella sånger som hyllar Zhoudynastin.

Dikterna har vid en första anblick ett tydligt, alldagligt budskap; kärlek, sorg eller vördnad för kungen.

IMG_1158

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nymånen av Du Fu (712-770)

Den nya månen ville stiga högt

Dess sluttande bana nådde aldrig till himlens kant

En stund blickade den över kullen

Försvann så i molnig solnedgång

Vintergatan ändrade inte färg

Inga bergstoppar frös av fruktan

De vita daggdropparna föll på gården

Blommorna grät, fulla av tysta tårar.

 

Vid den stora muren av Li Bai (701-762)

Med hösten kom barbarerna

Huset Hans armé marscherade ut

Generalen har delat ut tigersigillen

och den Vita Drakens höjd är nu

de tappras läger

Vildmarkens måne

Följer sin bana

och ökenfrosten blommar på hans svärd

Han har inte ens kommit till den här sidan av Juvelporten än

Men sucka inte så djupt, hustru!

Han rider på sin vita springare vid Guldfortet

Hon vandrar i drömmar i ökenmolnen och sanden

Det är en sorgens årstid som hon knappt uthärdar

Hon tänker på sin älskade soldat vid gränsfortet

De fladdrande eldflugorna svärmar vid hennes fönster

medan månen långsamt passerar hennes ensamma stuga

Det gröna kejsartärdets löv är i trasor

och sha-tungträdets grenar är torra och vissna

Inte en timme går utan att hon, ensam, osedd,

gråter – bara för att inse hur fåfänga alla hennes tårar är.

 

Paviljongen i bambuskogen av Wang Wei

Sitter ensam, dold bland träden,

spelar min qin, visslar en sång.

I djupa skogen, okänd för andra.

månen och jag, lyser upp varandra.

 

Rådjuret av Wang Wei

På berget syns inte en själ,

ändå hörs ljudet av röster.

Skuggan träder in i skogen,

mossan lyser grön i öster.

 

Strödda ord av Wang Wei

Du som kommer från min hemby,

du om någon borde väl veta:

Syns solen vid fönstret av siden?

Står plommonträden åter i blom?

 

Tankar en stilla natt av Li Bai

Månens sken framför sängen,

anar att det är frost på marken.

Höjer blicken och ser på månen,

sänker blicken och saknar hembyn.

 

Olycklig kärlek av Li Bai

Så vacker då gardinen dras undan,

sitter i mörker med rynkad panna.

Men så ser jag fläckar av tårar,

vet inte för vem kvinnan gråter.

 

Natt vid Jiandefloden av Meng Haoran

Båten lägger an vid stranden,

oron kommer när dagen skymmer.

Himlen sänker sig över skogen,

i flodens spegel är månen nära.

 

Vårmorgon av Meng Haoran

Svårt att sova i vårens gryning,

överallt fåglar som tjattrar.

På natten vinden och regnet,

blommorna faller i stora mängder.

 

Dag 3 bild: Landskap med vattenfall

Dag 4 text (läsförståelse) ca 3 A4 sidor ur geografilärobok med 10 frågor

Dag 5 teckning kinesisk bronshäst

Dag 6. diktamen

IMG_1210

Daoismen och Konfucius

Cirkeln med yin och yang är en gammal kinesisk symbol. De 2 figurerna som möts i S-formen är de två krafter som står emot varandra i tillvaron. Båda krafterna är goda och behövs i tillvaron. De bildar tillsammans den perfekta cirkeln som symboliserar Dao – Den Rätta Vägen. När yin och yang är i harmonisk balans fungerar allt väl.

Konfucius levde på 500-talet f.Kr. Han ställde samman tankar och regler enligt Dao. Denna lära brukar omtalas som konfucianismen. Det handlar om hur människor ska leva för att samhället ska fungera väl. Konfucius lära har starkt präglat kinesiskt liv och tänkande. Omkring år 100 f.Kr. förklarades konfucianismen som statsreligion och alla skulle leva och handla enligt hans undervisning.

Konfucius ansåg att man måste tänka på andra och leva så att hela samhället fungerar väl. Om alla gör sin plikt och följer goda regler råder balans och harmoni och då blir hela världen god och fredlig.

  • Fursten ska visa godhet och undersåtarna lojalitet.
  • Föräldrarna ska visa kärlek och barnen respekt.
  • De äldre ska visa välvilja och de yngre vördnad.
  • Människor ska vara rättvisa och lydiga.
  • Vännen ska visa trofasthet.

På 100-talet e.Kr. kom den buddhistiska munkar till Kina. De fick anhängare och kloster byggdes runtom i landet. Buddhas lära blandades med kinesernas föreställningar och smälte delvis samman med daoismen och konfucianismen.

Fortfarande lever både Konfucius och Buddhas läror. De har existerat sida vid sida i tusentals år och svårare konflikter mellan dem har sällan förekommit. Att de så ofta har flätats samman med varandra har bidragit till deras fredliga samlevnad.

Många kineser beskriver religionen i Kina som så: Vi lever efter Konfucius tankar. Vi går till daoistprästen som ser till att makterna skyddar våra liv. Men våra begravningar är buddhistiska.

Renskriv texten och rita sedan en bild på ett kinesiskt tempel.

IMG_1194 IMG_1193

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dag 7 text (vers, Kinesiska muren av E. Taube) Se ovan

Dag 8 teckning: Chi-Huang Ti

Text att skriva av.

Kinas olika epoker – dynastier

0                   Förhistorisk tid

1                   Xiadynastin

2                   Shangdynastin

3                   Zhoudynastin

4                   Qindynastin: Det första kejsardömet

5                   Handynastin

6                   De tre kungadömena

7                   Jindynastin

8                   De Södra och Norra dynastierna

9                   Suidynastin

10                 Tangdynastin

11                 Songdynastin: Guldåldern

12                 Yuandynastin: Mongolerna

13                 Mingdynastin

14                 Qingdynastin: Manchuerna

 

Qindynastin 221- 206 f.Kr.

Chi-Huang-Ti, född 259 -210 f.Kr., var Kinas första kejsare och grundare av Qindynastin. 246 f.Kr. Han genomförde många stora byggnadsprojekt såsom kinesiska muren, Terrakottaarmén och ett riksomfattande vägnät. Han genomförde även en stor standardiseringsreform. Han led av ständig oro för döden och bekostade dyrbara expeditioner för att hitta lösningen till odödlighet.

Man tror att den västerländska benämningen på Kina kommer av namnet Qin (kineserna kallar sitt land mittens rike).

Handynastin 202 f.Kr. – 220 e.Kr.

Handynastin var en av Kinas längsta och mäktigaste dynastier som med undantag av Wang Mangs interregnum (9–23 e.Kr.) hade makten i fyra sekler. Denna dynasti har gett namn till hankineserna, det vill säga den folkgrupp som utgör majoriteten av befolkningen i dagens Kina. Under perioden gjordes viktiga framsteg inom konst och vetenskap och konfucianismen blev en statsideologi som kom att genomsyra hela samhället.

Skriv texten och rita en bild av kejsaren Chi-Huang-Ti.

Dag 9 torsdag text (läsförståelse): Religion i Kina (från lärobok), bild: målning, Vid floden Li Jiang i Guangxi finns ett mycket märkligt karstlandskap med smala, sockertoppsformiga berg, målning

Dag 10 teckning, Kinesiska tempel

Dag 11

IMG_1216

Risodling – (skriv texten tills skrivtiden är slut,) rita risplantan (tavlan och power point) och eller risodling

Ris (latin: Oryza sativa) kan delas in i två huvudgrupper beroende på hur det odlas; bergsris och sumpris. Bergsris odlas på vanlig åkermark medan sumpris måste växa på vattendränkta fält. Merparten av världens risodlingar är sumpris. Risodling är normalt mycket arbetskrävande.

I maj eller början av juni börjar odlingsåret. Då töms fälten på vatten och sedan plöjs och bearbetas odlingsjorden med vattenbufflar eller maskiner. Sedan fylls åkerfälten med en knapp decimeter vatten. Därefter sås riskornen som får gro i en vecka innan fälten återigen torrläggs. Nästa steg är att fälten gödslas med en blandning av naturgödsel och konstgödsel. Efter ungefär en vecka så släpps vatten in i fälten igen. I takt med att plantan växer fylls fälten med mer vatten, de översta delarna på plantan måste alltid vara över vattnet.

Det risodlande asiatiska småjordbruket är en av jordens vanligaste jordbrukstyper.

Ris odlas framförallt i södra och sydöstra Asien. Monsunregnen på sommaren är av stor vikt när man odlar låglandsris som kräver enorma mängder vatten.

Vid kusterna, där det är lågland kan man få två skördar per år. Inåt landet däremot, där det mer är högland, får man bara en skörd. En hektar risodling ger ungefär två ton ris per skörd.

*****

Riset kan bli mellan en och två meter högt och är ett upprätt strå med långa smala blad. Bladen är glatta på undersidan och strävhåriga på ovansidan. Strået har i genomsnitt 20 till 30 sidoskott och på varje skott finns en blomvippa. Det finns i genomsnitt 70 till 80 riskorn i varje vippa.

Riskornet, som är ovalt och tillplattat, är risets frukt. Riskorn finns i många färger som vitt, gult, grått, rött eller svart.

Man delar upp riset i olika sorter beroende på dess form. Vanligast är att tala om långkornigt och rundkornigt.

De olika namnen man sedan ger riset beror oftast på hur man har behandlat det. Vitt ris är polerat; det vill säga att man förutom att ha skalat riset också har polerat bort silverhinnan. Detta får till följd att mycket av risets näringsämnen, proteiner och vitaminer försvinner. En teknik för att få vitt ris och samtidigt behålla risets nyttiga egenskaper är att ångtrycksskala riskornet, detta kallas parboiled. Denna process innebär att en del av silverhinnans näringsämnen, proteiner och vitaminer ångas in i kärnan och blir kvar i riskornet även efter att riset skalats och polerats.

Ris delas upp i olika kvalitéer beroende på hur hela riskornen är. En låg andel trasiga korn innebär att riset har hög kvalitet.

Råris är skalat ris som har silverhinnan kvar.

Jasminris kommer från Thailand. Den aromatiska jasminsmaken finns naturligt i riset.

Basmatiris är en liten långkornig rissort och har odlats i Indien och Pakistan i över 8 000 år

Risets låga fiberinnehållet gör att rismjölet även är användbart för att polera kameralinser och fina juveler. Ris har även en bra uppsugningsförmåga och kan därför användas vid vatten- och fuktskadereparation för exempelvis mobiltelefoner.

Dag 12

IMG_1209

Diktamen

Kinesisk skrift

Kinesiska är det språk som talas av de flesta människorna i Kina. Det finns många dialekter som är ganska olika.

Kinesiska skrivs med skrivtecken som betecknar hela ord. Många ord är sammansatta och skrivs då med flera tecken.

I klass 1 lär sig barnen ungefär 100 tecken, i klass 2 kan de ca 200-400 tecken och i klass 6 behärskar de dryga 1000 tecken. Att kunna skriva riktigt vackert – skönskrift – är en gammal kinesisk tradition. Lång tid och mycken möda ligger bakom kinesiska skolbarns handskrivna böcker.

För att läsa moderna texter behöver man kunna 3 000–4 000 tecken. Den kinesiska skriften är mer än 3 000 år gammal, och det finns över 50 000 olika kinesiska skrivtecken, men de flesta används inte längre. Förr skrevs kinesiska i kolumner uppifrån och ner som man läser från höger till vänster, men numera skriver man i Kina i rader som läses från vänster till höger, som på svenska.

För att skriva kinesiska ord med det svenska alfabetet måste orden överföras till de bokstäver som vi använder i Sverige. Det system som används kallas pinyin. Förr användes andra system, och då skrevs till exempel namnet på Kinas huvudstad Peking. Nu skriver man Beijing, vilket bättre motsvarar det kinesiska uttalet.

En svensk vid namn Cecilia Lindqvist har skrivit om de kinesiska tecknens historia. Hennes bok är välkänd i Kina.

Uppgift: Skriv texten och rita sedan de olika tecknen och skriv vad de betyder på svenska.

 Skriv den kinesiska texten i ditt periodhäfte (den engelska texten fick eleverna klistra in på baksidan. Vi använde oss av kinesisk svart tusch och smala penslar.

Måste jag säga att det var KNÄPPTYST i klassrummet av koncentration när eleverna skrev texten?

Dag 13

Siden

Siden är ett tyg av silke med ursprung från Kina. Sedan år 7000 f.Kr. har siden framställts där, och kunskapen har spritts till Indien och Japan, främst via utvandrande kineser. Tyget är ofta tunt och glansigt, men med förvånansvärd förmåga att värma, och mycket starkt.

Det finns många olika sorters sidenkvaliteter, bland annat dupion (thaisiden), brokad, chiffong och crêpe. Siden används främst till kläder, men också till möbeltyger och andra inredningsdetaljer.

Silkesfjäril (Bombyx mori), är ekonomiskt betydelsefull då den producerar silke. Larven kallas silkesmask och dess föda består enbart av mullbärslöv. Den härstammar från norra Kina.

Silkesmasken kallas så därför att den spinner sin kokong av råsilke. Kokongen är gjord av en enda sammanhängande tråd av råsilke som är mellan 300 och 900 meter lång.

Silkesmaskar har god aptit och äter mullbärslöv både dag och natt. Därför växer de också väldigt fort. När färgen på deras huvuden blir mörkare betyder det att det är dags för dem att ömsa skinn. När de har ömsat skinn fyra gånger får de en mer gulaktig färg och deras skinn blir mindre. Det innebär att de kommer att täcka sig själva med en kokong av silke. Om larven tillåts att äta sig ur sin kokong på naturlig väg kommer trådarna att bli för korta och därmed värdelösa. För att förhindra detta slängs kokongerna i kokande vatten, vilket dödar larven men också gör det lättare att nysta upp kokongen. Själva larven äts ofta upp.

I en växande handel mellan Europa och Fjärran Östern spelade siden stor roll, förmedlat av framför allt persiska köpmän. På 500-talet fördes sidenframställningen till Konstantinopel och spreds i Grekland. Under de följande århundradena fördes kunskapen vidare inom det arabiska väldet söder om Medelhavet och i Spanien.

Uppgift: Skriv texten i periodhäftet och rita någonting från texten, tex silkesmasken i mullbärsträdet, sidenkläder

Dag 14

Läsförståelseövning med 10 frågor, arbeta två och två

IMG_1255

Pandan – Ailuropoda melanoleuca

Pandan lever ensam och träffar endast andra pandor under parningstiden. Pandan är känd för sin lekfullhet och de många rörelser den kan göra.

Större delen av tiden ägnar pandan åt att äta, den äter nästan uteslutande bambuskott. Pandan behöver äta över tio kilo bambu per dag . Att samla och äta så mycket bambu kan ta tolv timmar per dag. Bambu blommar sällan, ungefär en gång per 100 år, men då den blommar dör den och nya bambuskott spirar först efter fem år. Eftersom alla bambuplantor i samma område blommar samtidigt måste pandorna flytta då blomningen börjar, för att hitta ny föda.

Trots att pandan är tung klättrar den mycket bra i träd, och när den inte äter brukar den ligga och vila sig på en tjock trädgren uppe i ett träd. Pandan har god simförmåga och badar gärna i sjöar och bäckar. Pandans naturliga fiender är snöleoparder och förvildade hundar. Om pandan vädrar en vildhund brukar den klättra upp i ett träd och gömma sig. När den sitter still i ett träd är den mycket svår att upptäcka.

Jättepandan går inte i ide, trots att den bor i områden med kalla vintrar. Den minskar dock sin aktivitet på vintrarna och vandrar till varmare regioner. Observationer av panda i fångenskap har visat att de är mest aktiva mellan tio på kvällen och två på morgonen, varför de räknas som nattdjur.

Pandan har svartvit tät päls och väger som vuxen 70–150 kg. Idag förekommer den vilt bara i Kina men tidigare fanns björnen även i andra delar av östra Asien.

Pandan får vanligtvis en unge vartannat till vart tredje år. Ungarna föds i håligheter såsom ihåliga träd. Efter elva månaders dräktighet föds ungen. Om den får två ungar brukar den ena dö.

En nyfödd panda väger 100-150 gram och är endast tio centimeter lång. Den är blind, döv och har ingen päls. Vid tjugo dagars ålder väger ungen femhundra gram och den har börjat anlägga päls. När ungen är tre månader gammal har den lång päls och sover större delen av dagen. Vid sju månaders ålder är den full av energi och leklust. Den väger då vanligtvis mellan 15 och 20 kilo och livnär sig huvudsakligen på bambu. Ungen följer sin mor i ungefär ett och ett halvt år.

Uppgift: skriva texten och rita pandan i sin naturliga miljö med bambu

Dag 15 – Skrivning med periodhäfte avslutade den 3 veckor långa perioden. Eleverna satt mellan 20-40 minuter och samtliga gjorde ett bra resultat. De var påtagligt stolta efteråt när de lade fram sina fina periodhäften på katedern!

 

Skrivning:

Vad betyder Kina?

A.Mittens rike   B. Solens rike   C. Österns rike

I Kina bor idag

A. En miljard människor B. En miljon människor C. tio miljoner människor

Var femte människa på jorden är Kines

A. Nej men var tredje   B. Nej men var fjärde  C. Ja, var femte är kines

Hur stor risskörd ger 1 ha (hektar)?

A. 3 ton B. 2 ton C. 1 ton                           1

De två största floderna i Kina heter

A. Huang Hu och Chang Jiang B. Huang hu och Hong Kong- floden

C. Chang Jiang och Röda floden                                                                    1

Himalaya, Karakoram och Pamir är

A.Stäpper B. Öknar C. Bergsområden

Varför är Gula floden gul?

A. Växterna är gula i floden B. Jorden är gul i floden C. Fiskarna är gula

Vilka färger finns på riskorn? …………………………………………………………………………………..

Vad betyder Yin och Yang? ……………………………………………………………………………………

Vilka 3 läror är viktiga i kinesernas religion

Vad hette den första Dynastin i Kinas historia?…………………………………………………………………

Vad gjorde Handynastin så känd? …………………………………………………………………………

Hur många tecken bör man kunna för att läsa en modern text?………………………………………

Skriv 3 olika sidenkvalitéer…………………………………………………………………………………

Vad är silke?…………………………………………………………………………………………………………………………………

 

 

Djingis khan, född 1167, död 18 augusti 1227, mongolisk härskare och erövrare. Djingis khan var son till en förnäm hövding men blev tidigt faderlös. Efter en äventyrlig ungdom lyckades han under 1190-talet bli erkänd som hövding av ett flertal mongolstammar, varefter han ingick förbund med hövdingen över det kristna turkiska riket. De lade under sig andra stammar, men efter en brytning 1203 gjorde sig Djingis khan till ensam herre över riket. Sedan han besegrat en annan turkisk stat, var Djingis khan den starkaste härskaren i Centralasien. Vid ett stormannamöte, valdes han 1206 som härskare över alla mongoler och turkar. Det var nu han antog titeln Djingis khan, vars innebörd är osäker men som brukar översättas med ”oceanlik härskare” eller ”världshärskare”.

Kinas huvudstad Beijing intogs 1215, men erövringen av riket i dess helhet skedde först under Djingis khans efterträdare Ögödei.

Vid sin död i augusti 1227 var Djingis khan härskare över ett enormt asiatiskt område. Väldet utvidgades sedan av hans söner och sonsöner till att bli det största rike världshistorien känner.

Krigen drevs med stor grymhet, särskilt i början, för att fiender skulle skrämmas till att ge sig frivilligt. När fred var sluten satsade Djingis khan på utveckling av såväl jordbruk som framför allt handel.

 

Frågor:

Vem var Djingis Kahn?…………………………………………………………………………………………………………………….

 

Mellan vilka år levde Djingis Kahn?………………………………………………………………………………………………

 

När valdes han till härskare över alla mongoler och turkar?……………………………………………………

 

Vad etyder Djingis Kahn?…………………………………………………………………………………………………………………..

 

Vad hette Djingis Kahns efterträdare?…………………………………………………………………………………………….

 

 

Vad har du lärt dig under perioden om Kinas kulturepok?

Nämn minst 3 saker!

 

 

 

 

 

 


2 Comments

Ola Wauge · 10/07/2017 at 11:08

Mycket inspirerande, lärorikt och tänkvärt. Både form och innehåll behöver här och där förnyas i waldorfskolorna.
Några reflexioner. Hur gör vi med de amerikanska högkulturerna? De afrikanska? Är det så att de borde ( om det inte redan görs) tas upp i klass sju i samband med upptäcktsresorna? Kanske Kina- perioden hör hemma där?
Som sagt mycket tänkvärt, inspirerande och lärorikt.
Tack!
Ola Wauge

    Christine · 11/07/2017 at 13:54

    Hej!
    Jag tycker Kinas kulturepok passar bäst i årskurs 5 tillsammans med de andra kulturepokerna. I årskurs 7 är ju ämnet geografi och det blir lätt slagsida åt Kina om man bakar in dess kulturepok då. Men de afrikanska kulturerna däremot passar väl in i årskursens geografiämne. Man talar om “afrikansk musik”, “afrikansk dans” etc och inte mer specifikt ett afrikanskt land. I årskurs 8 passar det bra att gå igenom de amerikanska högkulturerna och exploateringen av kontinenten, slavhandeln etc.Vänliga hälsningar

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *