Digitaliseringen av skolan går vidare – vad händer i waldorfskolan? (Del 1)

Av Örjan

I två inlägg kommer jag diskutera den senaste revideringen av läroplanen och dess konsekvenser för waldorfskolan.

I mars 2017 beslutade regeringen om reviderade läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Dels har en del generella förtydliganden gjorts, dels har ett stort antal kursplaner i olika ämnen reviderats. Ändringarna ska tillämpas från 1 juli 2018 men huvudmännen får på frivillig grund genomföra förändringarna redan från 1 juli 2017.

För waldorfskolorna innebär detta att den nya ”En väg till frihet” sannolikt behöver revideras redan till 2018.

Sammanfattningsvis avser ändringarna:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

De generella förtydliganden i läroplanerna som gjorts är följande:

Ny lydelse i skolans uppdrag:

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information.

Ny riktlinje i skolans arbete med normer och värden:

Alla som arbetar i skolan ska i arbetet med normer och värden uppmärksamma både de möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför.

Ny lydelse under lärarens ansvar:

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling.

Ny lydelse under rektorns ansvar:

Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.

I kursplanerna i grundskolan har följande förändringar genomförts under ”Centralt innehåll”:

Matematik

  • Algebra i årskurs 1–3: Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
  • Algebra i årskurs 4–6 samt årskurs 7-9: Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella/olika programmeringsmiljöer.
  • Problemlösning i årskurs 7–9: Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.

Teknik

  • Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 1–3: Att styra föremål med programmering.
  • Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 4–6: Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.
  • Tekniska lösningar i årskurs 7–9: Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.
  • Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 7–9: Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

Samhällskunskap

  • Information och kommunikation i årskurs 4–6: Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt. Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Information och kommunikation i årskurs 7–9: Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Samhällsresurser och fördelning i årskurs 7–9: Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.

De naturorienterande ämnena; biologi, fysik och kemi

  • I respektive ämnes metoder och arbetssätt i årskurs 7–9; bland annat hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • I respektive ämnes metoder och arbetssätt i årskurs 7–9: Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till ämnet, såväl i digitala som i andra medier.

Svenska och svenska som andraspråk

  • Berättande texter och sakprosatexter i årskurs 1–3: Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkbruk i årskurs 4–6: Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Informationssökning och källkritik i årskurs 7–9: Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.

Slöjd

  • Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker i årskurs 7–9: Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.

Den nya läroplanen med alla förändringar markerade återfinns här:

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.260517!/LaroplanGrundskolaForskoleklassFritidshem.pdf

Ett omfattande kommentarsmaterial och länkar till olika utbildningsinitiativ återfinns här:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/grundskoleutbildningens-digitalisering-1.260153

Vad betyder det för waldorfskolan?

 Avståndet mellan den traditionella waldorfkursplanen (så som den t.ex. kan genomföras i USA) och den svenska läroplanen (Lgr11) ökar ytterligare. Kravet på digitalisering ökar i alla stadier men det mest tydliga är påverkan på årskurserna 1-3 och förskoleklassen. Betoningen på användningen av digitala verktyg i naturvetenskapliga ämnen och programmering i matematiken ställer betydande krav på lärarnas kompetensutveckling och även skolans tekniska utrustning.

Detta innebär med rimligtvis att ”En väg till frihet” som utgör ett komplement till skolans gällande styrdokument kommer att behöva kompletteras redan till 2018 för att möta förändringarna i den reviderade läroplanen. Den togs ju fram för att ge waldorflärarna en tydligare och mer åskursorienterad beskrivning av “vad som ska göras” i waldorfskolans olika årskurser. Syftet var dock hela tiden att anpassa texten till gällande styrdokument, främst Lgr11.

Det kommer också innebära en utmaning för skolornas allmänna digitala kompetens (lärare, rektorer, bibliotekarier…..) och utmanar inte minst vad det gäller den tekniska utrustningen i klassrummen och dess service och underhåll. På många skolor finns ännu ingen internetuppkoppling i alla klassrum och väldigt få datorer, läsplattor eller andra möjligheter att arbeta digitalt. Mycket har naturligtvis hänt, inte minst med yngre och mer digitalt orienterade lärare, men de flesta waldorfklassrum är inte särskild välutrustade med digitala verktyg och många äldre lärare har ingen eller begränsad fortbildning inom området. Dessutom är naturligtvis många väldigt skeptiska till digitaliseringen och ifrågasätter dess positiva verkan för lärandet.

För rektorer och huvudmän är det också en utmaning att få till de ekonomiska resurser som behövs och även att få en generellt sett inte särskilt entusiastisk lärarkår med på noterna.

Återkommer i nästa inlägg om hur jag ser på digitaliseringsdebatten i stort och digitaliseringen i waldorfskolan mer specifikt.