Av Christine Liebendörfer
I årskurs 5 tar man upp antingen både Sverige och Norden eller också bara Norden, om man gått igenom Sverige i årskurs 4. Här berättar jag mer om Sveriges geografi, i nästa inlägg går vi igenom Nordens geografi!
En gång bestämde jag mig för att genomföra en Sverigeperiod på hösten i årskurs 4. Jag kan ju säga, att det gör jag inte om! I alla fall inte på höstterminen.
Oj, vad eleverna hade svårt att rita kartor och färglägga dem tydligt. De tyckte det var för svårt och några klagade högljutt. Att de dessutom skulle lära sig namngeografi blev till och med för mycket för några föräldrar som berättade att deras barn inte alls kunde lära sig det (ca 20 namn på olika städer, sjöar och vattendrag/vecka). Jag bestämde mig för att inte göra om försöket, helt klart visade många av barnen tydligt att de inte var mogna för en så omfattande geografiperiod redan på hösten i årskurs 4.
Nils Holgerssons underbara resa har jag läst från pärm till pärm i ett par klasser. Ska man klara av det krävs att man då och då under året har högläsning, till exempel under matematikperioderna och/eller på handarbetet. Jag har börjat med högläsningen vid påsk i årskurs 3 eller 4 och det har tagit ganska precis ett år att ta sig igenom boken. Men det är det värt! Så många fina berättelser i berättelsen som bjuds gör Sverigebilden både nyanserad och mångfacetterad.
När jag undervisade Sveriges geografi i vintras i klass 5 gjorde vi perioden till Geografi/svenska. Klassen var inte van vid att göra egna periodhäften och många behövde öva sig i att författa texter. Eftersom vi verkligen lade fokus på svenskan, blev det lite mindre tid för sång, recitation och konstnärligt arbete. Vi skrev några inledande texter om Sverige i stort, gjorde en stor Sverigekarta och sedan skrev vi en text om varje landskap samt ritade en enklare karta över topografin och vegetationen. Men det räckte 25 kartor + Sverigekartan blev väldigt många bilder tillsammans!
Varför berättar jag nu detta? Jo, det visar på att det inte finns något recept som talar om precis hur man ska göra. Man får helt enkelt lägga upp perioden så att den passar eleverna i klassen på just den utvecklingsnivå där de befinner sig. Och behöver eleverna öva sig på att skriva, mer än de behöver rita, måla, sjunga – så får man som lärare se till att de får göra det. Naturligtvis kan man göra det på ett konstnärligt sätt!
Vi växlade mellan diktamen, skriva av texter, anteckna och göra egen text, läsförståelseövningar etc, allt för att öva på olika sätt.
Kartorna gjorde vi med hjälp av ”omvänd kalkering”. Det går till så att eleverna får ett papper med en karta som visar formen på landskapet och var det finns vattendrag. Därefter tar de en vaxkrita, gärna blå eller grön och färglägger baksidan på kartan. Sedan fäster de kartan på en sida i periodhäftet och ritar i formen på landskapet och var vattendragen finns. För att färglägga själva kartan med åker, skog, berg och myr visade jag på tavlan eller så tittade vi i kartböckerna eller på projektorbild.
Texterna nedan är skrivna med hjälp av Nationalencyklopedin, diverse läroböcker i geografi samt kollegors och egna anteckningar.
Dag 1 och 2 Inledningstext
Sverige är ett avlångt land som sträcker sig över hundra mil från söder till norr. Landet har en lång kust med skärgård på många ställen och tusentals öar. Det är ett land rikt på glittrande insjöar, stora skogar, slätter och berg. I söder är landskapet präglat av jordbruksbygd medan längre norrut är det skogsbruk som dominerar. Jordbruk och skogsbruk är också historiskt sett de största näringarna tillsammans med malmbrytning. Numer är de viktigaste industrierna förädling av trä och olika metaller samt verkstadsindustrin. På senare år har utveckling av den allra senaste teknologin betytt mycket för näringslivet i vissa delar av landet.
Det bor 9 miljoner invånare i Sverige. De flesta bor i städer eller tätorter i den södra delen av landet. Allt färre arbetar och bor på landsbygden. De allra flesta talar svenska men samiska, Tornedalsfinska och Älvdalsmål finns som inhemska minoritetsspråk.
Sverige är ett konungarike men landet styrs av Statsministern och dennes regering samt av Riksdagen. Vart fjärde år är det val. Sverige är en demokrati, det vill säga alla vuxna, svenska medborgare har rösträtt.
Berggrunden i Sverige består av urberg; gnejs och granit till största delen. På en del ställen i södra Sverige och i fjällkedjan finns även lagrade bergarter.
Klimatet är i huvudsak milt med korta vintrar i söder och strängt med långa, kalla vintrar i norr. Lövskog dominerar allra längst söderut för att sedan successivt ersättas av barrskog ju längre norrut man kommer.
Det finns ett rikt och varierande djurliv i landet. Alltifrån rovdjur som varg, björn, järv och lo, till gräsätare som älg, rådjur och harar bland de större däggdjuren. Vid kusten är också sälar relativt vanliga. Fågellivet är rikt speciellt under vår och sommar då många flyttfåglar häckar i landet.
Det är framförallt strömming, ål, lax, torsk, flundra, sik och gädda som fiskas i östersjön. På en del ställen förekommer även andra fisksorter. I norra Bottenhavet fångas till exempel siklöja.
De första vägarna trampades upp av gående eller ridande som färdades genom landet. Ännu långt in på 1800-talet liknade många av våra vägar mest stigar. Att köra med häst och vagn på dem var ofta omöjligt. Vägarna gick ofta uppe på rullstensåsarna för där var marken torr. De gamla vägarna var mycket krokiga. De svängde runt om berg och mossar och gick sällan genom de stora skogarna.
Innan Sverige fick tåg som drogs av lok fanns i Värmland i början av 1800-talet Hästjärnvägar. De användes främst för att frakta järn. Vårt lands första järnväg för resande gick mellan Fryken och Klarälven. Vagnarna drogs först av hästar som byttes ut mot ånglokomotiv.
I mitten av 1920-talet startades de första flyglinjerna i Sverige.
Dag 3 Sveriges olika landskap.
Sedan lång tid tillbaka har Sverige varit indelat i områden som kallas landskap. Vi har även ett något nyare sätt att indela riket, nämligen i län. Den som leder länsstyrelsen kallas Landshövding. Varje län består av flera kommuner. Till exempel är Stockholm en kommun liksom Ekerö, Järfälla och Solna.
I kyrkligt avseende delas landet in i 13 större områden som kallas stift. Biskop kallas den som styr varje stift och ärkebiskopen är den högste av biskoparna. Sveriges stift är: Uppsala (ärkebiskopens stift), Stockholm, Linköping, Kalmar, Växjö, Visby, Lund, Göteborg, Karlstad, Västerås, Härnösand, Östersund och Luleå.
De sydligaste landskapen i Sverige kallas med ett gemensamt namn för Götaland. Mellersta delen av Sverige kallas Svealand och landskapen i norr kallas för Norrland.
Nu ska vi ”lägga pusslet Sverige”. Vi skall följa i Nils Holgerssons fotspår och bekanta oss med och beskriva alla landskap. Vi börjar med vårt sydligaste landskap.
Parallellt med att läraren berättar om varje landskap läses berättelsen Nils Holgerssons underbara resa av Selma Lagerlöf. Om boken läses från ”pärm till pärm” behövs ca 20 veckor med läsning 10 -20 minuter varje morgonlektion. Man kan med fördel även ha en stund högläsning under matematikperioderna samt en del löpande timmar i svenskan. I svenskundervisningen är det bra om eleverna får öva sig att läsa högt.
På mittuppslaget i arbetshäftet ritas hela Sverige upp. Riktiga fjäll, granar och sädesax markerar hur landskapet ser ut. Denna karta kan anläggas den första dagen för att sen arbetas vidare på efter hand. Riktiga smycken har växt fram när eleverna använt tid och omsorg till färgläggning!
Varje landskap bör få ”en egen morgonlektion” (annars hinner man helt enkelt inte att både rita landskapskartan och skriva en text), det gör att Sverigeperioden tar ca 6 veckor. En gång i veckan, förslagsvis måndag, kan man inleda med ett muntligt/skriftligt namngeografiförhör som en kort repetition på förra veckans genomgångna landskap.
Lär barnen från början att snabbt och mycket enkelt rita upp landskapets gränser, floder, berg, skogar och städer. (se bildserie). Förutom kartor hinner man inte med så många bilder men några riktigt typiska bilder kan man försöka hinna med t.ex. fjällen,
Dag 4 och 5 Skåne
Sveriges sydligaste landskap heter Skåne. Fastän landskapet ligger lägre än 200 m över havet och därmed på kartan betecknas som lågland, är det till sin natur skiftande. Det finns vidsträckta slätter men dessa genomkorsas av bergåsar som delvis är bevuxna med skog. Åsarna är egentligen horstar, det vill säga höjder som bildats genom en förkastning. Urberget har först spruckit sönder i jämnlöpande sprickor. Berget mellan sprickorna har höjt sig och omgivningen har sjunkit.
Skåne omges på tre sidor av vatten och är alltså egentligen en halvö. På grund av det sydliga läget och närheten till vatten är klimatet i Skåne milt (kustklimat).
Berggrunden i Skåne utgörs av lagrade (sedimentära) bergarter som kalk-och sandstenar, lerskiffrar m.m. När de lösa bergarterna vittrat sönder och blandats med förmultnande växtdelar har en mycket bördig jord bildats. Växtligheten på den Skånska slätten är synnerligen rik. Jorden ger goda skördar. På Söderslätt breder vidsträckta åkerfält ut mot horisonten. Bondgårdar, ofta med husen lagda i fyrkant, vita kyrkor och stora herrgårdar är vanliga i Skåne.
På skånska slätten odlas mer vete, korn, råg och havre, potatis, foderväxter och oljeväxter än någon annanstans i landet. Här odlas även sockerbetor. En stor del av bären, frukterna och grönsakerna går till livsmedelsfabriker och hamnar så småningom i konservburkar eller frysförpackningar. Andra stora fabriker är stärkelsefabriker, brännerier och sockerbruk. På stora bondgårdar finns kor och grisar men även hästar och gäss (Mårten gås) är vanliga. I stora mejerier tillverkas smör, ost och andra mejeriprodukter av mjölken.
Det är en konst att berätta om en plats så att andra människor upplever att de också ”kommer dit”. Allra bäst kanske det går när man själv varit där och på riktigt upplevt någonting, men det är svårt att alltid uppnå… Så för de flesta återstår att läsa sig till eller se film från främmande platser. En geografiperiod kan kännas som ett hopplöst företag men ett enda rabblande av fakta och ”snuttifiering” av anekdoter bidrar inte till någon reslust precis… En försäljare på en resebyrå kan få kunder att prova udda resmål genom att beskriva platsens alla fantastiska sevärdheter, spännande natur och sköna vyer. Plocka fram “försäljaren” i dig som tillsammans med ”globetrottern” och äventyraren målar upp en landskapsbild kryddad av havsbrisen, fjällvidderna eller forsarnas brus. En språklärare sa en gång: undervisa engelska så det doftar England i klassrummet! Det samma kan i högsta grad gälla geografiämnet.
För att inte drunkna i ämnet behövs några tydliga linjer, lektionens struktur och arbetet med kartor och texter är en viktig bas. Välj ut några få saker som kännetecknar landskapet och skriv lite mer om dessa, i berättandet kan man ta med ett vidare spektra.
Geografiämnet känns fräschast om många ämnen får komma till tals i en ”unik mix”. Historiska platser, etnologi, näringsliv, väder och vind blandas med landskapets utveckling. Skilda levnadsöden berättas och jämförs med varandra. De olika dialekterna kan övas i recitation och sång. Låt fantasin flöda när ni beger er på resa i ert ”flygande klassrum”.
I sydöstlig riktning genomdras slätten av långsträckta höjder – åsar; Söderåsen, Linderödsåsen, Romeleåsen och Hallandsåsen med Kullen. Här och var på åsarna växer vackra bokskogar.
På kartan kan vi se att Skånes kust är jämn. Endast i nordväst finns en djupt inträngande vik, Skälderviken. Norra delen av östra kusten bildar en mjuk båge, Hanöbukten.
Städerna vid kusten har hamnar. Här sker på några ställen en livlig trafik och handel med varor. Här finns också fiskebåtar som till exempel ger sig ut på sillfångst i Östersjön och Öresund. Smygehuk är Sveriges sydligaste udde.
Numer finns en bro mellan Malmö och Köpenhamn. Men fortfarande kan man åka färja både där och mellan Helsingborg och Helsingör.
Skåne är Sveriges mest tätbefolkade landskap. Byar och städer ligger mycket tätt. Fram till mitten av 1600-talet tillhörde Skåne Danmark. Sverige erövrade Skåne 1658 (freden i Roskilde). En del skåningar, så kallade snapphanar, ville inte tillhöra Sverige utan försökte på olika sätt göra sig fria.
I Skåne finns många korsvirkeshus. De är byggda enligt en gammal teknik. Först görs en stomme av trä som kallas korsvirke, sedan fylls mellanrummen med lera eller tegel. Genom att bygga husen i en fyrkant med en gårdsplan i mitten får man lite lä närmast husen. Andra sätt att hindra vindens framfart är pilevallarna, alléer av pilträd längs vägar och åkerkanter. Sveriges äldsta pappersbruk ligger i Klippan. Keramiktillverkningen är betydande i trakten av Höganäs, där det finns eldfast lera.
Malmö är Skånes största (och Sveriges tredje största) stad. Här finns många industrier. I Lund ligger ett gammalt och anrikt universitet.
Län: Malmöhus län och Kristianstads län.
Mer att berätta om:
- Ett modernt jordbruk, mjölkgård, svinuppfödning etc.
- Hur går det till på de olika livsmedelsfabrikerna?
- När Skåne tillhörde Danmark
- Hur tillverkas lergods?
- Hamling av pilträd
- Linnés Skånska resa.
Dag 6 Blekinge
Om man reser rakt österut från Kristianstad kommer man till Blekinge som är ett an Sveriges minsta landskap. I berättelsen om Nils Holgersson liknas Blekinge vid en trappa med tre trappsteg. Landskapet sluttar från norr till söder och de tre huvuddelarna är: skogsbygden, mellanbygden och kustbygden.
Nordligaste delen av Blekinge är stenbunden och mestadels bevuxen med barrskog. Den viktigaste näringen i dessa trakter är därför skogsbruk.
I mellanbygden finns också skog, men denna består huvudsakligen av lövträd, bland andra många ekar som bildar dungar här och var. Djupa dalgångar och bokdungar har gjort området bekant för sin naturskönhet. Jordbruk, boskapsskötsel och småindustri är viktiga näringsgrenar.
I kustbygden finns stora, sammanhängande lerslätter som är mycket bördiga. Här odlas de vanliga sädesslagen, frukt och potatis. Boskapsskötseln är betydande. Utanför kusten finns en skärgård. De större öarna är skogsklädda och delvis uppodlade. I Östersjön bedrivs fiske, främst av ål och sill. Karlskrona är Blekinges största stad och mest känd för att vara en av flottans största hamnar. I nordöstra Blekinge ligger Brömsebro. Här slöt Danmark och Sverige fred 1658 och Blekinge blev ett svenskt landskap.
Län: Blekinge län
Mer att berätta om:
*Vilka fartygssorter finns i den svenska flottan?
*Hur fångas ål?
*Ur ”Nässlorna blomma” av Harry Martinson
Dag 7 Småland
Småland är södra Sveriges största landskap. Det inre av Småland uppfylls av ett högland, medan ett brett låglandsområde sträcker sig utmed kusten i öster. Berggrunden på höglandet utgörs av urberg; gnejs och granit. Jordlagren består mest av stenblandat morängrus. Sådan mark är mindre lämplig som åkerjord men utgör god jordmån för barrträd. Skogsbruket här är betydande. I det inre av Småland finns små utspridda åkertegar omgivna av sten gärdesgårdar. De vittnar om böndernas ihärdiga arbete med att bryta mark och rensa åkerjorden från sten.
I de inre delarna av landskapet råder ett strängt klimat. Takten ligger nämligen ganska högt över havet och långt ifrån vattnet. Detta kallas för inlandsklimat. Skillnaden mellan sommar och vinter är märkbar.
Småländska kustlandet är ett låglandsområde med välodlade slätter. Här är jordbruket huvudnäring i förening med boskapsskötsel. Fårskötsel är vanligt. Småindustrier som: verkstadsindustri, möbelindustri, glas- och pappersbruk samt gummifabrik finns i närheten av några av Smålands städer. De mest kända glasbruken är Kosta, Boda och Orrefors.
Vättern är Sveriges näst största insjö. Den är på sina ställen över 100 m djup. I Vättern ligger endast en betydande ö – Visingsö. Vättern är inte särskilt fiskrik. Det finns många mindre sjöar i Småland vilket gör landskapet vackert och omväxlande.
Län: Kalmar län, Kronobergs län och Jönköpings län
Mer att berätta om:
*Under 1800 -1900-talets början utvandrade många smålänningar till Amerika. Wilhelm Moberg har skildrat detta i sina romaner om Karl-Oskar och Kristina. Här finns rika bilder om den magra jorden, slitet med all sten och hur nödår påverkade människorna förr. Alla svenskar känner till en eller flera släktingar som utvandrat. Vilka känner barnen i klassen till?
*Astrid Lindgren har berättat om Småland så att många i vår värld känner till landskapet.
*Hur blåser man glas? Vad behövs för råvaror?
Dag 8 Öland
Om man reser med båt från Kalmarsund kommer man till Öland. Man kan också åka bil över Sveriges längsta bro: Ölandsbron. Öland är Sveriges minsta landskap.
Hela Öland består av en kalkstensklippa som sticker upp ur havet. På västra sidan har den ett borgliknande utseende och kallas sedan gammalt Landborgen. Där finns många väderkvarnar.
Det inre av ön, där kalkstenen på många ställen ligger bar eller täcks av ett mycket tunt jordlager kallas Alvaret. Det är en hed som används som betesmark åt får, kor och hästar.
På Öland finns nästan ingen skog som kan ge skydd åt blåsten. På vintern kommer den kalla nordvästvinden, fåken, med yrsnö.
Alltsedan Carl von Linné besökte Ölands södra udde, den 8 juni 1741 har platsens (och hela Ölands) rika fågelförekomst blivit alltmer välbekant. Idag hör denna udde till de internationellt ryktbara fågellokalerna.
Vårt lands största sammanhängande ängsmark finns på sydöstra delen av Öland. De så kallade Schäferiängarna ( från tyskans Schaf – får) är ungefär en halv mil långa och en kilometer breda.
Kustremsan mellan Västra landborgen och Kalmarsund är mycket bördig. Här odlas förutom säd också gurkor, lök, gula ärtor, bruna böner och jordgubbar. Klimatet är på grund av havets inverkan ganska milt. Torkan kan vara svår på försommaren och häftiga stormar rasar ofta, särskilt om hösten och vintern.
Öland har många fornminnen bland annat rester av ett tjugotal fornborgar från järnåldern. I Eketorps fornborg har man byggt upp en del hus igen för att visa hur människorna levde på järnåldern.
Mellan åren 1569 och 1801 var hela Öland en kunglig jaktpark. Bara kungarna och deras vänner fick jaga. Vildsvinen som släppts lösa på ön trampade ner böndernas åkrar och åt upp deras grödor. Bönderna var förtvivlade, men kunde ingenting göra.
Öland kallas också för ”solens och vindarnas ö”.
Län: Kalmar län
Mer att berätta om:
*Hur fungerar en väderkvarn? Hur får vi mjöl idag?
*Orkidéerna på Alvaret.
*Långe Jans fyr. Hur arbetade en fyrvaktmästare förr i tiden? Hur navigeras fartyg i dag?
*Linnés Öländska resa.
Dag 9 Gotland
Ute i Östersjön ligger Gotland, Sveriges största ö. Gotlands berggrund består av kalk- och sandsten. Vid kusten har havet format pelare – raukar. Öns sydligaste spets utgörs av en brant kalkstensklippa, Hoburgen. I Lummelunda finns ett stort grottsystem. Kalkstensgrottans gångar är tillsammans 4 kilometer.
Gotlands jordmån är bördig. Här odlas både säd och grönsaker, framförallt morötter. På hällmarkerna, där berget ligger bart och endast täcks av ett tunt jordlager, och där det växer endast gräs, betar många får. Fårskötseln är också av stor betydelse i landskapet. Klimatet är milt och fåren går även ute på vintern – utegångsfår.
På Lojsta Hed lever Sveriges enda vildhästflock. Gotlandsrussen är små och får mycket tjock päls om vintern. Vildkaniner, eller ”rabbisar” som de kallas finns det gott om på Gotland.
Kalksten och sandsten används som byggnadsmaterial. Ett stort antal kalkbrott finns på det karga, norra Gotland. Av kalkstenen bränns kalk och tillverkas cement. En stor cementfabrik finns i Slite.
De typiska Gotlandsgårdarna är vitkalkade stenhus med spetsigt tak. Man har aldrig långt till en kyrka på Gotland. På ön finns det 95 kyrkor, varav 92 byggdes före år 1350. Många av kyrkorna innehåller medeltida konst.
Utanför norra kusten ligger Fårö och ännu längre ut i havet Gotska Sandön. Vid västra kusten ligger Stora och Lilla Karlsö med ett rikt sjöfågelliv. Här finns tusentals med sillgrisslor.
Största staden på Gotland heter Visby. Under medeltiden var det en viktig handelsstad. Här finns många gamla hus bevarade och en ringmur omringar staden. Genom flitig handel blev Gutarna ett rikt folk redan på bronsåldern. Rikliga fornfynd vittnar om Gotlands rikedomar.
År 1361 försvann stora delar av rikedomen när Valdemar Atterdag och hans här plundrade Gutarna.
Gotland blev svenskt efter freden i Brömsebro 1645.
Visby kallas ”rosornas och ruinernas stad”. Till Gotland och Visby söker sig många turister särskilt om somrarna.
Län: Gotlands län
Mer att
*Hur gör man cement?
*Visby som viktig Hansastad.
*Vad är fossiler för någonting?
*Linnés Gotländska resa
Dag 10 Östergötland
Östergötland är ett rikt och omväxlande landskap med skogs- och bergstrakter i norr och söder och ett bördigt slättland i mitten.
Östgötaslätten är alltså mycket bördig. På vidsträckta åkerfält hämtas rika skördar av vete och andra sädesslag. I nära förening med jordbruket står djurskötseln som är betydande.
I nordost reser sig det skogsklädda berget till branter, Kolmården. Här bryts en vacker, grönflammig kalksten som kallas marmor.
Sveriges näst största sjö Vättern utgör landskapets gräns mot väster. Från Vättern rinner den vattenrika Motala ström genom sjöarna Boren, Roxen och Glan ut i Bråviken som är en vik av Östersjön. Mellan Vättern och Roxen har man grävt en kanal, Göta kanal. Via Göta kanal kan man åka båt genom Sverige från Mälaren till Göteborg. I Göta kanal finns många slussar. Slusstrappan vid Berg består av inte mindre än sju slussar.
Östergötland har en mångsidig industri: metall- och snickeriindustri, mässingsindustri och järn- och sågverk. I Östergötlands största stad, Norrköping finns en mängd fabriker bland annat ett pappersbruk. Förr fanns här stora textilfabriker. Här finns också en stor hamn. I Linköping tillverkas bilar och flygplan.
Vadstena har ett gammalt vackert slott, Vadstena slott samt en kyrka som förr tillhörde den heliga Birgittas kloster. Vid Omberg finns ruiner av klostret Alvastra.
Län: Östergötlands län
Mer att berätta om:
*Hur fungerar en sluss?
*Hur bryts marmor och vad används den till?
*Hur görs mässing och vad använd den till?
*Den heliga Birgitta och Alvastra kloster.
*Hur hade människorna det i fabrikerna förr i tiden?
*Vad är statare för något? Hur levde de?
Ibland känner man som lärare lite extra starkt för ett landskap eller en trakt. I mitt fall är det just Östergötland där min morfar och mormor levde. Min morfar var statare och yngsta pojken av nio barn. Familjen var statare på en av de stora herrgårdarna utanför Norrköping. Som tolvåring fick han sluta skolan och börja arbeta på ett av de stora väverierna i staden. Ganska snart fick han en hörselskada av dånet från vävstolarna. Just under den här tiden, i början av 1900-talet växte sig arbetarrörelsen stark i Sverige. Människor engagerade sig i arbetstider, rätt till semester och bättre arbetsvillkor. Alltihop är i dag sådana självklarheter att vi inte längre tänker på det. Visst är det värt att då och då reflektera över hur människor hade det förr?
Dag 11 Västergötland
Mellan de stora sjöarna Vänern och Vättern och med en spets utåt havet i väster ligger Västergötland. Det är till sin natur skiftande med bergstrakter, ljunghedar, skogar och bördigt slättland. I norra delen av Västergötland utbreder sig den stora och välodlade Västgötaslätten. Här finns av tradition många stora mjölkgårdar. Av mjölken görs ostar som herrgårdsost, grevéost och hushållsost. På slätten reser sig några enstaka berg med egendomliga, jämna partier och branta sidor. De kallas för platåberg. De mest kända är: Kinnekulle, Halle- och Hunneberg samt Billingen. Västgötabergen består av lagrade bergarter (Kalk- och sandsten, alunskiffer m.m.). Allra överst finns en mycket hård bergart som kallas trapp. Trappen har i smält form trängt upp ur jordens inre och lagt sig som en hård skorpa som skyddar de underliggande lagren.
Södra delen av Västergötland är bergig och jordmånen mager. Eftersom jordbruket i dessa trakter inte kunnat försörja människorna har de måst söka sig inkomst på annat sätt. I gamla tider bedrevs en omfattande hemslöjd. Föremålen som tillverkats såldes av kringvandrande affärsmän. Dessa kallades knallar. Än idag kallas södra Västergötland för Knallebygden. Hemslöjden utvecklades så småningom till en betydande fabriksindustri. Idag har många av postorderföretagen sina lager här.
Vänern är Sveriges största insjö. Här finns en hel del öar. Sjön är inte heller så djup och klar som Vättern. Genom Västgötalinjen av Göta kanal kan man komma från Vänern till Vättern. Från Vänern rinner den stora och vattenrika Göta älv ut i havet. Vid Göta älvs mynning ligger Göteborg som är Sveriges näst största stad. Här finns en stor hamn och många olika fabriker och verkstäder. Skara är en av Sveriges äldsta städer. I Lidköping vid Vänerns strand ligger en av vårt lands mest kända porslinsfabriker. Rörstrands gör tusentals tallrikar och koppar varje år.
Län: Skaraborgs län och Älvsborgs län, Göteborgs och Bohus län.
Mer att berätta om:
*Hur bildades Göta älv en gång?
*Vad är typisk insjöfisk?
*Vad sålde knallarna för varor?
*Hur ser arbetet ut i en stor hamn nu för tiden och förr?
*Vad (och hur) tillverkas på ett ysteri?
Dag 12 Närke
Närke är ett av Sveriges minsta landskap. Det består av en vidsträckt, bördig slättbygd i mitten och bergiga skogstrakter runt omkring. På Närkeslätten bedrivs jordbruk. Kring slätten ligger randbergen Kilsbergen, Tiveden och Tylöskog. Kilsbergen utgör gräns mellan Närke och den del av Västmanland som brukar kallas Bergslagen.
I slutet av 1800-talet behövde bönderna kring Hjälmaren mer mark. De grävde diken och kanaler som sänkte sjöns yta med närmare två meter. På så sätt fick bönderna många nya hektar åker. Örebro är landskapets största stad. Här finns flera olika industrier. Närke har fått stor betydelse för transporter genom Sverige. I Hallsberg till exempel löper två av landets största järnvägslinjer samman. Till godsterminaler i Örebro kommer varje dag massor av varor. De lastas om för att sedan transporteras vidare ut i landet med långtradare eller tåg.
Län: Örebro län.
Mer att berätta om:
*Hjalmar Bergmans berättelser
*Zinkbrytning i Närke, vad används zink till?
Dag 13 Södermanland
När Nils Holgersson flög över Södermanland utbrast han: Jag har då aldrig sett något så vackert! Han satt och såg ner på landskapet och tänkte för sig själv att det inte var likt något av dem som han hade sett förut. Det fanns inga stora slätter som i Skåne och Östergötland och inga stora sammanhängande skogar som i Småland, utan det var en blandning av allt möjligt. Ingenting fick lov att riktigt breda ut sig. Det var ständigt ombyte. Barrskog bytte om med lövskog, åkrar med mossar och herrgårdar med bondstugor.
Södermanland som ofta kallas Sörmland är ett mycket vackert landskap med bördiga dalar och leende sjöar, omväxlande med skogsklädda, märka åsar. Sörmland har ett milt klimat. Här är jordbruk och boskapsskötsel viktiga näringar. Slott och herrgårdar finns det gott om vilket vittnar om en rik bygd. Även trädgårdsodlingen är betydande.
Mälaren är till storleken Sveriges tredje sjö. Mälaren har inte någon stor och sammanhängande yta, det finns gott om öar och holmar.
Hela Mälardalen är rik på minnen från gammal tid eftersom landskapen runt sjön tillhör våra äldsta kulturbygder. Mälaren rinner ut genom den korta men vattenrika Norrström i Stockholm. Större båtar som ska till Mälaren kan antingen åka genom Södertälje kanal eller genom Hammarbyleden. Utmed Östersjön är Sörmlands kust uppdelad i större och mindre öar. Tusentals öar, holmar och små skär bildar tillsammans Stockholms skärgård. Landsort, straxt söder om Södertörn, är Stockholms skärgårds sydligaste utpost. Skärgården sträcker sig hela 8 mil ut till havs.
Utmärkande för Södermanland är liksom för övriga landskap kring Mälaren rullstensåsarna. De bildades under istiden och går i riktning från NV till SÖ. De är smala, ofta milslånga höjdsträckningar som inuti består av sand och grus.
I Oxelösund ligger Östersjöns djupaste hamn. Här finns också ett stålverk. En bit därifrån ligger Nynäshamn, som har ett stort oljeraffinaderi. Härifrån går det färjor till Gotland.
Sörmlands norra gräns mot Uppland går genom Stockholm, Sveriges största stad och huvudstad. På Västerlånggatan finns landskapsgränsen utmärkt.
Län: Södermanlands län och Stockholms län.
Mer att berätta om:
*Stockholm: Riksdagen, Slottet, de olika stadsdelarna, stadens historia m.m.
*Hur bildas en rullstensås, hur ser den ut i genomskärning?
*Livet i skärgården förr och nu
*Skillnaden mellan att bo i en stad och på landet.
*Ivar Lo-Johansson böcker om bland annat statarlivet
*Per Anders Fogelströms böcker, tex Mina drömmars stad
*Vad sker på ett oljeraffinaderi?
Dag 14 Uppland
Det inre av Uppland består av en stor slättbygd, Uppsalaslätten. De många runstenarna vittnar om att människor tidigt slagit sig ned i dessa trakter och odlat jorden. Uppland är ett av de plattaste områdena i Sverige. Jordbruket är betydande på Uppsalaslätten som är ett av Sveriges största jordbruksområden. Jorden är mycket bördig eftersom den består av lera. Av leran från Upplands slätter tillverkas tegel. I norra Uppland finns mycket barrskog, här finns Hallstaviks pappersbruk. Vid Mälarens stränder trivs eken och de ståtliga träden ger sin prägel åt denna vackra trakt. Eken, liksom flera andra växter och djur har sin naturliga nordgräns vid Dalälven i norra Uppland.
Den mäktiga Dalälvens nedre lopp finns alltså i Norduppland. Kraftstationer har anlagts vid till exempel Älvkarleö. Vid älvens mynning ligger Skutskär som är ett av vårt lands största sågverk.
Upplandskusten är precis som Sörmlandskusten sönderskuren av en mängd vikar och omgiven av otaliga öar, holmar och skär. Kustlandet vid Östersjön kallas sedan gammalt Roslagen. Här fiskas strömming. Om somrarna är det en livlig båttrafik men även andra delar av året går de stora Finlandsfärjorna här och en mängd olika lastfartyg.
Det område som man i dagligt tal kallar Stockholms skärgård sträcker sig mellan Landsort i söder till Arholma i norr vid Upplandskusten.
Bland Upplands öar finns bland annat Lidingö. I Mälaren finns många öar: Lovön, Ekerö, Färingsö och Björkö där köpstaden Birka låg. På Björkö lär Ansgar en gång på 800-talet e. Kr. rest det första kristna korset i vårt land. Nu har man byggt ett litet kapell till minne av händelsen. På Lovön ligger Drottningholms slott med en vacker park och minnen från Gustav III tid.
I Uppland finns över 100 000 fornlämningar, där ibland hälften av Sveriges alla runstenar, omkring 1200 stycken. Skriften på runstenarna ger oss många värdefulla upplysningar.
Några mil norr om Stockholm ligger Sveriges största flygplats, Arlanda.
Ungefär mitt i Uppland ligger en av Sveriges största städer – Uppsala. Här finns ett stort och viktigt universitet med gamla anor, det grundades redan år 1477. Uppsala är en av våra viktigaste industristäder med bland annat läkemedelsindustri.
Län: Uppsala län, Stockholms län och Västmanlands län
Mer att berätta om:
*Hur fungerar ett vattenkraftverk?
*Hur går strömmingsfiske till?
*Hur såg Birka ut på Ansgars tid?
*Hur tillverkar man tegel?
*Albert Engströms berättelser om rospiggarna.
*Hur hämtar man, och vad används gruset från grusåsarna till?
*Varför är rullstensåsarna viktiga för dricksvattnet?
Dag 15 Västmanland
Västmanland är ett av de tre landskapen kring Mälaren. Norra delen är skogrik bergsbygd medan södra delen är slättland. I norra delen av Västmanland finns det gott om järnmalm i bergen. Norra Västmanland hör till Bergslagen som dessutom omfattar södra Dalarna och östra Värmland. I Bergslagen har man sedan länge haft ett betydande bergsbruk. Norberg och Skinnskatteberg hör till de viktigaste gruvorterna. Namnet Bergslagen kommer från det gamla ordet berg-lag, en grupp av män som tillsammans ägde en gruva. För att lättare kunna frakta malmen från Bergslagen byggdes Strömsholms kanal i slutet av 1700-talet. I Skultuna ligger Sveriges äldsta koppar- och mässingsbruk. Här tillverkas bland annat ljusstakar, grytor och kastruller.
När Gustav Vasa var kung i Sverige lärde man sig att bygga riktiga masugnar. I dessa lade man malm och träkol och tände på. Järnet i malmen smälte och det flytande järnet fick sedan rinna ut ur masugnen och stelna i avlånga formar. Det kallas för tackjärn.
På 1600-talet invandrade valloner från Belgien och norra Frankrike. Vallonerna var stångjärnssmeder, plåtsmeder och hjulmakare. De var mycket skickliga yrkesmän.
I Västmanland finns också järnindustri i till exempel Hallstahammar, Hällefors, Surahammar och Fagersta. I Sala ligger en silvergruva där man förr bröt silver.
Södra delen av Västmanland domineras av jordbruk.
Västerås är Västmanlands största stad och ligger vid Mälaren. Här finns många stora industrier.
Län: Örebro län och Västmanlands län
Mer att berätta om:
*Hur arbetar man på ett järnverk?
*Hur fungerar en masugn?
*Hur fungerar en kolmila och varför var de så viktiga förr i Bergslagen?
*Vad använde man silver till förr och vad används det till idag?
*Böckerna om Kulla-Gulla, berättelser i bruksmiljö från början av förra seklet.
Dag 16 Värmland
”Ack Värmeland du sköna, du härliga land, du krona bland Svea Rikes länder!” Så heter det i en gammal visa. Värmland är ett landskap med glittrande sjöar, milsvida skogar och blånande berg.
Norra delen av Värmland är ett höglandsområde som genomdras av dalgångar. Den största av dessa är Älvdalen där Klarälven slingrar sig fram på sin långa väg till Vänern. En annan dalgång är Fryksdalen som brer ut sig utmed de långsmala Frykensjöarna.
Klimatet är strängt med kalla och snörika vintrar.
Vid vattendragens forsar och fall finns vattenkraftverk. I mellersta och södra Värmland ligger sågverk, trämassefabriker, pappersbruk och järnverk. I Långban finns ett museum vi en numer nedlagd järnmalmsgruva. Här finns också ett av jordens rikaste mineralfält med över 200 olika mineraler. Östra Värmland tillhör Bergslagen och här har sedan gammalt beskrivits bergsbruk. I södra delen av Värmland förekommer också jordbruk.
I Värmlands djupa skogar kan man få se älg, bäver, björn och varg. Värmland är ett av de landskap som har flest älgar.
Finnskogarna i Värmland har fått sitt namn av de Finländare som bosatte sig där på 1500-talet. De livnärde sig bland annat på svedjejordbruk. Norra Värmland är numer glest befolkat, bara fyra personer per kvadratkilometer.
Karlstad är Värmlands största stad. Här finns en stor fabrik som bland annat tillverkar vapen och sprängämnen. Det ägdes en gång av Alfred Nobel som uppfann dynamiten. Han är en av de mest kända svenskarna i världen. Varje år den 10 december delas Nobelpriset ut till hans minne i Stockholm.
Värmlands län och Örebro län
Mer att berätta om:
*Selma Lagerlöfs Mårbacka, några av hennes Värmlandsskildringar
*Gustaf Frödings dikter
*Hur bedrivs svedjejordbruk?
*Hur spränger man med dynamit? Hur ”sprängde” man innan dynamiten uppfanns?
*Hur lever vargen?
Dag 17 Dalarna
Landskapet Dalarna består till största delen av ett skogrikt höglandsområde som är högst i nordväst och sänker sig i sydöstlig riktning. Sitt namn har landskapet fått av två långa dalgångar: Österdalarna och Västerdalarna. Här brusar två mäktiga älvar fram: Österdalälven och Västerdalälven.
Nordvästra Dalarna har flera berg som är så höga att det inte kan växa skog på dem på grund av det kalla klimatet däruppe. Man säger att dessa berg når ovan trädgränsen. Dessa berg räknas till den sydligaste delen av fjällkedjan. De mest kända fjällen i Dalarna är Sälenfjällen som ligger ca 1000 m över havet, Storvätteshågna och Städjan, ca 1200 m över havet.
Skogsbruk bedrivs i stor skala inom landskapet och väldiga massor av timmer forslas på långtradare till sågverk och pappersmassefabriker. Förr i tiden forslades timret på älvarna.
På många håll i bergstrakterna träffar man på fäbodstugor. Här släpptes kreaturen på bete under somrarna. En och annan fäbod är ännu i bruk men de allra flesta fäbodstugorna står numer övergivna och förfallna. I Dalarna finn många gamla traditioner som till exempel folkmusik, folkdanser och folkdräkter bevarade. Flera av Sveriges mest berömda konstnärer och diktare kommer från Dalarna: Carl Larsson, Anders Zorn, Erik Axel Karlfeldt och Dan Andersson.
I mitten av Dalarna ligger landskapets största sjö, Siljan. Vid Gangef straxt söder om Siljan förenar sig de båda mäktiga Österdal- och Västerdalälvarna. De bildar tillsammans Dalälven. Längs älven ligger många vattenkraftverk.
Södra Dalarna är en del av Bergslagen. Här har brutits både järn (Grängesberg) och koppar (Falu koppargruva).
Län: Kopparbergs län och Gävleborgs län
Mer att berätta om:
*Kapitlet om Dalälven i Nils Holgersson – det går också att göra eurytmi till!
*Livet på en fäbod.
*Hur man arbetade i Falu koppargruva
*Vad är trädgränsen? Hur ser växtligheten ut över och under trädgränsen?
*När Gustav Vasa fick hjälp av dalkarlarna för att göra uppror mot Danmark.
Dag 18 Gästrikland
När Nils Holgersson flög på örnen Gorgos rygg över Gästrikland tänkte han: ”Det här landet är klätt i granriskjol och gråstenströja. Men kring midjan finns ett vackert bälte av blånande sjöar, blommande hagar och järnverk som en rad ädla stenar. Till spänne finns en hel stad med slott, kyrkor och många hus”.
Största delen av landskapet är ett lågland med morängrus. Här finns stora barrskogar och flera rullstensåsar.
Sedan gammalt är mellersta Gästrikland en viktig industribygd. På järnåldern hämtade man järn ur myrar, så kallad myrmalm. På 1300-talet började man hämta järnmalm ur berg i stället. Efterhand byggdes järnbruk för att bearbeta malmen. I mitten av 1800-talet fanns det inte mindre än 27 järnbruk i Gästrikland. Numer är alla gruvor och nästan alla järnbruk nedlagda i Gästrikland. Kvar finns det stora stålverket i Sandviken som tillverkar hårdmetall. Under 1800-talet utvecklades två nya metoder att framställa stål. En av metoderna kallades bessemermetoden.
Gävle är Gästriklands största stad. I staden finns en betydande hamn och flera viktiga industrier. Korsnäsverken har stora sågverk, trämassefabrik, pappersbruk och tillverkning av färdiga trähus. Utanför Gävle ligger Furuvik som är en stor djurpark.
Län: Gävleborgs län
Mer att berätta om:
*Hur ser morän ut och var finns det i Sverige?
*Hur arbetar en isbrytare?
*Hur hämtar man myrmalm?
Dag 19 Hälsingland
Hälsingland är till allra största delen ett högland, högt i väster och sluttande mot kusten. Över hela detta högland sträcker sig väldiga skogar av tall och gran. Skogarna är Hälsinglands stora rikedom. Har man tur kan man träffa på lodjuret i skogen.
Genom Hälsingland rinner den stora älven Ljusnan. I dalgångarna finns jordbruksbygd. Förr odlades mycket lin i Hälsingland. Linberedning är en arbetskrävande process som i slutänden ger ett starkt och vackert tyg. Det användes till dukar, lakan och kläder innan bomullen kom till Sverige.
Husen i Hälsingland är oftast gjorda av trä och rikt utsmyckade både utanpå och inuti. De rikaste bönderna lät förr i tiden målare göra vägg- och takmålningar som visar motiv ur livet på bondgården eller bilder hämtade ur bibeln.
Landskapet är rikt på sjöar, de största är Dellensjöarna.
Kusten är inte jämn utan söndersplittrad med många vikar och uddar. Här bedrivs bland annat strömmingsfiske. Hälsinglands industri är i främsta rummet träförädling men också annan industri förekommer.
Län: Gävleborgs län och Jämtlands län
Mer att berätta om:
*Vilka alla varianter finns av träförädlingsindustri?
*Hur sköts ett modernt skogsbruk idag jämfört med förr?
*Hur går linberedning till?
Dag 20 Medelpad
Medelpad liknar i många avseenden Hälsingland. Väldiga barrskogar klär bergen i nästan hela landskapet. Skogsbruket är därför mycket betydande. Förr flottades timret på Medelpads två stora älvar Ljungan och Indalsälven. Nu körs timmerstockarna på långtradare mot kusten eller söderut i landet. Forsar och vattenfall i älvarna har utnyttjats genom kraftverksbyggen.
Namnet Medelpad betyder landet mellan älvarna på gammal svenska.
Kustområdet omkring staden Sundsvall är ett av Sveriges största träindustriområden. Om denna trakt har sagts en gång: ” Såg vid såg jag såg, varhelst jag såg, jag såg en såg.” Men det finns inte bara sågar utan även pappersmassefabriker och annan industri för förädling av träet.
I Sundsvall tillverkas också aluminium.
Sveriges geografiska mittpunkt finns på Flataklacken. Här är det lika långt till Treriksröset i norr som till Smygehuk i söder.
Medelpads kust är relativt kort och har flera öar.
Län: Västernorrlands län
Mer att berätta om:
*Hur arbetade man förr i tiden med att flotta timmer?
*Hur ser växt- och djurlivet ut i en reglerad respektive en orörd älv?
*Vad används aluminium till och hur tillverkas det?
Dag 21 Härjedalen
När Nils Holgerson flög över Härjedalen låg dimman tät. Hur ser det ut nere hos er frågade pojken. Fjäll i väster, skog i öster, bred ådal genom hela landet, svarade en tupp. Det dröjde inte länge förrän dimman drev bort och pojken såg nu att de flög fram över en bred floddal. Det var ett grant landskap med höga fjäll här som i Jämtland, men det fanns ingen stor och fruktbar bygd nedanför bergen. Det var långt mellan byarna och åkrarna var små.
Landskapet Härjedalen är ett storslaget och vackert bergland som ligger högt över havets yta. På sina ställen är bergen så höga att de når över trädgränsen och därför kallas fjäll.
I Härjedalen ligger Sveriges högst belägna by, Högvålen. I väster, på gränsen till Jämtland reser sig Helagsfjällen 1796 meter över havet. Däruppe finns också Sveriges sydligaste glaciär. En av Sveriges högst belägna landsvägar går över kalfjällsplatån Flaturet. Under vintern är vägen ofta avstängd, eftersom den snöar och blåser igen.
Härjedalens yta täcks till 2/3 av barrskog. Skogsbruket är därför landskapets viktigaste näring.
Det finn stora myrar i Härjedalen. Här bryts torv på en del ställen. Torven används framförallt till bränsle.
Runt älven Ljusnan finns en smal dalgång där det odlas framförallt korn.
I Härjedalen råder inlandsklimat med långa och kalla vintrar. Landskapet är mycket glest befolkat. Det är det enda av landskapen som inte har någon stad utan enbart mindre
samhällen. Härjedalen tillhörde länge Norge men blev svenskt vid freden i Brömsebro 1645.
I Härjedalen finns landets sydligaste sameby.
Län: Jämtlands län
Mer att berätta om:
*Vad heter de olika fjällen i landskapet?
*Hur överlever man på fjället i snöstorm?
*Hur ser de olika årstiderna ut i fjällen?
Dag 22 Jämtland
Hela Jämtland är ett högland. Det är Sveriges näst största landskap I mitten av landskapet ligger Storsjön och bygden däromkring är jordbruksbygd. Västra delen av Jämtland är en storslagen fjällbygd medan östra delen består av milsvida skogar. De mest kända fjällen är Sylarna, Snasahögarna, Åreskutan och Oviksfjällen. Vid Åreskutans fot ligger skidorten Åre. Vid gränsen till Norge ligger Storlien, det ligger vid järnvägen som går från Medelpad tvärs över Jämtland in i Norge. Här finns i Handöl en speciell bergart som kallas täljsten. Den är så mjuk att man kan tälja i den med kniv. Av täljsten tillverkas bland annat kaminer.
Fastän bygden runt Storsjön ligger högt över havet och långt in i landet är klimatet inte så strängt som i övriga fjällen. Det beror på att ljumma och fuktiga havsvindar strömmar in genom en sänka i fjällen i trakten kring Storlien.
Också i Jämtland bedrivs ett betydande skogsbruk. Vid de många forsarna och vattenfallen i landskapet finns flera vattenkraftverk. Den största älven heter Indalsälven och har många bifloder.
De första människorna som blev bofasta i Jämtland slog sig ner runt Storsjön. Det var troligen någon gång under järnåldern. I den bördiga jorden sådde man korn. Sina hus byggde de ofta uppe på sluttningar. Där var risken för frost mindre och kornet hann mogna. Än idag ligger gårdarna runt Storsjön ofta uppe på höjder.
Många samer bor i Jämtland. En del av dem försörjer sig genom renskötsel. I byn Alsen ligger Wången som föder upp Nordsvenska hästar. De var förr vanliga i skogsskötseln men har alltmer ersatts av skogsmaskiner. Fortfarande finns det dock några som använder sig av de starka arbetshästarna, bland annat därför att de påverkar marken så lite.
Östersund är Jämtlands enda stad och ligger vid Storsjöns strand mitt emot Frösön. I Östersund ligger Sveriges mittpunkt.
Län: Jämtlands län
Mer att berätta om:
*Hur byggdes järnvägen och hur var det att arbeta som rallare?
*Varför är just täljsten så bra till kaminer?
*När började turisterna komma till fjällen för att åka skidor?
*Hur är det att vandra i fjällen om sommaren, vilka djur kan man möta?
*Hur arbetar man med häst vid skogsavverkning?
*Älgjakten betyder mycket för Jämtland.
Dag 23 Ångermanland
Ångermanland är vårt lands skogrikaste landskap. Mil efter mil kan man färdas i de inre delarna av det vackra landskapet och ständigt ha skog omkring sig. Även bergen är skogsklädda. Inte mindre än 8/10 av Ångermanland täcks av barrskog. Skogsbruk och träindustri är därför Ångermanlands viktigaste näringar. Flera miljoner timmerstockar kommer årligen till sågverken och pappersmassefabrikerna vid kusten. Numer sker de flesta timmertransporterna med långtradare eller tåg. Förr i tiden flottades dock allt timmer på älvarna.
Genom landskapet flyter en av Sveriges vattenrikaste älvar, Ångermanälven. Där älvarna går fram har det bildats dalgångar med bördig lerjord. Ådalen, Ångermanälvens dalgång, är en av de bördigaste platserna i landskapet. På många håll i Ångermanland kan man stöta på bävern, eller i alla fall se avgnagda träd och bäverhyddor. Vid havsviken där Ångermanälven mynnar ligger Höga Kustenbron en av Sveriges längsta broar.
Kusten är på många ställen bergig med mager jord och glest skogbevuxen. Nordingrå och trakten däromkring kallas för Höga kusten. Här finns stora höjder med vacker barrskog. Utsikten från dessa höjder är hänförande. Höga kusten har fått sitt namn dels för de höga och branta kustbergen men också för att här är landhöjningen störst i Sverige, 5-10 cm/decennium.
I Nämforsen finns norra Europas största hällristningsområde. Här kan man se hur jakt och fiske bedrevs förr.
Flera stora industriorter ligger vid den Ångermanländska kusten: Härnösand, Örnsköldsvik och Kramfors. Vid Ångermanälven ligger Sollefteå.
I Ångermanland äter många gärna surströmming som fiskats och konserverats vid kusten.
Län: Västernorrlands län, Jämtlands län och Västerbottens län
Mer att berätta om:
*Vad är landhöjning? Hur varierar landhöjningen i Sverige?
*”Skotten i Ådalen” – vad hände då?
*Hur gör man papper i en pappersmassefabrik? Vad allt används papper till?
*Hur lever bävern?
*Om Hällristningarna i Nämforsen – 1400 bilder som är ungefär 4000 år gamla.
Dag 24 Västerbotten och Norrbotten
Västerbotten sträcker sig utmed Bottniska viken från Ångermanland ända till Sveriges nordgräns. Oftast delar man dock landskapet i en sydlig del, Västerbotten, och en nordlig del som fått namnet Norrbotten.
En stor del av landskapen är lågland. Jordmånen på slätterna är god men på grund av det stränga klimatet kan inte så många olika grödor odlas. Korn är det viktigaste sädesslaget. I Tornedalen bedrivs jordbruk långt upp i norr, ja det är faktiskt världens nordligaste jordbruksområde. Här odlas potatis, grönsaker och bär. Befolkningen är till övervägande finsktalande – Tornedalsfinska.
De inre delarna av Västerbotten täcks av skog. Här finns också stora, gungande myrar. Genom Norr- och Västerbotten flyter många mäktiga älvar: Umeälven, Vindelälven, och Torneälven bland annat. Torneälven bildar gräns mellan Finland och Sverige. Vindelälven är en av Sveriges få orörda älvar. Här fiskas mycket abborre, gädda, harr och öring. I närheten av Skellefteälven ligger Boliden. Här finns flera gruvor med bland annat koppar, guld, silver, svavel, koppar, zink, bly och arsenik. Arsenik är mycket giftigt, det används bland annat till att behandla trä så att det inte skall ruttna. Vid Rönnskärsverken, det stora smältverket vid kusten, tas en del av malmen omhand.
Genom Norrbotten går polcirkeln. Norr om polcirkeln kan man se midnattssolen några veckor om somrarna. På vintrarna är det bara ljust några få timmar varje dag utom en tid runt midvintersolståndet, då går solen inte över horisonten.
Ju längre norrut längs kusten desto fler öar. I Bottenviken fiskas en del strömming. Fångsten bereds bland annat till surströmming. Vid Piteås strand finns ett berömt havsbad. Haparanda vid Finska gränsen är Sveriges östligaste plats. Umeå heter landskapets största stad, här finns ett av Sveriges universitet. Andra större städer är Luleå, Piteå och Boden.
Län: Västerbottens län och Norrbottens län
Mer att berätta om:
*Hur tas malmen omhand och vad används den till?
*Hur ser växt- och djurlivet ut på en myr?
*Hur lever fiskarna i älvarna?
*Vad användes kyrkstäderna till?
*Solens höjd över horisonten under året.
*Sara Lidmans böcker
Dag 25 och 26 Lappland
Det största landskapet i Sverige är Lappland. Det är så stort att hela Götaland och halva Svealand kunde få plats på Lapplands yta.
Lappland är mycket glest befolkat.
Lappland är högt i väster. Utmed hela gränsen till Norge sträcker sig ett fjällområde. Över vidderna reser sig väldiga berg vilka många når över trädgränsen; kalfjäll. Några fjäll är så höga att topparna ständigt är täckta av snö; högfjäll. De mest bekanta högfjällen i Lappland är: Kebnekaise 2111 m och Sveriges högsta topp, Sarekfjällen och Sulitelma.
Nederbörden är inte så riklig i de Svenska fjällen. Den mesta nederbörden faller nämligen vid kusten det vill säga i Norge. Det kallas för att svenska fjällen ligger i regnskugga.
I dalgångarna mellan fjällvidderna växer barrskog. Högre upp växer lågvuxna och knotiga björkar. Uppe på kalfjället där köld och starka vindar härskar under en stor del av året, kan endast dvärgbjörk och videbuskar uthärda det hårda klimatet.
I fjällvärlden träffar man under sommaren på blommor i vackra färger. Typiska fjällväxter är:
Det är också gott om renlav som är renens viktigaste föda. Bland djuren som lever i fjällvärlden märks: fjällämmeln, snöripan, fjällräven, järven, björnen, och vargen med flera. I öster övergår fjällområdet i skogsbygd omväxlande med oändliga myrmarker.
Särskilt i fjällområdet finns många sjöar. Dessa är vanligen djupa och har klart vatten. I fjällsjöarna finns gott om röding. Hornavan är Sveriges djupaste sjö, 221 m. Av den smältande snön i fjällområdet bildas många bäckar som samlar sig till stora älvar. Det är dessa älvar som sedan rinner genom Norr- och Västerbotten och rinner ut i Bottenviken, Östersjöns nordligaste del. Lule älv är den av Sveriges älvar som producerar mest ström. Torne och Kalix älv är orörda. Där strömmar forsarna fritt och vilt.
Namnet Lappland betyder lapparnas land. Nu för tiden vill lapparna helst bli kallade för samer. Samerna är ett folkslag som sedan gammalt bott och strövat omkring i norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Samerna har ett eget språk, samiska. Många av samerna har renar och driver sina renar mellan sommarbetet på fjällvidderna och vintervistelsen i skogsmarkerna. Förr levde samerna som nomader men numer är alla bofasta.
I norra Lappland finns Sveriges rikaste järnmalmsfält. I Kiirunavaara och Luossavaara bryts malm som sedan lastas på malmbanan (tåg) och körs till Narvik i Norge. Denna hamn är isfri under vintern eftersom vattnet värms upp av Golfströmmen. Nuförtiden kan man också åka bil till Narvik på Nordkalottvägen. Nordkalotten kallas de delar av Sverige, Norge och Finland som ligger norr om polcirkeln.
Mitt ute i vildmarken ligger Treriksröset som är Sveriges nordligaste punkt. Här möts de tre länderna Sverige, Norge och Finland.
Lappland kallas också för midnattssolens land.
Län: Västerbottens län och Norrbottens län
Mer att berätta om:
*Samerna
*Hur arbetar man med att bryta järnmalm?
*Vad används järnet till?
*Vad är Golfströmmen?
*Vad är en glaciär för något?
*Växt- och djurlivet i Lappland.
*Hur klarar djuren av den långa vintern?
*Linnés Lappländska resa.
Dag 27 Dalsland
Nu gör vi precis som Nils Holgersson, vi vänder söderut igen! Men eftersom vi redan berättat om Norrlands landskap gör vi ett stort hopp – ända ner till Dalsland som ligger precis söder om Värmland.
Större delen av Dalsland är ett skogrikt land med bergåsar, dalar och sjöar. Närmast Vänern är Dalsland en slättbygd med en del jordbruk.
För ungefär 10 000 år sedan när inlandsisen höll på att försvinna blev klimatet plötsligt kallare. Under knappt 1000 år smälte inte isen. Den låg kvar på samma ställe, ungefär från det som idag är Dals Ed till Hjortens udde vid Vänern. Iskanten gick rakt igenom landskapet. Än i dag kan man se var iskanten låg i form av en grusvall som går genom Dalsland.
Dalsland har en mängd långsmala sjöar som gör landskapet omväxlande och vackert. Hela 10 % av Dalslands yta täcks av sjöar. Dalslands kanal sammanbinder en rad sjöar i norra delen av landskapet med Vänern i söder. Kanalen har en bro för båtar i Håverud.
I Dalsland finns en stad, Åmål. Nuförtiden är Dalsland glest befolkat.
Mer att berätta om:
*Hur gick det till att gräva en kanal förr i tiden?
*Varför är Dalsland så glest befolkat nu för tiden?
Dag 28 Bohuslän
Bohuslän är ett bergigt landskap med gräns mot havet i väster. Bergen är i regel kala och inte så höga. De grå urbergsklipporna i kustbygden ser karga ut, men ändå är landskapet vackert. Berghällarna har fått färg av de olika lavarna, de skiftar i svart, grått, gult och orange. På sina ställen bryts granit ur bergen.
Bohuslän har ett milt och fuktigt kustklimat. Den Bohuslänska kusten är sönderskuren av en mängd smala havsvikar som här kallas fjordar. Två av de kändaste fjordarna är Gullmarsfjorden och Idefjorden. Den sistnämnda fjorden bildar gräns mot Norge.
Utanför kusten finns en stor skärgård med tusentals öar. De största öarna i Bohusläns skärgård är Orust, Tjörn och Hisingen i söder. På Kosteröarna ligger Sveriges västligaste plats.
I Tanum ligger ett av Sveriges mest kända hällristningsområden. Över 1000 av hällristningarna är mer än 3000 år gamla. Många av hällristningarna föreställer jägare, fiskare, krigare i strid och skepp i olika former.
Under lång tid tillhörde Bohuslän Norge. Norska, danska och svenska krigare kämpade länge om makten i Bohuslän. Det är därför det finns så många fästningar i landskapet. Vid freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän svenskt.
I Lysekil och Stenungssund finns oljeraffinaderier och oljeindustrier.
Vid kusten har det genom tiderna bedrivits fiske. Bland annat fångas sill, kolja, torsk, långa, makrill, flundra och vitling. Också hummer, räkor och krabbor fångas i betydande mängd. Den färska fisken och skaldjuren tas om hand och distribueras över hela landet. En del av fångsten konserveras eller fryses in. Vi kusten finns också flera kolonier av knubbsäl.
I Bohuslän samlas många turister, framförallt på somrarna. Populära semesterorter är till exempel Smögen, Fjällbacka och Grebbestad. Alla tre orterna var förr viktiga fiskelägen men numer har turismen blivit en av de viktigaste näringarna.
Uddevalla och Kungälv är landskapets största städer.
Mer att berätta om:
*Fisket på Skagerack och Kattegatt förr och nu. Vilka fisk- och skaldjurssorter finns. Hur lever de?
*Hur går hummerfiske till?
*Hur odlas musslor?
*Vad skiljer en fjord från en flodmynning?
*Hur sker arbetet på en konserveringsfabrik?
*Vad är mareld för något?
*Vad gör man på ett oljeraffinaderi?
Dag 29 Halland
Halland ligger på Västkusten mot Kattegatt. Det är ett lågland som är lägst vid kusten och höjer sig något inåt landet. Utmed kusten i södra delen av landskapet finns vidsträckta sädesfält och betesvallar. Innanför kustbältet finns stora ljunghedar som delvis planterats med skog. På en del ställen finns torvmossar. Av mosstorven får man torvströ som används både i ladugårdar, stall och trädgårdar. Av torven kan också få bränntorv som används istället för ved.
Också Halland till hörde länge Danmark och blev svenskt år 1658 vid freden i Roskilde.
Den Halländska kusten är jämn, låg och sandig söderut. Norrut är kusten klippig. Utmed kusten finns en rad badorter, till exempel Tylösand.
Flera stora och vattenrika åar flyter genom Halland. De fyra största är från norr: Viskan, Ätran, Nissan och Lagan. För att lättare kunna minnas åarnas namn i rätt ordning finns en gammal ramsa: ”Vi ska – äta – ni ska – laga.” Där åarna rinner ut i havet har flera av Hallands städer vuxit upp.
Om man fortsätter söderut från Halland kommer man till Skåne – och det var där vår Sverigeresa började. Nu har vi färdats genom alla Sveriges landskap i fotspåren efter Nils Holgersson. Förhoppningsvis har vi lärt känna vårt land ännu lite bättre!
Mer att berätta om:
*Hur bryter man torv?
*Fornfynd i torvmossar, tex Bockstensmannen.
I nästa inlägg fortsätter vi med Nordens geografi!
