Vi har de senaste dagarna refererat till en hel del forskning som berör barns användande av digitala medier vilket går allt längre ner i åldrarna. Det finns uppenbarligen skäl att ifrågasätta om den tendens som råder idag verkligen är för barnens bästa, i vilket fall som helst krävs det mer forskning och ett tvärvetenskapligt perspektiv. Att t.ex. den amerikanska barnläkarföreningen rekommenderar att man ska avstå från att sätta barn under två år framför skärmar väcker eftertanke.
Det är viktigt att förmedla och diskutera de resultat som kommer ur forskningen för att ge pedagoger och föräldrar verktyg att efter bästa förmåga fatta kloka beslut om när och hur digitala medier skall användas i hemmet, skolan eller förskolan. Digitala medier är här för att stanna och är fulla av möjligheter för ett förbättrat lärande, nöje och kommunikation. Såväl tv, som dataspel, appar och sociala medier är teknik som vi alla måste förhålla oss till, liksom för övrigt även till film, böcker eller musik. Som förälder eller pedagog måste man ta ansvar inte bara för sig själv, utan också för sina barn och elever.
Vi tror dock inte att pekpinnar och förbudsiver gynnar själva saken och det gynnar definitivt inte waldorfpedagogiken i Sverige att bidra till en svart-vit debatt. Livets många nyanser gäller även användningen av digitala medier. Moderna föräldrar är fullt kapabla att ta till sig av forskningen och kan bilda sig ett eget omdöme. Istället är det viktigt att lyfta fram allt det som waldorfpedagogiken står för: den fria leken och behovet av fysisk aktivitet, den sociala samvaron, det konstnärliga inlärningssättet, lärarens betydelse etc.
I waldorfskolan- och förskolan tar vi med glädje emot alla föräldrar som vill ha just en waldorfpedagogisk inriktning för sina barn, oavsett hur de förhåller sig till t.ex. läsplattor och andra digitala medier i hemmet.
Hur kan man då utifrån ett waldorfpedagogiskt perspektiv och enligt vår uppfattning se på fenomenet läsplattor?
Waldorfpedagogiken är en öppen, pragmatisk och utvecklingsorienterad skolform, en reformpedagogik, med en fantastisk kursplan som går ut på att möta barnets behov där det befinner sig, att göra rätt sak i rätt tid och på så sätt stödja barnets utveckling. I denna mångfasetterade kursplan kan även läsplattor spela en roll i sitt rätta sammanhang. Att waldorfpedagogerna sällan varit först att anamma pedagogiska nymodigheter som inte minst drivs fram av näringsliv och politiska intressen är ett faktum och en vettig hållning, tack vare det har många trender passerat utan att sätta avtryck (t.ex mängdläran inom matematiken på 1970-talet). Fokus i waldorfpedagogiken ligger i synen på skolan som kunskaps- och bildningskola med lärandet i centrum och en undervisning anpassad till barnets utveckling. Många trender i skolvärlden har gått ut på att sätta lärarrollen ur spel eller att trycka ner lärandet längre ner i åldrarna vilket även många utanför waldorfpedagogiken kommit att ifrågasätta.
Vi har utifrån vår erfarenhet som pedagoger och föräldrar inga problem att se läsplattor (liksom datorer) som en del av waldorfpedagogikens vardag. De kan knappast ersätta den geniala metoden för läsinlärning (från bild till bokstav) eller det konstnärliga skapandet där alla sinnen tas i anspråk. Men visst kan de spela roll för dokumentationen av ett projekt eller kanske som redskap för att öva matematik eller stimulera läsintresset och inte minst för elever med särskilda behov, t.ex. dyslektiker.
Varje nytt verktyg som utvecklas och ställs till pedagogikens förfogande måste prövas mot gamla och beprövade metoder i en fortgående utvärderingsprocess. Det finns omfattande empiriska studier som visar att waldorfpedagogiken fungerar, so why change a winning concept?
Än så länge har inte läsplattan tillfört waldorfpedagogiken i de lägre åldrarna så mycket nytt och bättre än det som redan finns. Men skygglappar kommer inte hjälpa oss att utveckla pedagogiken i takt med samhällets fortskridande, en waldorfpedagog ska ha öppna sinnen för nya forskningsrön och alltid vara beredd att ompröva sin världsbild.
Avslutningsvis vill vi gärna citera Rudolf Steiner:
[…] den som står på antroposofins andliga grundval kan inte i något avseende vara någon ensidig fanatiker. Han kommer att ytterst grundligt överväga alla invändningar som kan göras gentemot hans åsikter. Därför är det också utan vidare begripligt för honom, att man gång på gång mot det som på antroposofiska grunder sägs inom pedagogiken invänder: Ja, men det måste ni först bevisa!”
Rudolf Steiner 9/4 1924

Categories: Allmänt

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

%d bloggers like this: