Många läsare av Waldorfbloggen har frågor rörande högtiderna i waldorfskolan förskolan. Vi tänkte därför berätta om adventspiralen eller adventsträdgården som den också kallas.

Innan vi berättar om adventsfirandet i waldorfskolan kan det dock vara på plats att klargöra vad som gäller angående religionsfriheten och kravet på konfessionsfri undervisning i skolan. Här följer två utdrag från Skollagen och Skolverkets Allmänna råd.

Skollag (2010:800)

Kapitel 1:

7 § Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara ickekonfessionell.

Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

Skolverkets allmänna råd

Skolavslutningen är en viktig högtid. Det märks inte minst på den debatt om skolavslutningar i kyrkan som brukar återkomma. Frågan är svår och väcker ofta starka känslor. Här reder vi ut vad som gäller.

Den svenska skolan är ickekonfessionell. Det slås fast i skollagen som riksdagen har beslutat om. Skolverket ger vägledning för att underlätta för skolor att följa lagen.

Att skolan är icke-konfessionell innebär att det inte får förekomma religiösa inslag i utbildningen. Eleverna ska inte behöva utsättas för religiös påverkan i skolan. Det gäller även vid skolavslutningar eftersom det är en del av skolans verksamhet.

Det går bra att ha skolavslutning i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron. Det får dock inte förekomma några religiösa inslag som bön, välsignelse eller trosbekännelse. Däremot går det bra att sjunga psalmen ”Den blomstertid nu kommer”. Den är sedan länge starkt förknippad med skolavslutningar och är i det sammanhanget snarare ett uttryck för tradition än religion.

Fristående skolor med konfessionell inriktning lyder under andra regler. De får inte ha konfessionella inslag i själva undervisningen men väl i skolans övriga verksamhet som till exempel skolavslutningar.

//Faktum är att den svenska skolan har varit ickekonfessionell länge. Trots det skapar frågan om skolavslutning i kyrkan ofta diskussion. Religionsfrågor väcker starka känslor och många har en åsikt utifrån sin egen övertygelse. Kyrkans uppdrag att förkunna religion möter skolans uppdrag att förmedla kunskap. Avgörande i den här frågan är att det finns lagstiftning att luta sig emot.

Eftersom waldorfskolorna inte är skolor med konfessionell inriktning är det alltså skollagens allmänna bestämmelser som gäller.

***

Adventsljus

Med sträckta händer

Vi mottar ett ljus

Och lågan som tänder

Vi tacksamma sänder

Från hus till hus.

O, vänner låt snarast

Den vidare vandra.

Det ljus brinner klarast

Som brinner för andra.

Till grannen har vi ej många steg,

Genom hjärtana drar vi

En lysande väg

Som förbinder himmel

Och jord med varandra.

av Martin Tittmann

I de flesta waldorfskolorna firar man advent. Det finns många olika sätt och säkert flera gemensamma drag mellan skolorna. Som att tända ett ljus för varje adventssöndag, ha en adventskalender i klassrummet och kanske berätta ”Marias lilla åsna” för de yngsta barnen.

Skolor med judiska barn firar säkert chanukka – hanukka, också känd som ljusets fest, Den varar i åtta kvällar vid nymånen i november eller december. Det firas till minne av Judas Mackabeus återinvigning av Jerusalems tempel år 164 f.Kr.

Om Ramadan infaller under adventstiden uppmärksammas eid al-fitr. Ramadan är den månad under vilken Koranen först uppenbarades för profeten Muhammed.

***

Ljusets seger

Från ljuset är jag kommen och ljus är min håg,

På jorden jag vandrar i människors tåg.

Mot mörker och ondska jag höjer mitt svärd,

Att ljuset må segra i människors värld.

av Ingrid Stenström

Men nu till hur man kan fira advent i waldorfskolan.

Många waldorfskolor ordnar med en adventsspiral/adventsträdgård för de yngre barnen. Det kan vara en kväll under advent eller under en skoldag.

Kortfattat kan man förklara adventsspiralen som en metafor för att sprida sitt inre ljus i omvärlden så att det kan glädja andra människor.

Det var Karl König (1902-66) en österrikisk läkare och författare med judisk bakgrund som 1938 flydde undan den nazistiska invasionen och bosatte sig i Aberdeen som utvecklade traditionen med adventsspiralen. I Aberdeen grundade Karl König det som blev Camphillrörelsen baserat på Rudolf Steiners pedagogiska idéer. Det är specialskolor för barn och vuxna med funktionsvariationer som nu finns etablerat i hela Storbritannien, Europa, Nord- och Sydamerika, och södra Afrika.

Små barn kan vara rädda för mörkret liksom även vuxna. På hösten, när dagarna blir korta och mörkret breder ut sig alltmer, hjälper högtider som Sankt Martin, Halloween, Allhelgonadagen, advent och Lucia till att markera tiden i årskretsloppet tills ljuset börjar fylla dagarna igen. I USA firas också Thanksgiving. Våra hjärtan öppnas och vi kan uppleva tacksamhet när vi inser skördens överflöd och lyckan att leva. Att samlas med familj och vänner för att förbereda sig för vintern ger oss värme, närhet och glädje.

Himmelens ljus

Dagen kommer, natten går,

Dagen kommer med ljuset,

Ljuset kommer från himlen,

Himlens ljus är i solen,

I månen och i alla stjärnor.

Det är även i människors hjärtan

När de öppnar sig för ljuset.

av Rudolf Steiner

I adventsträdgården, kommer barnen in i ett mörkt rum, där endast ett ljus brinner i mitten av rummet. Rummet är fyllt av en granrisspiral på golvet. Barnen sätter sig i en ring utanför granrisspiralen. Lärarna har förberett spiralen av levande grönska. Granriset gör en väg för barnen att gå i en spiral till mitten. Den vintergröna spiralen är smyckad med kristaller, blommande växter och andra skatter. I mitten av spiralen finns ett stort tänt ljus.

 

 

 

 

 

När barnen, lärarna och föräldrarna träder in i det mörka rummet är det bara det stora ljuset i mitten som är tänt och lyser. Någon av de vuxna kanske spelar lyra. Så hämtar en av lärarna det första barnet och vandrar sakta in i spiralen av granris. Längst inne står det första lilla ljuset i ett äpple.

När ”äppelljuset” är tänt går barnet försiktigt tillbaka genom spiralen. Då kommer nästa barn och gör samma sak. Varje barn har ett ljus. Musiken klingar och fyller rummet medan barnen går i trädgården och tänder sina ljus en efter en. Förskolebarn brukar få gå i adventsspiralen tillsammans med sin förskolelärare.

Alla barnen får tända sina små ljus på det stora ljuset i mitten och sedan går de till sin plats och sätter sig i ringen kring adventsspiralen. När det sista barnets ljus är tänt sitter alla i stillhet en stund och betraktar de brinnande och lysande ljusen. Någon julsång kanske sjungs.

 

 

 

 

 

Det här kan ge barnen en bild av ljus i mörkret, av det egna ljuset som bidrar tillsammans med de andra ljusen och det stora ljuset i den mörka världen. Det blir ljusets ankomst från var och en av oss. Det ger en påminnelse om solens vridning från midvinter till midsommar varje år. Vi väntar tyst i mörkret på ljusets återkomst, som är ett bidrag från varje person, att göra världen ljus, en lärdom för livet.

Och därefter lämnar alla det ljusa rummet. Några vuxna hämtar äppelljusstakarna och barnen får kanske ha dem i sitt klassrum, eller så tar de hem dem eller kanske sätts äpplena ut i skogen till fåglarna.

Naturligtvis kan också äldre elever gå adventsspiralen. Kanske är det då fint att samtala om ljusa och mörka sidor i livet och hur man kan lysa upp tillvaron för varandra.

Om det finns uttalat ateistiska föräldrar i en klass eller till exempel föräldrar som tillhör Jehovas Vittnen, behöver deras barn inte vara med om adventsträdgården. De kanske inte heller vill vara med om Lucia, öppna adventskalendern, äta påskägg etc. Det bästa är att inte göra så stor sak av det utan låta det passera. Övriga barn i klassen behöver inte nödvändigtvis veta varför inte samtliga barn deltar i olika högtider.

Man kan se adventsträdgården som ett uttryck för att ”tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron”.

Adventsträdgården/adventsspiralen är ett exempel på en högtidsstund, en stund av allvar och eftertanke som inte är specifikt religiös. Det är mer ett betraktande av ljuset och mörkret i årskretsloppet och hur man som människa kan bli delaktig och sprida sitt inre ljus till andra människor.

Årene du har

År er som strenger

På ditt instrument

Jo flere du har

Jo mer vakker musikk

Kan du spille

År er som stjerner

På din kveldshimmelen

Jo flere som omgir deg

Jo mer glans er det

På din livsvei

Årene er smykker

Til din Sjel

av Kjell Helge

Först när jag tänker ljusa tankar,

Lyser min själ.

Först när min själ lyser,

Är jorden en stjärna.

Först när jorden är en stjärna,

Är jag i sanning en människa.

av Herbert Hahn

***

Under mina 25 år som klasslärare i ett par olika waldorfskolor har jag haft judiska elever, muslimska ,elever från Jehovas vittnen, elever från human-etiska och ateistiska föräldrar, kristet katolska och engagerade i svenska kyrkan. Jag har aldrig haft problem med någon! Vi har respekterat varandras åsikter och tro, har aldrig gjort de till politik. Genom en tydlig och öppen kommunikation, absolut ingen dold agenda, kan alla fatta sina beslut och bli respekterade.

 

Ljusets hjärta

Var inte rädd för mörkret

Ty ljuset vilar där.

Vi ser ju inga stjärnor

Där inget mörker är.

 

I ljusa irisringen

Du bär en mörk pupill,

Ty mörkt är allt som ljuset

Med bävan längtar till.

 

Var inte rädd för mörkret

Ty ljuset vilar där,

Var inte rädd för mörkret

Som ljusets hjärta bär.

av Erik Blomberg

Få ord och kraftfulla bilder erbjuder på många sätt den bästa typen av lärande

Christine Liebendörfer, 2017-11-12

Källor:

https://www.waldorfpublications.org/blogs/book-news/78170881-the-winter-garden-in-waldorf-schools

http://www.florisbooks.co.uk/authors/karl-konig.php

 

 


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *