Årskurs 6 – Geografi EUROPA, östra och södra delen

Av Christine Liebendörfer 

Här följer en beskrivning av klass 6’s geografiperiod. Faktatexter är baserade på texter från diverse faktalitteratur, nätet och egna erfarenheter. Läs också gärna boken Waldorfpedagogik (Studentlitteratur, 2013) av Christine och Örjan Liebendörfer samt Waldorfskolans kursplan, utgiven 2017, Waldorfskolefederationen.

Appar – väldigt användbara i geografiämnet!

Då och då brukar vi tala om studieteknik i klassen. Eleverna får ge varandra tips och jag berättar om olika strategier. Häromdagen var det dags igen. Hur ska man kunna lära sig Europas länder på 2 veckor? Jag tänkte (klokt nog…) att jag börjar fråga eleverna hur de gör. Döm om min förvåning när halva klassen ivrigt räckte upp händerna. Vad berättade de om – jo, vilka appar som var bäst!

Det finns många gratisappar att ladda ned och eleverna berättade om hur de fungerade. Man kan lägga ”Europapusslet” på tid, man får svar i % hur många länder man klarat (superbra med tanke på att vi just nu övar procenträkning på matematiklektionerna), och det är tydlig och bra grafik. Passar elever i 12-årsåldern perfekt! Det blir som ett roligt spel och man kan jämföra resultat med varandra. Efter någon dag var ett par elever redan ”färdiga” med Europa, nu var det Afrikas länder och USA’s delstater…. Tänk vad bra det är med digital teknik i geografiämnet.

I min undervisning använder jag projektorn flitigt samtidigt som jag ritar/skriver på svarta tavlan (blä för whiteboard!). Det finns otaliga bra bilder och kortfilmer (1-5 minuter) som kan illustrera det jag berättar om. Om du själv är osäker på att göra PowerPoints, be en kollega eller vän om hjälp. Jag lovar att du kommer ha stor hjälp i din undervisning av att kunna visa bilder/kortfilmer. Och man behöver inte alls ha mörkt i klassrummet. Dagens projektorer klarar av att visa bilder även i ljusa rum.

Vi började vår Europaperiod med Baltikum. Eleverna hade hört talas om färjan Estonias undergång – och vips (det tog 30 sekunder) hade jag letat upp en datasimulering på Youtube (film på 3 minuter) som visade hur olyckan gått till och där man på ett illustrativt sätt såg hur bogvisiret lossnade.

Naturligtvis är fortfarande det berättade ordet från läraren och dialogen med eleverna viktigast i undervisningen – men bilder/filmer är ett fantastiskt komplement till teckningarna på svarta tavlan.

 

Periodens dagar:

Vecka 1

Dag 1 tisdag 9/1 Diktamen – Europa inledning

Dag 2 onsdag 10 Rita Europas karta

Dag 3 torsdag 11 Färdig text – forts. Europa inledning

Dag 4 fredag 12 Anteckna – Estland, Lettland och Litauen + karta

 

Vecka 2

Dag 5 måndag 15 Diktamen Ryssland + karta

Dag 6 tisdag 16 Anteckna – forts Ryssland

Dag 7 onsdag 17 Naturhistoriska Riksmuseet och Cosmonova – heldagsutflykt

Dag 8 torsdag 18 Anteckna – Ukraina, Vitryssland, Moldavien, Georgien, Azerbajdzjan och Armeninen + karta

Dag 9 fredag 19 Färdig text – Polen + karta

 

Vecka 3

Dag 10 måndag 22 Namngeografiförhör Europas länder. Diktamen – Tjeckien och Slovakien + karta

Dag 11 tisdag 23 Anteckna – Ungern + karta

Dag 12 onsdag 24 Färdig text – Bulgarien och Rumänien + karta

LÄRARMÖTE – Ingen undervisning

LÄRARMÖTE – Ingen undervisning

 

Vecka 4

Dag 13 måndag 29 Diktamen – Slovenien, Kroatien.

Dag 14 tisdag 30 Anteckna – Serbien-Motenegro, Bosnien-Hercegovina, Mackedonien och Albanien + karta

Dag 15 onsdag 31 öva till NP + rita färdigt kartor och bilder

Dag 16 torsdag 1/2 öva till NP + rita färdigt kartor och bilder

Dag 17 fredag 2 Introduktion B1-C2 + rita färdigt kartor och bilder

Vecka 5

Dag 18 måndag 5 NATIONELLA PROVVECKAN – konstnärligt arbete i Europahäftet

Repetition Introduktion B1-C2, göra färdigt i periodhäftet

Dag 19 tisdag 6 B1 Läsförståelse, C1 Skrivuppgift

Dag 20 onsdag 7 Göra färdigt i periodhäftet

Dag 21 torsdag 8 B2 Läsförståelse, C2 Skrivuppgift

Dag 22 fredag 9 Göra färdigt i periodhäftet

 

Vecka 6

Dag 23 måndag 12 Namngeografiförhör Europas huvudstäder. Diktamen – Grekland + karta

Dag 24 tisdag 13 Anteckna – Turkiet + karta

Dag 25 onsdag 14 Färdig text – Turkiet

Dag 26 torsdag 15 Anteckna – Italien + karta

Dag 27 fredag 16 Färdig text – Italien

 

Vecka 7

Dag 28 måndag 19 Namngeografiförhör Europas naturområden. Diktamen – Spanien + karta

Dag 29 tisdag 20 Anteckna – Spanien + karta

Dag 30 onsdag 21 Färdig text – Portugal

Dag 31 torsdag 22 Göra färdigt i periodhäftet

Dag 32 fredag 23 Göra färdigt i periodhäftet. Inlämning av periodhäftet måndag 3/3

SPORTLOV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om perioden:

Från boken Waldorfpedagogik (Studentlitteratur, 2013)

 I klass 6 i waldorfskolan tar man upp Europa utom Norden.

Efter geografiperioderna i klass 5 där barnen lärt sig om sitt hemland och de närmaste länderna omkring, är de nu förtrogna med en rad begrepp. Landskapsbilden i de olika Europeiska länderna kan de jämföra med sitt eget lands olika delar. Även länderna kring Medelhavet känner barnen till efter Kulturperioderna om Egypten och Grekland i klass 5, kanske har ni också hunnit med Romarriket i klass 6.

Inlandsklimat och kustklimat känns igen och gås igenom lite mer utförligt i klass 6.

Allra helst skulle man kanske vilja ta med sig sin klass och tillbringa några månader på en pråm, glidande fram på Europas floder. Hur fantastiskt skulle det inte vara att följa Donau från sina källor i Schwarzwald till utloppet i Svarta havet? Eller fotvandra i Alperna, rida fram över den ungerska pustan eller segla från ö till ö i Medelhavet likt Odysseus? Dagens flyg går så fort och man svävar fram så högt över marken, men något hinner man kanske uppfatta av små Schweiziska alpbyar eller slingrande vägar. I den inledande beskrivningen av Europa är det bra att höja sig till fågel/flygplansperspektivet. På lämpliga ställen dyker man ned och berättar lite mer utförligt så barnen får en närkontakt av karaktärsplatserna. Det kan till exempel vara på den ryska tajgan, en vinodling i Frankrike eller den Holländska kusten.

Waldorfskola/kommunal skola

Skillnaden mellan undervisningen i waldorfskolan och många andra skolor är stor på många sätt. En av de tydligaste skillnaderna i undervisningen är att lärarna i waldorfskolan berättar mer. I andra skolor får eleverna ofta ta till sig stoffet på annat sätt, till exempel genom att söka information på Internet, bibliotek, läsa i läroböcker etc. Katederundervisning har länge ansetts vara ”ute”, det är mer modernt med att barnen ”forskar”. I waldorfskolan behöver berättandet absolut inte utesluta andra arbetssätt. Det kan mycket väl bli för mycket berättande och eleverna förmår då inte ta till sig allt, de blir mätta, för att inte säga övermätta… Klassläraren i waldorfskolan måste lära känna balansen mellan eget berättande och barnens behov av att själva få anstränga sig att hitta information. Dessutom måste läraren kunna variera sitt berättande så att det blir levande för barnen och inte upplevs som upprabblande av fakta.

Förutom den viktiga kartan är det bra att ha till hands bilder på det man berättar om eller rita olika saker på tavlan, ställa frågor eller kanske läsa kortare stycken ur exempelvis en resebroschyr. I klass 6 borde eleverna klara omkring en timmes berättande under morgonlektionen inklusive återberättandet från dagen innan. Ungefär en halvtimme är bra att använda till eget arbete i periodhäften, med kartor och bilder. En eller ett par gånger i veckan på löpande timmar, kan eleverna behöva göra färdigt, komma i kapp.

Disponering av undervisningstiden

Europa är väl mastigt att hinna gå igenom på en period, snarare två fyra-fem veckorsperioder är lagom. Om inte länderna skall behandlas alltför ytligt och ”snuttifierat” behöver de flesta länderna en morgonlektion. Vissa länder, till exempel Ryssland, Frankrike, England och Tyskland behöver minst två morgonlektioner, å andra sidan kanske man kan klara av lite mindre länder som Luxemburg, Lichtenstein med flera, tillsammans med närliggande riken.

Räkna med att den första periodens första vecka går åt till att göra en överblick av Europa där ni går igenom till exempel klimat och bergskedjor mm.

I vilken del man börjar spelar nog egentligen inte någon roll. För någon kanske det känns naturligt att börja där man slutade i klass 5, det vill säga i anslutning till Norden, men det går minst lika bra att utgå från Medelhavet.

Man kan gå igenom en grupp länder, till exempel Centraleuropa, för att sedan jämföra dem med Brittiska öarna eller Nederländerna, eller man kan systematiskt ta land för land – det finns en rad möjligheter.

Det enda sättet som kanske är lite svårt att få grepp om för eleverna, och blir rörigt, är om det inte finns någon tanke bakom ordningen i genomgången.

Varje land i Europa har sånger och dikter på sitt eget språk, kanske kan man inte ta med från alla länder, men några färgstarka melodier är roligt att ta med från till exempel Ryssland, Irland och Grekland.

Hur skall man göra med Ryssland, bara gå igenom den Europeiska delen eller berätta om hela landet (och då rita hela kartan)? Visst känns det lite konstigt att bara gå igenom ett halvt land. Om man tar Ryssland som sista land i geografiundervisningen i klass 6 kan det bilda en bro över till Asienperioden i klass 7. Det är nog mer en fråga om planering och disponering av tiden än en pedagogisk fråga. Hinner man med hela Ryssland i klass 6 är det bra eftersom klass 7 kan uppfattas som en klass med ”välfyllt periodschema”.

Kartor

En riktigt bra Europakarta, som är så stor att även de längst bak kan urskilja gränser, floder och landskapstyper, behövs från första dagen. Likaså aktuella kartböcker. Köpte man inte in kartböcker i klass fem är det hög tid nu. I kartböckerna finns också sidor med statistik, vilket kan vara intressant att studera, av denna statistik går också att göra matematikuppgifter med geografiprofil.

De första dagarna av perioden ägnas åt en genomgång av hela Europa, var finns det berg, var rinner de stora floderna, var är kust- och inlandsklimat till exempel. I samband med det är det bra om varje barn ritar en Europakarta med hjälp av rutsystemet på mittuppslaget i sina periodhäften. Färglägg noggrant med mörkgrönt och med ritade granar där det är granskog, bruna berg med vita mössor i Alperna och så vidare. Skriv inte ut platser på kartan utan låt den vara som en bild av Europas naturområden. Sedan, för varje nytt land gör ni en något enklare karta (men färglagd på samma sätt) där de största städerna, floderna och andra viktiga platser skrivs ut.

Det är min bestämda uppfattning att först när man ritat ett land och lärt sig hur de olika områdena ligger i förhållande till varandra, först då har man en ärlig chans att lära känna landets geografi. Att bara läsa om andra länder, titta i kartböcker och i bästa fall kanske färglägga kopior, ger inte alla barn samma chans att ”erövra” landet, det blir någonting intellektuellt och abstrakt. Jag tror att i stort sett alla barn tycker det är roligt att lära sig om andra länder och ”hitta i geografin”, därför är kartritandet viktigt och därför är också namngeografiförhören viktiga.

Namngeografiförhör

Vad gäller namngeografiförhören kan man göra dem på så många olika sätt att det inte alls behöver vara stressande och pressande för barnen. För det första: Förhören är en självtest på hur bra man har övat! Därför kan inte resultaten jämföras mellan eleverna. Följaktligen bör läraren skriva som kommentar på förhöret, någonting i stil med;

*Alla – nästan alla rätt – Bra, du har övat riktigt ordentligt!

*Några fel – ännu några fel – Du kan öva lite mer ordentligt till nästa gång!

*Många fel – Hur har du övat? Berätta för mig!

Ett par pojkar (i klass fem) hade gång på gång några få rätt vid namngeografiförhören under vår Nordenperiod. När jag frågade hur de hade övat visade det sig att den ene pojken suttit med sin kartbok uppslagen i knäet samtidigt som han tittat på TV. ”Jag har tittat jättelänge!” var hans svar på hur han hade övat. Han upplevde på fullt allvar att eftersom han hade haft kartboken i knäet, räknades det som övningstid. Vi talade en stund om vikten av koncentrerat övande och vid nästa förhör hade han nästan alla rätt. När hans kompis såg detta trillade polletten ner där också och sen det förhöret kunde de i stort sett allting – men först efter att ha övat koncentrerat. Barn behöver lära sig studieteknik för att kunna hantera läxor. Egentligen lämnar vi dem i sticket med sina läxor om vi inte:

  1. Ger tydliga och kortfattade instruktioner, den gjorda läxan följs genast upp.
  2. Läxan handlar om någonting välbekant som barnet behärskar.
  3. Vi vet att barnet får hjälp hemma – vi har kanske en överenskommelse om läxhjälp, denna lösning är bra för barn med särskilda behov och kan skrivas in i ett åtgärdsprogram.

För barn med speciella svårigheter och/eller barn som inte kan få hjälp hemma med sina läxor, borde det ordnas schemalagd läxhjälp i anslutning till skoldagen. Först då får alla barn samma chans att göra sitt bästa på till exempel namngeografiförhör.

Exempel på olika typer av namngeografiförhör:

*Det svåraste: Ge barnen ett helt vitt papper och be dem rita upp landet/länderna och skriv ut allt de kommer ihåg.

*En blindkarta med siffror på – skriv ut städer mm vi rätt siffra

*En blindkarta med prickar på, städer mm bredvid med nummer – sätt rätt nummer vid rätt prick

*Som ovan, men med städer mm från andra länder inblandade – sätt rätt nummer vid rätt prick (uteslut/stryk över de namn som inte hör dit)

*Ett redan ”gjort” namngeografiförhör men med några falska namn – hitta de falska platserna och skriv dit de rätta

*Alla får använda sina kartböcker – svara på frågor som: huvudstaden?, största staden vid kusten?, högsta berget?

*Dela ut olika förhör, lova alla att de får lösa alla varianter någon under perioden

*Låt barnen utarbeta ett/flera egna förslag på namngeografiförhör

 

Vad skriver vi?

Det blir lätt mycket att skriva i ämnet geografi. För att inte texterna skall bli oövervinnerliga för barnen behöver man arbeta på ett varierat sätt – absolut inte bara skriva av långa texter. I klass 6 kan man berätta och låta barnen anteckna stolpar som de sedan gör en egen text av i skolan eller som hemläxa. Någon gång varje vecka kan man ha diktamen eller skriva av en text. Ibland kan man öva läsförståelse och återberätta en text, eller (lite svårare), läraren läser en kortare text som sedan barnen får skriva ner ur minnet direkt efteråt. Vissa länder kanske man inte hinner med att gå igenom så noggrant, till exempel länderna i Centralasien. Då kan läsförståelse, svara på frågor etc vara en möjlighet.

Vad tar man med i en text om ett land? Man har själv kanske aldrig varit där och känner ingen som kan berätta. Många av världens länder finns inte dokumenterade på svenska i bokhandeln eller på bibliotek. På Internet finns ofta rikligt med information men det kan vara både tidsödande och svårt att sålla fram vad som är viktigt.

En text om ett land behöver ha några viktiga fakta:

*landets geografiska placering, grannländer, befolkningsmängd, huvudstadens namn, språket/språken, religion/religioner, statsskick

*en beskrivning av landskapet i stora drag, är det bergigt, slättland eller lång kust? Finns det floder och vilka städer ligger vid floderna? Djur- och växtliv.

*vad livnär sig människorna på? Finns det olika grupper av människor (minoritetsbefolkning), jordbruk och industri, är det ett rikt eller fattigt land, hur är råvarutillgången? Export och import.

*kultur i landet, folkmusik, litteratur m.m. finns det någon/några människor som man kan berätta lite närmare om?

*historia, kanske har landet en spännande historia som är värd att nämnas i korta drag,

*anknytning till Sverige – kulturellt eller via export/import, har jag själv eller någon i klassen anknytning till landet?

Självklart kan man inte skriva/berätta om allting för varje land, det skulle ta för lång tid och bli tjatigt, men en speciell mix av det du tycker är viktigt att förmedla skall ge känslan av att man fått ett äkta smakprov! Alldeles för korta texter (kanske bara ett par meningar) späckade med fakta blir lätt för kompakta att ta till sig. Hellre några färre fakta och lite mer beskrivande – det blir lättare att gripa.

Vad skriver vi inte?

I klass 6 behöver barnen få höra hur människorna lever i andra länder, hur landskapet ser ut, vad man livnär sig på etc. Att gå in för mycket på olika klimattyper kan man gott spara till klass 7 när man går igenom Afrika. Då passar det nämligen mycket bra att gå igenom klimattyperna och deras övergångar eftersom det är så tydligt skiktat. Likaså bör man vara försiktig med att komma in alltför mycket på miljöförstöring. Man kan nämna det naturligtvis i de fall där det är nödvändigt men det viktigaste att fokusera på är de mänskliga aktiviteterna. Berätta gärna något om vad som gjorts för att förbättra miljön, till exempel bättre filter på skorstenar, vindkraft etc. I klass 10, efter puberteten, är barnen mogna att ta till sig problematiken kring miljöförstörelsen, i klass 6 har kausaliteten knappt vaknat (orsak – verkan). Genom att spara på infallsvinklar i geografiämnet (gäller också andra ämnen) kan barnen få uppleva hur ämnet förändras under åren. Ämnet torkar på så sätt aldrig ut utan det tillkommer spännande och (för barnens ålder) anpassat intressanta saker. I många moderna läroböcker med tjusiga fyrfärgstryck kommer ”allt på en gång”. Men som sagt, lite i taget är en hållbarare metod om man vill bevara barnens entusiasm för ämnet.

Undvik att berätta om 1 & 2 världskriget, kommer det frågor – svara bara med det nödvändigaste. I de högre klasserna går man igenom krigen i sitt rätta sammanhang – i historieundervisningen.

Berättartips:

*Varje land har mer eller mindre kända profiler bland politiker, författare, upptäckare konstnärer, musiker etc, berätta om någon spännande person – försök att inte bara berätta om berömda män….

*Egenupplevda reseminnen är alltid roliga att dela med sig av, det fungerar som skön ”utandning” (eleverna behöver inte anteckna).

*Om EU, hur det började, vilka som är med, vad är Euro, vilka har det osv.

*En rysk mässa – alla står, de levande ljusen, sångerna, rökelsen

*Vilka olika traditioner finns i landet – i samband med årstidshögtiderna till exempel

*Vilka sporter är populära i landet?

*hur reser man i landet, vad är vanligast?

*Hur bor man i landet, hur ser de typiska husen ut, varför är de grekiska husen vita? Bor far och morföräldrar tillsammans med familjerna?

*Botanisera på Youtube och visa korta filmklipp

*Googla bilder och gör PowerPoints

 

Konstnärliga övningar:

*En jättestor Europakarta, 2×3 meter, där varje ”färdigt” (som ni gått igenom) land målas dit

*Sånger, melodier och dikter på de olika språken

*Måla Alperna,

*Rita typiska djur, växter, folkdräkter, kända byggnader, produkter som tillverkas

*Måla Holland i våttivåtteknik

*En sida i arbetshäftet med alla Europas flaggor.

*Samarkand, Ryssland rita och/eller måla

*Ryska alfabetet – skriva Ryssland, Moskva mm på ryska.

*Måla/rita ikoner i, avsluta med att lägga på guldfärg (akrylfärg).

*Gör mosaik av olikfärgade små papperslappar, passar till Ravenna, Italien

*Måla Brittiska öarna i våttivåtteknik.

*Keltiska flätmönster med guldkanter

*Laga/förbered typisk mat, till exempel ryska piroger, tapas, grekiskt bröd och tzatsiki

*Lär er en grekisk långdans

*En dags maskerad med bara olika européer

*Lär er räkna till tio på så många europeiska språk som möjligt, anordna en lite tävling, till exempel pojkarna mot flickorna – med redovisning!

 

Litteraturlista

 

Ett litet urval:

*Nationalencyklopedin

*Nordisk familjebok

*Diverse turistbroschyrer

*Nya och gamla kartböcker

* Geografi I. Sellergren & Östman, Almqvist & Wiksell

*Horisont. Hildingsson mfl., Natur och kultur.

*Geografi I. Thorstensson mfl., Natur och kultur.

*PM, handboken i samhällslära. Eklund mfl. Ekelunds förlag AB

*Geografi I. Forsström mfl. Läromedelsförlagen.

*Geografi för högstadiet. Sellergren mfl. Esselte studium.

*Skolans världsdelsbok. Mårtensson mfl. Almqvist och Wiksell.

*Egna anteckningar från Waldorflärarmöten och kurser

*Walter Liebendörfer, Kristofferskolan och Rudolf Steinerseminariet, Järna (– egna intervjuer gjorda mellan åren 1986 – 2000)

*Kurslitteratur från Biologisk geovetenskaplig linje, Stockholms Universitet

*Europas fåglar. Bruun & Singer, Bonnier fakta.

*Montain Flowers of Europé. Huxley,Blandford press.

*Donau. Claudio Magris, Forum.

*Bonniers stora verk om jordens djur.

*Första klass reseguider, Europas länder och större städer. Marc Dubin, Streiffert förlag

*Tidningen Fauna.

*Planeten jorden. Allen, Bokorama.

*Djurens liv. Brehms – fantastiska bilder

*Folk och länder. Bokorama.

*Sibirien. Pifferi, Bonniers.

*Gaias atlas om jorden. Esseltes kartor.

*Europas däggdjur. Corbert&Ovenden, Bonnier fakta.

 

 

 

 

 

 

 

 

Här följer periodens texter. Självklart skriver vi inte all text nedan, utan för varje land skrivs en begränsad del.

Som vanligt varierar vi texterna mellan, diktamen, anteckningar, färdig text, text med frågor etc.

 

Dag 1 – Diktamen Europa – inledning.

Namnet Europa kommer från det assyriska ordet ereb, som betyder solnedgång. Folken i det gamla Assyriska riket i Mellanöstern såg solen gå ner i Medelhavet.

Trots att Europa bara omfattar 4% av jordens landyta finns här nära 14% av jordens befolkning, drygt 700 miljoner människor. Naturen och klimatet har varit gynnsamt för människan. Rikligt med nederbörd kommer in med västliga vindar och temperaturen är lämplig för odling om man räknar bort tundran längst i norr. Det finns inte några öknar i Europa och vattnen runt omkring kan utnyttjas för fiske större delen av året. Tack vare detta fick Europa tidigt en ganska stor befolkning.

Europa har en sönderbruten kust med flera stora halvöar och öar. Möjligheten att färdas till andra länder på vatten har haft stor betydelse för utvecklingen av Europas handel.

Mot öster har egentligen inte Europa någon naturlig gräns, men gränsen mot Asien brukar man dra utmed Uralbergen i Ryssland, genom Kaspiska havet, utmed Kaukasus bergskedja och genom Svarta havet. Både Ryssland, Kazakstan och Turkiet har områden både i Europa och Asien.

Antalet länder i Europa är runt 45. Under den sista delen av 1900-talet bildades flera nya länder på grund av att några stater delat upp sig i flera mindre.

Ryssland är Europas största land, därefter kommer Ukraina, Frankrike och Spanien. Mest folk bor i Ryssland, därnäst i Tyskland.

 

Dag 2 – Rita Europakarta

 

Dag 3 – Färdig text

Bergen

Största delen av Europa är lågland, vilket innebär att landet är lägre än 200 meter över havets nivå. Södra delen av Europa domineras av höga alper med toppar som är snötäckta året runt.

Det största bergsområdet i Europa heter Alperna. Det delas av länderna Schweiz, Österrike, Italien, Frankrike och Tyskland. En av de högsta topparna är Mont Blanc är 4 807 m i Frankrike, men Europas högsta topp är Elbrus, 5 630 m, finns i Kaukasus bergskedja. Åt öster förgrenar sig Alperna i Balkanhalvöns berg och vidare till Grekland samt i Karpaterna som sträcker sig likt en båge genom Rumänien norrut till Slovakien.

Den Iberiska halvön med Spanien och Portugal är en högplatå med bergskedjan Pyrenéerna som gräns i norr mot Frankrike. Utmed Italien ligger bergskedjan Apenninerna med vulkanerna Vesuvius och Etna söderut. Mellan Svarta havet och Kaspiska havet finns bergskedjan Kaukasus som bildar mur mellan Asien och Europa.

Floder, sjöar och innanhav

Även om det finns stora bergskedjor i Europa är det ändå låglandet som dominerar.

I Europa rinner många floder. Ofta flyter de sakta över slättområden och lämpar sig därför bra för båttrafik. Den längsta floden är Volga som rinner genom Rysslands europeiska del från norr till söder. Den mynnar i Kaspiska havet. Donau rinner genom centrala och östra Europa innan den mynnar ut i ett stort delta i Svarta havet.

Stora floder är också Wisla (Polen), Elbe och Rehn (Tyskland), Po (Italien) samt Rhône (Frankrike).

De flesta sjöarna i Europa finns i områden som varit täckta av inlandsisen. Ladoga i Ryssland är Europas största sjö, Vänern i Sverige är nummer tre. Både Finland och Sverige är de sjörikaste länderna i Europa.

Europa har också tre stora innanhav: Östersjön, Medelhavet och Svarta havet. Östersjön är det minsta innanhavet och ganska grunt, i medeltal 60 meter djupt. Det består av bräckt vatten med en salthalt på 1% i söder och 0.1% i norr. Under vintrarna ligger det is över stora delar av Östersjön, särskilt vid kusterna och norrut.

Medelhavet är både större och djupare än Östersjön, medeldjupet är 2 000 meter och de största djupen 4 000 meter. Vid Gibraltar sund finns en havströskel som hindrar vattenströmmarna mellan Atlanten och Medelhavet. Salthalten i Medelhavet är ca 3.8%.

Svarta havet största djup är 2 000 meter, det är något mindre salt än Medelhavet på grund av att sötvatten från de stora floderna Donau, Dnjepr och Don späder ut vattnet. Kusterna i norr och väster är låga med flera turistorter. Mot Turkiet och Kaukasus i söder är kusterna däremot branta.

Klimatet

Precis som i Norden påverkar Golfströmmen klimatet i Europa. Vindarna blåser från Atlanten i sydväst och för med sig mycket fukt. När vindarna når land avges fuktigheten som regn. Europa är varmare än det egentligen borde vara med tanke på det nordliga läget och nederbörden är tillräcklig för jordbruket förutom på stäpperna längst i öster.

 

Dag 4 – Anteckna Estland, Lettland och Litauen

Bara 15 mil öster om Gotland ligger den Baltiska kusten. Samma typ av kalksten och sandsten som på Gotland utgör berggrunden och ett liknande landskap, möter besökaren. De tre Baltiska staterna var ockuperade av forna Sovjetunionen mellan 1944- 1990. Under denna tid flyttade många ryssar till området samtidigt som delar av den baltiska befolkningen tvingades flytta till Sibirien. Många stora industrier byggdes upp och jordbruken slogs samman till storjordbruk. Vi kusten upprättades baser för den sovjetiska flottan. Miljön blev lidande på många håll och än i dag försöker Baltländerna att få rätsida på utsläpp och föroreningar från Sovjettiden.

Estland är den minsta och nordligaste av de Baltiska staterna. Kusten i norr är flikig och har liknande kalkstensklintar som på Gotland. I nordväst finns fina sandstränder. Utanför kusten ligger öarna Dagö och Ösel.

Estland har en folkmängd på 1,5 miljoner invånare varav nästan 2/3 är ester, resten är ryssar och ukrainare. Estniska talas av de flesta, ett språk som är närbesläktat med både finska och ryska. Huvudstaden heter Tallinn och ligger vid kusten, här bor 400 000 invånare. Estland är en republik och med i EU.

Under sovjettiden var kyrkliga samfund förbjudna men många människor, speciellt ute på landsbygden höll kvar vid sin tro och höll gudstjänster i hemlighet. De flesta ester är protestanter.

I Estland är det en stark tradition att sjunga i kör. Många vackra folksånger finns och under frigörelsen från Sovjet, när många människor samlades i demonstrationer, sjöng människorna sina traditionella sånger. Begreppet den sjungande revolutionen myntades.

Estland är precis som Finland rikt på sjöar och tillsammans med myr- och mossmarker upptar de 15% av arealen. Nära hälften av Estlands yta täcks av skog. Här växer mest barrskog med inslag av björk, asp, ek och alm. Skogsbruket förser Estlands träindustri med virke. Landet exporterar både sågat timmer, massaved, möbler och träleksaker.

Djurlivet liknar Sveriges men här är det vanligare med kronhjort, utter och bäver, dessutom finns flygekorrar. Fågellivet skiljer sig däremot och här finner man vit stork, svart, stork, mindre skrikörn, turturduva, vitryggig hackspett och sommargylling med flera.

I Estland odlas de fyra sädesslagen, potatis, raps, baljväxter och grönsaker. Boskapsskötsel är av tradition betydande. Den estländska fiskeflottan fiskar i Östersjön, bland fiskarna finns: strömming, skarpsill, abborre och plattfisk.

Exporten i Estland utgörs främst av verkstadsprodukter, textilier och skogsprodukter. Landet spelar också en stor roll som transitland för Rysslands utrikeshandel. Framförallt olja skeppas ut via Estlands hamnar.

I Estland finns flera svenska historiska minnesplatser. När en allians av Danmark, Sachsen och Ryssland angrep Riga och belägrade Narva, begav sig Karl XII (ännu inte fyllda 20 år) med sin arme dit. I november år 1700 vann han en lysande seger i Narva men när svenskarna sedan skulle tränga längre in i det ryska riket, brände ryssarna systematiskt sina byar. Så svenskarna fick vända hemåt igen. År 1710, ett år efter slaget i Poltava, erövrade ryssarna Estland igen. Då hade Estland drabbats av pesten och befolkningstalet sjunkit till 160 000.

 

Lettland

Lettland ligger i mitten av de Baltiska länderna. Det industrialiserades mest av Baltländerna under Sovjettiden. När Lettland blev fritt började en lång process med att byta ut de föråldrade och nedslitna fabrikerna.

I Lettland är hälften av invånarna letter, resten är ryssar och folk från andra delar av det forna Sovjet. Närmare tre miljoner invånare bor i Lettland och de talar både lettiska och ryska. Lettland är en republik och med i EU.

Precis som i Estland är de flesta protestanter. Huvudstaden heter Riga och har 750 000 invånare. Under medeltiden var Riga en viktig handelsstad och under 1600-talet tillhörde Riga liksom en stor del av Baltikum Sverige.

Lettland är i huvudsak ett slättområde som höjer sig svagt mot öster. I söder finns den bördigaste jorden, medan norra delen av landet består av myrar, hedar och sanddyner. Landet täcks till 40% av skog, varav det mesta utgörs av gran och tall. Skogsprodukterna fann användning som sågat timmer, spånplattor, plywood och papper. En hel del gick på export. I de lövskogar som finns växer flera, i Sverige ovanliga arter, som: murgröna, idegran, uddbräken och hålnunneört. Precis som i Estland finns många sjöar, myrar och mossar (ca 10%av arealen). Här hittar man flera starrarter, odonvide, dvärgbjörk och olika orkidéer.

Djurlivet är rikt vilket beror på att skogs- och jordbruk bedrivits relativt försiktigt under en stor del av 1900-talet. Till största delen finner man samma arter som i Estland, men här är flodillern mer utbredd och flera fladdermusarter finns, bland annat trollfladdermus.

Ungefär 2/3 av Lettlands befolkning bor på landsbygden. Jordbruket är fortfarande en mycket viktig del av Lettlands näringsliv. I stort sett odlas samma saker som i Estland.

Litauen

Litauen är det sydligaste och folkrikaste landet i Baltikum. Nästan fyra miljoner invånare bor här, de allra flesta litauer, men ca 20% har rysk eller polskt ursprung. Språket de talar är litauiska. Litauen är en republik och med i EU.

Huvudstaden heter Vilnius och har drygt 500 000 invånare. Till skillnad från de andra Baltiska länderna är befolkningen till största delen katolsk.

Litauen är i huvudsak ett slättland, täckt med ett tjockt moränlager. Berggrunden består av sedimentära bergarter som nötts ned under åren. På sina ställen har sanddyner bildats. Litauen har många sjöar och ett par floder.

Liksom i Sverige domineras skogen av gran och tall, medan lövskogen har mindre utbredning. I de sydligaste delarna förekommer klibbalskogar. Ungefär 1/3 av landets yta täcks av skog. Det finns flera pappersbruk och en betydande möbeltillverkning.

Djurlivet påminner till stor del om Sveriges, men här finns mycket mer varg, lo och utter. Även mårdhund förekommer. I slutet av 1990-talet fanns nära 100 större naturskyddsområden, varav 5 nationalparker. Totalt var hela 10% av landet naturskyddat.

Precis som sina grannländer runt Östersjön bedriver Litauen fiske. Insjöfiske förekommer i begränsad omfattning och man odlar även karp och regnbåge.

Litauen saknar brytbara mineraler och råvaror men cement produceras i stor mängd och går på export. Andra exportvaror är maskiner och textilier.

Ignalina heter Litauens stora kärnkraftverk. Det har varit i dåligt skick länge men på senare år har man gjort förbättringar som ökat säkerheten. Ignalina står för huvuddelen av Litauens elproduktion.

 

Dag 5 – Diktamen – Ryssland

Land och folk.

Ryssland är världens största land med väldiga områden som utbreder sig i Sibirien bort mot Stilla havet. Sammanlagt tar Ryssland upp 1/6 av jordens landyta, det är dubbelt så stort som Europa och 50 gånger större än Sverige. Tidsskillnaden mellan de östligaste och västligaste delarna är 10 timmar. När solen går ner vid Östersjöns kust, gryr redan en ny dag vid Stilla havskusten.

Från det område som idag är det Europeiska Ryssland erövrade och koloniserade ryssarna Sibirien och andra delar av Asien. De byggde också världens längsta järnväg, transsibiriska järnvägen, som gick genom hela Ryssland. Än idag finns det många olika folkslag innanför Rysslands gränser även om ryssarna är i majoritet. På flera håll är det oroligt och folkgrupper i en del områden vill bryta sig ur Rysslands makt.

I början av 1990-talet kunde Sovjetunionens regering inte längre kontrollera det enorma väldet. Många av unionens delrepubliker förklarade sig självständiga och Europa fick flera nya stater.

Dagens Ryssland är en republik och har närmare 300 miljoner invånare, varav drygt 200 bor i den Europeiska delen.

En stor del av befolkningen är Rysk ortodoxa. Innan revolutionen 1917 var Ryssland ett tsarrike, sedan blev det kommunistisk enpartistat. Idag är Ryssland en demokrati med en president, regering och riksdag. Rysslands riksdag heter Duman.

De största städerna är huvudstaden Moskva och S:t Petersburg. Kring dessa ligger två av Rysslands viktigaste industriområden. I Moskva bor ca 10 miljoner människor och i S:t Petersburg 5 miljoner.

 

Dag 6 – Anteckna, forts. Ryssland

Naturtillgångar och industri

Ryssland har stora naturtillgångar. Landet är till exempel en av jordens största oljeproducenter. I Uralbergen finns stora tillgångar av olika metaller.

Innanför Rysslands gränser ligger många kärnkraftverk. Flera av dem är omoderna och skulle behöva rustas upp. Detta gäller också många gamla industrier från Sovjettiden. Det kommer att ta lång tid för Ryssland att lösa sina miljöproblem.

Floder och berg.

Större delen av Ryssland utgörs antingen av låglansdsslätter eller av låga platåer. Nästan hela den Europeiska delen väster om Ural är ett platåland som sällan når över 300 m eter över havet. Berggrunden är täckt av tjocka jordlager.

Ryssland sluttar mot söder och når till och med under havsytans nivå. Det stora innanhavet Kaspiska havet ligger 28 meter under världshavens yta.

Europas längsta flod Volga rinner genom västra delen av Ryssland. Floden är viktig för industrin och transporterar varje dag väldiga pråmar med kol, järn och andra saker mellan fabriker, gruvor och hamnar. En av Volgas bifloder är Moskvafloden som rinner genom huvudstaden. Från Europas största sjö Ladoga rinner floden Neva till S:t Petersburg. Tyvärr är floderna starkt förorenade.

Öster om floden Jenisej börjar Centralsibiriska högslätten. Här är landskapet mer omväxlande än i väster. Högslätten genomkorsas av floddalar, bland annat Angara och Lena. Mot öster och söder stiger landskapet till 1 000 meters nivå. Allra längst i öster finns en rad mer eller mindre sammanhängande bergskedjor. Där finns också den långsmala halvön Kamtjatka och ögruppen Kurilerna med många verksamma vulkaner. I områdets södra del ligger Bajkalsjön som är världens djupaste insjö, 1 900 meter.

Också i söder finns många bergskedjor. I Europa är det Karpaterna som bildar gräns mot söder. Mellan Svarta havet och Kaspiska havet ligger Kaukasus med vulkanen Elbrus, Europas högsta berg på över 5 600 meter. Ännu längre österut finns världens mäktigaste bergsmassiv, Himalaya.

Naturområden.

I stora delar av Ryssland för människorna en kamp mot sträng kyla eller svår torka. Eftersom landet är så stort finns många olika klimat, alltifrån Medelhavsklimat i söder med över 30 grader under sommaren till tundran i norr, där inte ens sommarsolen kan driva tjälen helt ur jorden. Det är bara ytlagret som tinar, under ytan når frosten ner till ca 5 meters djup, men det finns ställen där den eviga tjälen, permafrosten, går ner 500 meter. Rysslands inre delar har ett utpräglat fastlandsklimat, på vissa platser i norr kan vinterkylan nå ner till -50 grader. Somrarna är varma och torra.

Djurlivet är rikt på tundran och många människor livnär sig här på fiske, jakt samt renskötsel. Vid gruvor, olje- och gasfält har samhällen vuxit upp.

Söder om tundran breder barrskogen ut sig – taigan. Förutom gran och tall finns också lärkträd. Stora områden är dock omöjliga att bedriva skogsbruk på. Åtskilliga kvadratmil utgörs nämligen av sumpmark. Mot söder är barrskogen uppblandad med lövskog, främst björk och asp.

Taigan övergår så småningom i stäpp, där den dominerande växtligheten är gräs. Här är nederbörden liten och få träd trivs. Längst i väster, där nederbörden är något större, finns den svarta jorden, Rysslands stora jordbruksområde.

På sina håll ersätts stäppen av ökenområden, bland annat öster om Kaspiska havet och runt Aralsjön.

Kultur.

Den ryske Tsaren och hans hov hyllade konsten. Många av världens mest berömda kompositörer, konstnärer och författare kommer från Ryssland. I Moskva finns än i dag den anrika Bolsjojteatern där till exempel baletterna Svansjön och Nötknäpparen av Tjajkovskij framförs. Andra berömda kompositörer är Rachmaninov och Sjostakovitj.

Bland Rysslands mest berömda konstnärer finns Chagall och Kandinsky, de var båda verksamma i början av 1900-talet och målade figurer och fantasifulla bilder i starka färger.

Runt om i Ryssland finns vackra ryskortodoxa katedraler, en av de mest kända är Vasilijkatedralen i Moskva med fantastiska guldbeläggningar både på kupolerna utvändigt och i de praktfulla salarna. Vasilijkatedralen ligger i Kreml som härstammar från den gamla Tsartiden men som fortfarande innehåller landets styre.

Ryssland har också flera stora författare: Tolstoy, Dostojevskij, Tjechov och Solsjenitsyn.

Inom den ryskortodoxa kyrkan finns speciella små tavlor föreställande Kristus eller andra bibliska personer. Dessa bilder kallas ikoner och finns även i många ryska hem. De äldsta kända ikonerna är från 500-talet e.Kr.

Dag 7 – Ukraina

Ukraina ligger söder om Rysslands västligaste delar och gränsar till Svarta havet. Här bor drygt 50 miljoner invånare varav 80% är ukrainare och 10% är ryssar. Landets språk är ukrainska.

Det är till största delen ett slättland genomdraget av floddalar med raviner, men längst i väster ligger ett stycke av bergskedjan Karpaterna. Skog finns bara i nordväst samt på Krimhalvön.

I Ukraina produceras järnmalm och andra tunga industrivaror, här bryts också stora mängder stenkol. För att hålla igång industrin måste Ukraina köpa mycket olja och gas från Ryssland men en del av energin kommer från kärnkraftverket i Tjernobyl som trots katastrofen 1986 fortfarande till viss del är i drift.

Under Sovjettiden var Ukraina känt som Sovjets kornbod, det vill säga här odlades det mesta av säden. Jorden i Ukraina är mycket bördig och kallas för den svarta jorden. Här odlas främst vete, majs och sockerbetor. Även boskapsgårdar finns med nötkreatur, får och grisar.

Ukrainas huvudstad heter Kiev och ligger vid floden Dnjepr som korsar landet från norr till söder. Vid kusten mot Svarta havet i söder ligger halvön Krim med en stor hamnstad, Odessa.

Vitryssland

Vitryssland är ett flackt lågland, ungefär hälften så stort som Sverige och som i söder består av skogs- och träskmarker. Resten av landet består omväxlande av jordbruksbygder och skog. Det finns inte så stora naturtillgångar i Vitryssland, som olika metaller etc. I Vitryssland odlas mest spannmål och potatis, men även stora boskapsgårdar finns. Huvudstaden heter Minsk och har många stora industrier. Vitrysslands exporterar främst maskindelar och en del jordbruksprodukter till Ryssland, handeln med andra länder är starkt begränsad. Det bor ungefär 10 miljoner invånare i Vitryssland och de flesta är ryskortodoxa. De pratar vitryska som är en slags dialekt av ryskan. Vitryssland styrs av en president och endast små förändringar har gjorts sedan landet blev självständigt i början av 1990-talet. Namnet Vitryssland kan eventuellt härledas till den vita, hemvävda dräkt som bönderna förr bar.

Moldavien

Moldavien ligger på gränsen mot Rumänien och är ungefär lika stort som Småland. Här bor drygt 4 miljoner invånare varav många är av rumänskt ursprung. Landets huvudspråk är också rumänska. Huvudstaden heter Kisjinov. Moldavien är ett utpräglat jordbruksland och här odlas bland annat: vindruvor, majs, vete, solrosor, tobak, sockerbetor och många slags frukter. I anslutning till jordbruket finns en omfattande livsmedelsindustri. En stor del av landets export är livsmedel men också tobak och bomullstyg säljs till framförallt Ryssland, Ukraina och Rumänien. Moldavien importerar främst energi. Efter frigörelsen från det gamla Sovjet har Moldavien haft en ansträngd ekonomi och hög arbetslöshet, det räknas som ett av Europas fattigaste länder.

Georgien

Georgien är ett land i västra Kaukasien i nordvästra Asien. Här lever 4,5 miljoner invånare. I väster har Georgien kust mot Svarta havet. Huvudstaden heter Tbilisi och har ungefär 1 miljon invånare.

Georgien har till övervägande del bergig terräng och stora höjdskillnader på små avstånd. I norra Georgien ingår delar av Kaukasus bergskedjor med toppar på över 5 000 meter samt vulkaner. Längre söderut dominerar lågländer med bland annat bördiga slätter utmed Svarta havet. Skogar täcker en tredjedel av landet medan stora områden utgörs av gräsmarker där många får betar. I väster finns frodiga skogar med ekar, orientalisk bok, kaukasisk tall, äkta kastanj, lind och al, stora rododendronbuskar och hasselsnår. Skogarna hyser ett rikt djurliv med både större rovdjur och många fågelarter. I floderna finns gott om fisk.

Den höga höjden över havet begränsar tillgången på lämplig åkermark men det varma klimatet gör det möjligt att odla grödor som te och citrusfrukter. Förutom dessa grödor finns även odlingar av spannmål, foderväxter, vindruvor och tobak. Boskapsskötsel är dock oftast den viktigaste näringen på landsbygden.

Georgien har rika förekomster av brytbara naturtillgångar. Av störst betydelse är mangan. Övriga tillgångar inkluderar kol och olja. Vattenkraften är en viktig bas för landets industrialisering. Trots de väl utbyggda vattendragen är landet mycket beroende av import av olja från grannländerna.

Georgien blev kristnat redan på 300-talet och har många vackra kyrkor. Skickliga stenhuggare har skapat reliefer i väggarna. I flera kyrkor finns vacker medeltida mosaik.

Georgierna är måna om sina folkliga traditioner, de sjunger gärna i kör eller dansar folkdans. Språket, georgiskan, är bara släkt med några få andra språk i Kaukasus och helt olik ryskan.

 

Dag 8 – Azerbajdzjan

Azerbajdzjan är ett land i sydöstra Kaukasien, vid Kaspiska havet. Till ytan är det stort som Götaland, men där bor nästan lika många människor som i hela Sverige, 8,4 miljoner. De flesta är azerer, som talar ett turkiskt språk. Muslimerna är i majoritet men det finns också kristna. Huvudstaden heter Baku och ligger vid Kaspiska havet. Där finns centrum för landets rika oljeproduktion. Exporten av olja är det viktigaste i landets ekonomi. Trots oljan är de flesta invånarna är fattiga. Området Nagorno-Karabach, där det mest bor armenier, är i konflikt med Armenien. Formellt är Azerbajdzjan en demokrati, men i praktiken har det inte styrts så demokratiskt sedan frigörelsen från den gamla Sovjetunionen.

Nordgränsen formas av bergskedjorna i Stora Kaukasus och når en höjd av 4 466 m ö.h. Denna del av landet är ett naturskönt område med bergsryggar och djupt nedskurna floddalar med hög jordbävningsrisk. I övrigt består landet huvudsakligen av lågländer belägna under 400 m ö.h. Lågländerna ligger främst vid stränderna av Kaspiska havet.

Mellersta och östra Azerbajdzjan har ett torrt och varmt klimat med milda vintrar och heta somrar. Sydöstra delen av landet har ett fuktigare Medelhavsklimat. Det naturliga växtlivet varierar med höjden över havet. De lägst belägna områdena har stäpp- eller halvökenklimat, bland djuren märks krävgasell, guldschakal och strimmig hyena. På bergssluttningarna växer bok-, ek- och tallskogar med rådjur, vildsvin, brunbjörn och lo. De högsta delarna av Azerbajdzjan har alpängar. Vid kusten av Kaspiska havet övervintrar bl.a. flamingo, pelikaner, hägrar och strandpipare

 

Armenien

Armenien ligger i Sydkaukasien i västra Asien och gränsar till Georgien, Azerbajdzjan, Iran och Turkiet. Det bor ungefär 3 miljoner invånare i landet varav drygt 1 miljon i huvudstaden Jerevan. Armeniens befolkning är i huvudsak kristna.

Bergskedjor med flera toppar på upp till 4000 meter finns i landet. Mellan bergskedjorna finns platåer, delvis av vulkaniskt ursprung, samt djupa floddalar. Berglandet sluttar långsamt såväl mot norr som mot söder. I mellersta Armenien ligger den stora Sevansjön omgiven av höga bergskedjor. Utmed gränsen mot Turkiet och Iran flyter floden Aras, omgiven av den bördiga och tättbefolkade Araratslätten.

Bergskedjorna i väster hindrar fuktig luft från Medelhavet från att nå in över stora delar av Armenien, endast sluttningarna i söder får ordentligt. Det är i dessa områden man finner landets största skogar. Här finns både bokskogar och ekskogar med djur som brunbjörn, lo, europeisk vildkatt och ekorre. Större delen av Armenien har stäppklimat. Ovanför stäpperna och skogarna finns alpina ängar med frodiga betesmarker och djurliv med bl.a. mufflonfår och lammgam.

Många människor i Armenien är fattiga. Flera svåra jordbävningar har drabbat landet. Det torra klimatet gör det svårt att få stora skördar. Drygt en tredjedel av den brukade jorden är konstbevattnad. De viktigaste jordbruksprodukterna är spannmål, bomull, ris, vindruvor, tobak, oliver och frukt. Boskapsskötsel är vanligt förekommande i bergstrakterna.

Industrin omfattar förädling av metaller, maskinbyggnad, gruv- och stenindustri, textilier, livsmedel samt elektrisk och kemisk (tillverkning av plast bland annat) industri. På grund av konflikten med Azerbajdzjan har betydande industriella resurser på senare år tagits i anspråk för tillverkning av krigsmateriel. Huvudstaden Jerevan har under lång tid varit dominerande industricentrum. Armenien måste importera en stor del av sitt energibehov.

Dag 9 – Polen

Polen ligger söder om Sverige och är sedan början av 2000-talet med i EU. Det bor nästan 40 miljoner invånare i landet. De allra flesta tillhör den katolska kyrkan som spelar en stor roll för befolkningen.

Polen gränsar till många länder: i väster till Tyskland, i sydväst till Tjeckien, i söder till Slovakien, i öster till Ukraina och Vitryssland, i nordöst till Litauen och i norr till den ryska exklaven Kaliningrad samt har kust mot Östersjön i norr.

Huvudstaden heter Warszawa och har drygt 1,5 miljoner invånare

Polen är ett lågland, bortsett från de bergiga gränstrakterna i söder. Mer än tre fjärdedelar av landytan ligger lägre än 200 m ö.h. Längs den i stort sett jämna kustlinjen finns sandstränder, dyner och grunda strandsjöar med ett rikt fågelliv. Genom Polen flyter den stora floden Wisla.

En ¼ av Polen är skogsklädd och det finns gott om sågverk och träindustrin är väl utbyggd.

En stor del av Polens befolkning, 25%, arbetar i jordbruket. Främst odlas spannmål men också majs, potatis och fruktodlingar finns.

Berggrunden i Polen innehåller rikliga fyndigheter med stenkol och på många platser finns kolgruvor. Stenkolen har varit viktig för Polen och avvänts i stål- och järnverken. Landet exporterar förutom stenkol även verkstadsindustriprodukter och kemiska produkter. Det finns flera oljeraffinaderier vid kusten.

Under den gamla Sovjettiden drabbades den Polska naturen hårt av olika miljöfarliga utsläpp. Tillsammans med stenkolsanvändningen smutsades luften ner och växt- och djurlivet är inte lika rikt som förr. Man arbetar dock målmedvetet för att rena utsläppen och luftföroreningarna har minskat.

Polen har en rik folklig tradition med musik och dans. De två danserna mazurka och polonäs kommer härifrån. En annan mycket speciell dans kommer från Zakopane, där de manliga dansarna jonglerar med flera yxor medan de dansar.

Från Polen kommer en mycket berömd kompositör, Chopin. Han har framförallt skrivit musik för piano.

På senare år har flera polska författare och poeter blivit uppmärksammade. Czeslaw Milosz och Wislawa Szymborska har båda fått Nobelpriset i litteratur.

Dag 10 – Tjeckien

Tjeckien är ett land i Centraleuropa med drygt 10 miljoner invånare. I norr gränsar Tjeckien till Polen, i väst till Tyskland, i söder till Österrike och i öster till Slovakien. Staten är ung, den tillkom 1993 genom delning av dåvarande Tjeckoslovakien i två länder: Tjeckien i väster och Slovakien i öster. I Tjeckien talas tjeckiska men flera andra slaviska språk talas av mindre grupper. Romerna är en av Tjeckiens största minoritetsgrupper.

Huvudstaden i Tjeckien heter Prag och har 1 miljon invånare. Genom Prag rinner landets största flod, Vlatava (Moldau).

I östra Tjeckien ligger Sudeterna, en serie av horstliknande ryggar med landets högsta höjd, 1 603 meter.

Bergen i Tjeckien är mestadels skogklädda. Upp till ca 800 m ö.h. dominerar bok, däröver barrskog av gran, silvergran, europeisk lärk och tall. I bergsområdena finns vildsvin, kronhjort, rådjur och europeisk vildkatt. Bland fåglar kan nämnas kungsörn, berguv, järpe, tjäder och orre.

Låglandet täcktes ursprungligen av ekblandskogar (varav en del återstår), blandlövskogar och kärrmarker längs floderna. Stora delar av denna naturliga vegetation ersattes dock tidigt av jordbruks- eller annan kulturmark, under senare tid även av planterad gran- och tallskog. Bland grödorna som odlas i landet kan nämnas vete, råg, majs, sockerbetor och den för ölframställningen nödvändiga humlen.

Landets viktigaste naturtillgångar är brunkol, de största fyndigheterna finns i Böhmen samt stenkol, som bryts i Ostravaområdet.

Tjeckien är till en 1/3 skogklädd och skogsbruket är av stor betydelse. På grund av tilltagande miljöskador har en omfattande skogsplantering ägt rum de senaste åren.

I den tjeckiska folkkulturen har de ursprungliga, slaviska inslagen påverkats av den tyska, vilket är särskilt påtagligt i Böhmen. Byggnadskulturen och byarna har mycket gemensamt med grannländerna. Den byggnadsteknik som överväger är knuttimring, i gränsområdet mot Tyskland används även korsvirke. Här finner man också hus med bostad och ladugård under samma tak. Genom att ha ladugården på bottenvåningen kunde människorna utnyttja värmen i sin egen bostad.

På senare år har Tjeckien tagit emot stora skaror av turister. Det är framförallt Prag samt vintersportorter i bergen som varit populära resmål.

Slovakien

Slovakien är ett land i Centraleuropa. Det har drygt 5 miljoner invånare och blev självständigt 1993 efter delningen med Tjeckien (Tjeckoslovakien). I norr gränsar landet mot Polen, i öster till Ukraina, i söder till Ungern och i väster till Österrike och Tjeckien. Huvudstaden heter Bratislava och har en halv miljon invånare. Det vanligaste språket är slovakiska, men även tjeckiska, ryska och romani förekommer.

Bergskedjan Karpaterna dominerar landskapet i Slovakien. I norr finns de högsta bergen med toppar på över 2 000 meter. Ovanför trädgränsen finns alpmurmeldjur och gems. I söder finns vulkaniska berg men också lågländer som hänger samman med den Ungerska slätten – Pustan. Här rinner bifloder till Donau: Vah, Nitra och Hron.

En stor del av Slovakien utnyttjas för jordbruk och ungefär 10% av befolkningen livnär sig som jordbrukare. I den lite varmare, sydliga delen odlas majs och vindruvor, i de nordligare delarna odlas främst vete, råg och sockerbetor. I bergstrakterna ägnar man sig åt boskapsskötsel.

I Slovakien finns stora förekomster av järn, mangan, zink och koppar samt mindre mängder av guld och silver. Kärnkraft, kolkraft och vattenkraft täcker landets energiförsörjning.

Industrin i Slovakien är framför allt energikrävande, tung industri som stora stålverk. Man producerar också elektrisk utrustning och motorcyklar. På senare år har flera utländska företag etablerat sig i Slovakien, bland annat inom livsmedelsindustrin och tillverkning av elektriska motorer. Föroreningarna i luften och vattendragen har man försökt minska genom hårdare krav på reningsverk och skorstenar.

Genom historien har Slovakien varit ett jordbruksland men med inslag av skogsbruk och handel. Landets centrala placering har gjort Slovakerna kända som gårdfarihandlare och hantverkare. Här fanns tråd- och tennarbetare, glasmästare och korgmakare med flera och det handlades med hushållsartiklar, textilier, medicinalväxter och kryddor. Från 1600-talet och ända in på 1900-talet genomkorsade Slovakerna Europa och Asien.

Ungefär 1/3 av Slovakien är täckt av skog. I Tartarbergen är det främst barrskog med förutom gran och tall även: lärk, silvergran, cembratall, bergtall och bok. På sydsluttningarna dominerar lövskog med framförallt bok, avenbok och ekar. Här finns många rovfåglar, skogshöns, hackspettar och svart stork. I de södra delarna av landet finns en hel del ängs- och betesmarker. Här är den vita storken en karakteristisk fågel. På de små rester av grässtäppen som finns kvar (låglandet är numer uppodlat) finns en rik flora och inslag av rysk lönn och mannaask. Längs Donau kan man hitta flera olika hägerarter.

Dag 11 – Ungern

Ungern ligger i Centraleuropa och har 10 miljoner invånare. Det gränsar till Slovakien, Ukraina, Serbien, Kroatien, Slovenien och Österrike. Huvudstaden heter Budapest och har nära 2 miljoner invånare.

Ungern är känt för sina stora, vidsträckta låglandsområden, den Ungerska slätten, även kallad pustan. Genom pustan flyter Donau mot sitt utlopp i Svarta havet.

Klimatet i Ungern är utpräglat inlandsklimat, det vill säga långa och kalla vintrar och varma somrar. Ibland kan det bli mycket hett, upp till 40 grader i skuggan.

Pustan är egentligen en förlängning av den ryska stäppen. Grässlätten är idag till största delen uppodlad men på vissa håll finns områden kvar med ursprungliga stäpp- och lövskogsväxter. Här finns bland annat fjädergräsarter, blåtåtel och rosmarinvide. Lövskogen består av ek, alm, vildapel, ask, lönn, al samt björk och viden.

På pustan hittar man flera sorters grävande gnagare som till exempel hamster. Boskap som får med korkskruvshorn finns också. Fågellivet är mycket rikt med aftonfalk, tartarfalk och olika arter av lärkor tillsammans med många fler mer eller mindre sällsynta arter. I skogarna kan man stöta på vildsvin.

Ungerns viktigaste industri är verkstadsindustrin tätt följd av livsmedelsindustrin och kemisk- elektronisk industri. I Budapest finns ¼ av landets industri.

Omkring hälften av landets areal är uppodlat. I nordöstra Ungern finns vinodlingar, andra viktiga grödor är vete, majs, sockerbetor, potatis och solrosor. Boskapsskötsel är vanligt och ännu kan man se Ungerska herdar i sina traditionella kläder (vida linnebyxor, långa fårskinnsvästar, szür, och svarta hattar) vakta fårhjordar på Pustan.

År 1956 bestämde sig dåvarande Sovjetunionen sig för att lägga beslag på Ungern. Många ungrare flydde eller tvingades leva under förtryck. När Sovjetunionen föll sönder i slutet av 1980-talet var Ungern ett av de första länderna i det forna östblocket att göra sig fria. Flera av landets författare och ledande kulturpersonligheter deltog aktivt i landets frigörelse.

Ungersk folkmusik har inspirerat landets mest kända tonsättare Liszt, Bartók och Kodály. De har alla skrivit olika stycken för bland annat orkester.

Från Ungern härstammar gulasch som är en kryddstark köttgryta med mycket paprika. En riktig Ungersk gulasch är en världsberömd maträtt, helt i klass med den Italienska pizzan eller amerikanska hamburgare.

 

Dag 12 – Bulgarien och Rumänien

Bulgarien ligger på östra sidan av Balkanhalvön i sydöstra Europa. Landet har 8 miljoner invånare varav en miljon bor i landets huvudstad Sofia. Bulgarien gränsar till Rumänien, Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien samt har kust till Svarta havet i öster.

I Bulgarien talar de flesta Bulgariska men stora minoritetsspråk är turkiska och romani. Idag är Bulgarien ett av Europas fattigaste länder, ungefär 1/10 lever i djup fattigdom och svält är inte ovanligt. Det finns drygt 10 000 hemlösa barn i städerna.

Trots att Bulgarien är ett relativt litet land har det en stor variation i landskapsbilden. Vid Svarta havskusten med dess många bukter och flacka sandstränder utbreder sig en smal kustslätt. Hit kommer många turister för att bada. Bada kan man också göra i de varma källor som finns i den västra delen av landet. Floden Donau med sina bifloder Struma, Maritsa, Arda och Tundzja rinner fram på slättlandet.

Ungefär 1/3 av Bulgarien täcks av skog men stora delar är nyplanterade. Lövskogarna är av Centraleuropeisk typ.

Bulgarien har bördiga jordar och en omfattande produktion av majs, vete, korn och sockerbetor. Vingårdar finns i nästan hela landet och på senare år har vinexporten ökat markant. I landets mellersta del odlas rosor för parfymframställning. Vidare förekommer en betydande odling av tobak, solrosor, sojabönor och bomull. Från att ha varit ett utpräglat jordbruksland har Bulgarien de senaste 50 åren minskat sysselsättningen i jordbruket till drygt 10%, en mycket stor omställning på så kort tid.

Boskapsskötseln är också en viktig gren inom jordbruket, nötkreatur och svin på slättområdena och får i bergstrakterna.

Bulgarien är inte självförsörjande på energi utan måste importera, främst från Ryssland. Visserligen finns en del kolgruvor i landet men produktionen räcker inte till.

De viktigaste exportvarorna är maskiner, fartyg (varv vid Svarta havet), jordbruksprodukter, metaller och olika mineraler. Bulgarien importerar framförallt bränslen men också metaller och maskiner.

Rumänien

Rumänien ligger i sydöstra Europa och gränsar till Ukraina, Moldavien, Bulgarien, Serbien, och Ungern samt Svarta havet. Landet har drygt 20 miljoner invånare varav ca 2 miljoner bor i landets huvudstad Bukarest. I Rumänien talar man rumänska.

Det inre av Rumänien består av ett triangelformat bergslandskap som heter Transsylvanien. Resten av Rumäniens yta (förutom i norr) utgörs av slätter, varav slätten i väster är en fortsättning av den Ungerska Pustan. På stäppen kan man se hamster, tigeriller och guldschakal.

Längst i norr når en del av bergskedjan Karpaterna in i landet, här finns toppar på över 2 500 meter. Gamla slocknade vulkanberg kan man också finna i Karpaterna.

Rumänien har ett utpräglat inlandsklimat. En kall nordöstlig vind, crivair, blåser in över landet vintertid och en het sydvästlig vind, austru, blåser på sommaren in över de västra delarna.

I de högsta lägena i Karpaterna och Transsylvanien är växtlivet alpint med viden, krypljung, fjällsippa, rododendron och tibast. På lägre höjder finns fuktiga gran- och bokskogar med växter som julros, lungörter och vallörter. Längst mot öster närmast Svarta havet finns stäpp med typiska stäppväxter som malört, risp, nejlikor och fjädergräs. På Donaus sandstränder hittar man strandkål och strandråg. I deltat till Svarta havet har över 100 arter fisk påträffats, bland annat mal och 6 olika arter av stör (av störens rom görs Rysk kaviar). Deltat är en viktig övervintringsplats för änder och gäss. Flera olika sköldpaddarter och ödlearter lever också i deltat.

Rumäniens befolkning har två större minoritetsgrupper, ungrare och romer. En så stor del som 20% av rumänerna lever i stor fattigdom och ett par procent är analfabeter. Under diktator Ceausescus tid på 1970-80-talet delades pengar ut till de familjer som hade fler än fem barn, allt för att öka befolkningstillväxten. Många människor hade trots det inte råd med så många barn och ett par 100 000 barn hamnade på barnhem under helt vidriga omständigheter. Detta och mycket annat uppdagades 1989 när Ceausescus störtades.

I Rumänien finns ett mycket allsidigt jordbruk. Ungefär 2/3 av landet utgörs av åker-och betesmark, de viktigaste grödorna är vete, majs, potatis, solrosor och sockerbetor.

Bergsområdenas skog ger råvaror till en av de viktigaste traditionella näringarna, träindustrin.

Rumäniens ledande energiråvara är olja och flera stora raffinaderier finns i landet. Även stora naturgasfyndigheter har hittats och fått stor betydelse, detta gäller också stenkolet. För att försörja industrin med energi måste dock Rumänien importera en stor del från sina grannländer.

Rumäniens viktigaste exportvaror är: textilvaror, maskiner, mineraler och metaller.

Dag 13 – Slovenien, Kroatien, Serbien-Motenegro, Bosnien-Hercegovina, Makedonien och Albanien

Slovenien är ett litet land i södra Europa som ligger mellan Österrike, Ungern, Kroatien och Italien. I landet bor 2 miljoner invånare varav drygt 250 000 i huvudstaden Ljubljana. Slovenien var det första landet som frigjorde sig från det forna Jugoslavien 1991. Det officiella språket är slovenska som är ett sydslaviskt språk och nära besläktat med de andra Balkanspråken. Innan Slovenien blev självständigt var det Jugoslaviens rikaste delrepublik.

Slovenien är till stor del ett bergland, särskilt i norr med berg som hänger ihop med Alperna. Landets högsta topp är 2 558 meter. I de sydligare delarna består bergen av kalksten och här har vattnet eroderat berggrunden så att grottor bildats. Området heter Karst vilket blivit det ord som beskriver denna landform. I Slovenien finner man några av Europas vackraste grottor med ståtliga stalaktiter (t som i tak) och stalagmiter (m som i mark). I Postonjagrottan finns en pigmentlös vattensalamander men många andra arter av bland annat ödlor trivs i de fuktiga grottorna.

Slovenien ligger i en övergångszon mellan det varma Medelhavsklimatet och det svalare mellaneuropeiska klimatet. Landet har en ganska rik nederbörd, 1400 mm (jämför Stockholm med drygt 600 mm).

Nära hälften av Sloveniens yta täcks av skog. På lägre höjd dominerar ek- och bokskog, på högre höjd växer barrskog. Ovanför trädgränsen finner man alpina ängar. Vid kusten mot Medelhavet växer mest buskskog.

Jordbruket och skogsbruket spelar en underordnad roll i Slovenien. Landet har en väl utvecklad industri och bland exportvarorna kan nämnas maskiner, motorer, textilier, läkemedel och olika råvaror.

Kroatien

Kroatien ligger på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Drygt 4 miljoner invånare bor här varav ungefär 700 000 i huvudstaden Zagreb. Kroatien gränsar i norr till Slovenien och Ungern, i öster till Serbien och i söder till Bosnien-Hercegovina. I väster har landet en lång kuststräcka mot Adriatiska havet. I huvudsak tre landskapstyper kan urskiljas i landet: höglandet i norr kring huvudstaden, Dalmatiska kustlandet i väster och den östra inlandsslätten. Ifrån Dalmatien härstammar den vita hunden med de svarta prickarna – dalmatinern.

Längs Kroatiens kust finns över 600 öar med klippiga stränder ner mot det turkosskiftande och klara vattnet. Inlandsslätten är bördig och här rinner bifloderna till Donau: Drava och Sava fram. I inlandet finns lövskogar som övergår i bok- och barrskog i de nordliga bergstrakterna. Kroatisk ek som används till möbler är en eftertraktad vara på världsmarknaden. Själva kusten består till stor del av torr macchia.

I norra Kroatien finns både varg, räv, schakal, brunbjörn och lo liksom rådjur, kronhjort, gems och vildsvin. Här finns också en rad rovfåglar: ormörn, kungsörn, dvärgörn, gåsgam och smutsgam.

Kroatien ingick i Jugoslavien mellan åren 1918-1991 men blev självständigt när Jugoslavien föll sönder. Det blev då krig mellan Kroatien och Serbien och mellan kroater och serber i Kroatien.

Kriget i det före detta Jugoslavien som varade under 1990-talets första halva drabbade Kroatien hårt på många sätt, bland annat den viktiga turistnäringen försvann helt under några år och uppskattningsvis 1/3 av alla fabriker förstördes. Turistorten Dubrovnik härjades svårt

Kroaterna är i huvudsak Romerska katoliker, till skillnad från de ortodoxa Serberna. Språket kroatiska är mycket nära släkt med serbiska men skrivs med latinska bokstäver.

I Kroatien odlas framförallt vete, majs och olika rotfrukter. Ner mot Medelhavet finns både vin- och citrusodlingar. På sluttningarna betar får. I Kroatien finns ett stort antal kolfält, brunkol, som mest nyttjas inom landet. I södra Istrien finns en stor stenkolsfyndighet.

Dag 14 – Serbien-Montenegro

Serbien och Montenegro bildar tillsammans en republik som ligger på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Det är ett ungt land och kom till 2003 som ersättning för den tidigare staten Förbundsrepubliken Jugoslavien som bildades 1992. Huvudstaden heter Belgrad och har drygt 1 miljon invånare, i hela republiken bor det nära 11 miljoner.

Serbien-Montenegro är delvis bergigt med toppar på över 2 000 meter. Precis som i Kroatien finns stora grottsystem i kalkstensberggrunden. I norra delen av landet utbreder sig en slätt som genomkorsas av Donau. Flera andra floder, varav några är bifloder till Donau, rinner genom landet. På ömse sidor av gränsen mot Albanien ligger landets största sjö, Skadarsjön.

Större delen av Serbien-Montenegro har inlandsklimat med en ganska riklig nederbörd. Medelhavsklimat förekommer endast vid Adriatiska kusten. Snö faller om vintern och en kall vind, bora, påverkar kusten under samma årstid.

I Montenegro finns Medelhavsflora i ett smalt bälte längs kusten till Adriatiska havet med olivlundar och macchia. Längs flodernas mynningar förekommer saltmarsk. I inlandet är karstområdena hårt betade och skogslösa eller bär gles skog av ek, ullek, dvärglönn och mannaask. Högre upp i bergen växer bok- och granskog med inslag av svarttall och ormskinnstall. Ovanför trädgränsen breder hedar med vårblommande lökväxter ut sig. Serbien är skogsrikare och här förekommer strandskogar av silverpoppel, klibbal och ask.

Majoriteten av invånarna talar serbiska som är mycket likt kroatiska men skrivs med kyrillisk skrift (som ryska alfabetet). I Kosovo talas övervägande albanska.

Inom Serbiens gränser finns naturgas och brunkolsfyndigheter samt bly och zink. De viktigaste industrierna är elektronisk- och verkstadsindustri samt kemisk industri. Det Serbiska näringslivet har drabbats hårt av FN:s sanktioner och NATO:s bombningar under krigsåren på 1990-talet.

I Montenegro är jordbruk och boskapsskötsel de dominerande näringsgrenarna.

Bosnien-Hercegovina

Bosnien-Hercegovina, benämns oftast Bosnien. Det är ett av länderna på Balkanhalvön i sydöstra Europa som tidigare ingick i Jugoslavien. Landet har knappt 4 miljoner invånare och av dem bor drygt en halv miljon i huvudstaden Sarajevo.

Bosnien är ett bergigt land med flera toppar på över 2 000 meter. Berggrunden består till stor del av kalksten med labyrinter av grottor. Flera kraftiga jordbävningar har inträffat i Bosnien.

Trots närheten till Medelhavet är det endast ett område i väster som har Medelhavsklimat. Övriga Bosnien har inlandsklimat med stränga vintrar och riklig nederbörd.

I de områden som inte är uppodlade växer skogar med bok, ek, serbisk gran och silvergran. Lövskogarna består av värmeälskande arter som dvärglönn, mannaask och europeisk humlebok. De högre bergsområdena har alpina ängar med vårblommande lökväxter. Här uppe kan man se varg, björn och europeisk vildkatt om man har tur eller kejsarörn och ormörn. Mer vanligt är räv och vildsvin. Svart stork häckar i skogsområdena medan vit stork är vanlig på landsbygden. I närheten av vattendragen och i våtmarkerna kan man finna flera arter av häger, grekisk sköldpadda och kärrsköldpadda.

Inbördeskriget som rasade under 1990-talet beräknas ha kostat över 200 000 människor livet, 1,5 miljoner har flytt landet (många kom till Sverige) och nära 1,3 miljoner har tvingats på flykt inom landet.

Bosnien har både muslimer och ortodoxt kristna. Under kriget kom också dessa grupper i konflikt med varandra.

Innan kriget bröt ut var Bosnien ett utpräglat jordbruksland och de viktigaste grödorna var spannmål, potatis, tobak och sockerbetor. Landet hade även en betydande boskapsskötsel och rika skogstillgångar. Timmer, möbler och andra träprodukter var viktiga exportvaror. Rikedomen av järnmalm, bauxit och brunkol gav upphov till stålindustrin och aluminiumsmältverk. Enligt Världsbanken förstördes eller lamslogs nära 90% av landets industri och jordbruk. Efter Daytonavtalet påbörjades återuppbyggnaden av landets ekonomi och infrastruktur.

Makedonien

Makedonien är ett litet land på Balkanhalvön i sydöstra Europa med 2 miljoner invånare. Huvudstaden heter Skopje och har en halv miljon invånare. Landet erkändes av FN år 1993 under namnet Former Yugoslav Republic of Macedonia. (Det får inte heta bara Makedonien eftersom Grekland gör anspråk på namnet).

Landets centrala delar är ett lågland med flera floder, i väster finns ett bergland med höjder på över 2 500 meter. Jordbävningar förekommer och 1963 ödelades större delen av huvudstaden.

Den naturliga växtligheten på lägre sluttningar utgörs av lövskog med bland annat orientalisk avenbok, olika lönn- och ekarter, terebint och hästkastanj. På lite högre höjd finner man barrskogar med makedonsk tall och silvergran. Ovanför trädgränsen finns myrar och hedar. Fågelarterna är många, hela 27 olika rovfåglar häckar i de Makedonska bergen! I sjöar och kärrområden lever pelikaner, olika hägrar samt kopparanden. Speciellt Ohridsjön är känd för sina många ovanliga fiskar och småkryp.

I Makedonien talar man makedonska, men ungefär 25% av landets befolkning har albanska som modersmål, vidare finns många Romer som talar romani. En majoritet är kristna men albanerna är i huvudsak muslimer. Skolväsendet utvecklades relativt sent och man räknar med att 10% av befolkningen är analfabeter.

I jordbruket är det framförallt boskapsskötseln som dominerar, ungefär hälften av arealen används till detta. Åkermarken ligger samlad längs floddalarna och är till stor del konstbevattnad. De viktigaste grödorna är: vete, korn, majs, ris, tobak, bomull, sockerbetor, citrusfrukter och vindruvor. Bondgårdarna är i regel små.

Makedonien har begränsade mineralfyndigheter men en del järn, krom, bly, zink och nickel bryts på olika platser i landet. Några av floderna utnyttjas för vattenenergi och kolbrytning sker i mindre skala.

Makedonien är berömt för sina folkdanser som framförallt dansas vid nyår och på bröllop.

Albanien

Albanien ligger på den västra delen av Balkanhalvön. Här lever drygt 3 miljoner människor. Huvudstaden heter Tirana och har 350 000 invånare. ¾ av Albanien är högland. De taggiga kalkstensbergen når upp till nära 2 700 meter. Endast i väster finns lågland men kusten mot Adriatiska havet är ojämn och består av både klippor och sandstränder.

Floderna som rinner från bergen genom Albanien har strida forsar och vattenfall, under sommaren torkar de ofta ut. Ursprungligen var bergsluttningarna täckta av skogar men på grund av hårt bete och avverkning finns nu nästan inga sammanhängande skogar kvar.

Till följd av skogsskövlingen trivs inte så många djur, men kräldjur finns ganska rikligt som till exempel grekisk landsköldpadda, sandhuggorm och taurisk ödla.

År 1967 utropade sig Albanien till världens första ateistiska stat och alla religioner förbjöds. Men sedan diktaturen försvunnit under 1990-talet är det åter tillåtet att vara exempelvis muslim, vilket majoriteten är.

Albanien har haft en svår tid efter diktaturens fall, arbetslösheten är över 20% och många söker sig utomlands för att få arbete. Fattigdomen är utbredd och många är helt beroende av de pengar som utlandsarbetande familjemedlemmar skickar hem.

Av tradition utgör åkerbruk och boskapsskötsel ryggraden i den albanska ekonomin. På sluttningarna odlas det i terrasser, främst grönsaker, potatis, majs och vete. Andra viktiga inslag är oliver, druvor, citrusfrukter, ris och tobak. Odlingen av fodergrödor är också betydelsefull även om de flesta förlitar sig på naturliga beten för sina djur.

Albanien har rika mineralfyndigheter av främst krom och koppar. Olja, naturgas och brunkol utvinns och det finns flera vattenkraftverk. Dessa råvaror exporteras till viss del tillsammans med textilier och kläder.

Genom historien har Albanien geografiskt legat i skärningspunkten mellan olika stormakter, språk och religioner. Landet har gång på gång invaderats av greker, romare och turkar. Efter andra världskriget tog kommunisterna makten och Enver Hoxha blev så småningom diktator. Under hans hårda styre var Albanien ett slutet land med ytterst lite kontakt med omvärlden. Under 1990-talet har Albanien fått humanitär hjälp av FN samt ekonomiskt stöd av världsbanken. Långsamt håller landet på att komma ur sin djupa kris.

Dag 15 – 23, inga nya texter. Vi övar till Nationella proven i svenska.

Dag 24 – Grekland

Grekland ligger på den södra delen av Balkanhalvön i sydöstra Europa. Landet består dessutom av de Joniska öarna (längs västkusten), de flesta större öarna i Egeiska havet samt Kreta. Huvudstaden heter Athen och har nära 1 miljon invånare, i hela Grekland bor det drygt 11 miljoner. Grekland är en demokrati och är med i EU.

Hela Grekland präglas av närheten till havet. Genom landskapet löper flera bergskedjor och jordbävningar förekommer ofta. Många av topparna är på över 2 400 meter, men Greklands högsta berg är Olympos, 2 917 meter.

Grekland har Medelhavsklimat. På vintern rör sig västvindarna från Atlanten in över landet och för med sig fuktig och varm luft, men det kan också komma kalluft från norr som ger frost i de nordligaste delarna. Vinterregnen ger upp till 1 300 mm/år på bergen i väster. Sommaren är varm och torr, det är vindarna från norr, etesier, som dominerar.

Låglandet täcktes ursprungligen av vintergröna skogar med aleppotall och kermesek men dessa trakter är nu till största delen uppodlade eller omvandlade till macchia på grund av alltför intensivt bete. På många ställen, särskilt i övärlden går kalksten i dagen och dessa öar är troligtvis naturligt skoglösa. Bland macchians buskarter finner man smultronträd, trädljung, stenek, lager och myrten. Där det är torrare finns rosväxter och timjan. På våren blommar de många arterna av orkidéer och lökväxter.

På grund av det intensiva betet har de vilda djuren trängts tillbaka. För 2 000 år sedan fanns det till och med lejon i Grekland men nu hittar man bland annat räv, guldschakal, varg, europeisk vildkatt, vesslor och mårdar samt smådäggdjur som gråhamster, sjusovare och hasselmus. Om artfattigdom råder bland däggdjuren är det desto rikare fågelliv. Grekland anses vara Europas fågelartrikaste land. Våtmarkerna är bland annat övervintringsplats för vår svenska fjällgås, på Kreta häckar den sällsynta Eleonorafalken.

Många olika slags ödlor, till exempel kameleont, ormar och sköldpaddor finns i Grekland. I solnedgången hör man tiotusentals cikador som spelar, även bland insekterna är artrikedomen betydande. Greklands vatten har utarmats på fisk, bläckfisk, skaldjur och havssköldpaddor genom alltför intensivt fiske.

Liksom de flesta länder i Europa har Grekland under det senaste århundradet omvandlats från ett traditionellt jordbruksland till ett industriland, trots detta är landet tillsammans med Portugal Europas mest jordbruksberoende land. Sedan år 1981 är Grekland med i EU. Mycket av jordbruksprodukterna exporteras till de andra EU-länderna. Eftersom det är så torrt på många ställen i Grekland konstbevattnas ¼ av grödorna. Bland exportprodukterna kan nämnas: tobak, bomull, majs, oliver, vin, russin, korinter, fikon och citrusfrukter. En stor del av markerna i jordbrukslandskapet och på de lägre bergssluttningarna betas av kor, får och getter.

Det Grekiska köket är världsberömt för sitt bröd, oliver, lammkött, fetaost och yoghurt. Maten lagas med olivolja och färska örter tillsammans med rikligt med grönsaker som tomater och aubergine till exempel. I kusttrakterna äter man gärna bläckfisk, skaldjur eller någon av de många olika fiskar som fångats i näten.

Turismen är en viktig del av landets näringsliv. Många människor väljer att åka till landet för att se de historiska lämningar som finns men på senare år har sol- och badsemester blivit allt populärare.

Dag 25 och 26 – Turkiet

Turkiet ligger i sydöstra Europas hörn. Landet har drygt 70 miljoner invånare, varav 3,5 miljoner bor i huvudstaden Ankara. Turkiet vill gärna vara med i EU men har satts på väntelista på grund av regeringens inställning till bland annat kurderna. Turkiet är en demokrati. Endast 3% av landmassan ligger egentligen i Europa, i Bosporen går nämligen gränsen mellan Europa och Asien. Turkiet har gränser mot många länder: Grekland, Bulgarien, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Iran, Irak och Syrien, dessutom har landet en lång kust mot Medelhavet och Svarta havet.

Största delen av Turkiet tillhör en halvö mellan Svarta havet och Medelhavet. Här finns ett högland med flera bergskedjor. Det högsta berget är Ararat, 5 123 meter. Jordbävningar förekommer ofta. Genom landet rinner många floder, bland annat Eufrat och Tigris.

I huvudsak två olika klimattyper förekommer i Turkiet, dels Medelhavsklimat längs kusten, dels ett mer inlandspräglat klimat i de centrala och östliga delarna. Nederbörden varierar mellan 250 mm/år i inlandet till 2 400 vid Svarta havet.

Ungefär 25% av landets yta täcks av skog, i huvudsak barrskog med nordmannsgran, svarttall och cypress. Lövskogar av eker, lönnar och hagtorn växer på lite lägre höjd och i trakter som betats dominerar macchian med inslag av ek och lager. Turkiet har en rik flora och här kan man till exempel hitta cyklamen, rosväxter, malört och fjädergräs.

Bland djuren finner man besoarget, mufflonfår och gems, hjortar och vildsvin. Rovdjur är mer sällsynta men om man har tur kan man se både leopard, djungelkatt, hyena och karakal. Vid Bosporen passerar varje höst och vår stora mängder Europeiska flyttfåglar. I landets torrare områden finns många olika slags huggormar, ödlor och sköldpaddarter.

De flesta invånarna i Turkiet är turkar och talar turkiska men en stor minoritetsgrupp, ca 6 miljoner; är Kurder med kurdiskan som eget språk. Genom åren har kurderna förföljts och bland annat förbjudits att tala sitt eget språk. Kurdistan är ett landområde i östra Turkiet samt delar av Iran och Irak. Många kurder vill ha ett eget land och det har varit oroligt i denna del av Turkiet under många år.

Jordbruket sysselsätter knappt 40% av den yrkesverksamma befolkningen. Stora områden konstbevattnas. Turkiet räknas som självförsörjande inom jordbrukssektorn och här odlas bland annat: spannmål, bomull, citrusfrukter, vindruvor, nötter och oliver samt tobak. De flesta gårdarna har små arealer. Får och getter är vanligast på höglandets grässlätter medan kor finns i Mindre Asien samt Svarta havsområdet. Det viktigaste fiskevattnet är I Svarta havet, här fiskas ansjovis och makrill.

Turkiet har stora tillgångar med olika mineraler varav många exporteras. Den viktigaste industrin är textil-och klädesindustrin samt stålindustrin. Arbetslösheten har varit hög under en längre tid. Många turkar arbetar utomlands och skickar hem pengar till sina anhöriga, en del emigrerar för gott och hittar både arbete och ny hemort i ett annat land.

De flesta människorna i Turkiet är muslimer. Inom en islamisk-mytisk orden i Turkiet förekommer dervischernas dans. Dervischerna är klädda i fotsida, vida och vita särkar med en röd fez på huvudet. De virvlar runt, runt med utsträckta armar, en hand vänd mot himlen och en vänd mot jorden. Dansen framkallar en känsla av att själen lämnar kroppen och förenar sig med det astrala, cirklande bland stjärnor och planeter.

På senare år har turismen blivit allt vanligare i Turkiet. Här finns fina sandstränder med badtemperatur långt in på hösten.

Dag 27 och 28 – Italien

Italien är ett land i södra Europa, här bor nära 60 miljoner invånare varav 2,5 miljoner i huvudstaden Rom. Italien är en demokrati, landet är med i EU.

Landet är långsträckt och smalt med en mycket lång kust mot Medelhavet, längst i norr finns höga berg som ingår i bergskedjan Alperna. Landets andra bergskedja, Apenninerna löper genom hela landet. Monte Rosa i Alperna är Italiens högsta alptopp och ligger i norr. Hela ¾ av landets yta upptas av berg, resten utgörs av slätter varav Poslätten i nordost är störst. I de nordligare delarna finnar man också Italiens största sjöar: Lago Maggiore, Como- och Gardasjön.

Längre söderut ligger flera vulkaner, bland annat Vesuvius och Etna liksom på Lipariska öarna: Stromboli och Vulcano.

På flera ställen utgörs den italienska berggrunden av kalksten och marmor.

Italien har ett utpräglat Medelhavsklimat, det är egentligen bara längst i norr och på högre höjder som ett mer eller mindre alpint klimat dominerar. Under hösten och vintern blåser den nordliga, varma och torra föhnvinden, den nordostliga, kyliga boran eller den sydliga, varma och fuktiga siroccon.

På de högre höjderna växer skogar av bok- eller barrträd, längre ner dominerar ek och äkta kastanj, på fuktigare områden korkek och närmare kusten aleppotall och pinje. Får och getter har sedan länge betat på sluttningarna i jordbrukslandskapet och förvandlat stora områden till macchia. Medelhavsfloran är något fattigare än Greklands, djurlivet präglas av typiska Medelhavsarter.

De allra flesta italienarna är katoliker. I Rom finns Romerk-katolska kyrkans överhuvud, påven. Den Romersk-katolska kyrkan anser sig vara identisk med den kyrka som Jesus grundade genom aposteln Petrus. Om detta kan man läsa i Bibeln, Matteusevangeliet 16:13-19.

Italien är en av världens ledande industriländer. Landet producerar bland annat många bilar. De flesta av industrierna ligger samlade i norra Italien med Milano i centrum.

Jordbruket är en viktig och stor del av Italiens näringsliv. 1/3 av åkerarealen upptas av foderväxtodling och en lika stor del av spannmålsodling. Vetet som är den i särklass största grödan odlas i nästan hela Italien. På merparten av vetearealen odlas durumvete, vilken utgör grunden för produktionen av pasta. Andra vanliga åkergrödor är majs, bön- och ärtväxter och potatis. I floden Pos dalgång odlas också ris och sockerbetor. Vid sidan av åkerbruk är odlingen av grönsaker, oliver och citrusfrukter av stor betydelse. Italien är världens ledande producent av oliver samt en av världens ledande vinproducenter.

Mjölk- och köttproduktionen är koncentrerad till landets nordliga regioner, medan får och getter främst finns i södra och mellersta Italien samt på Sardinien.

Italien har en lång och händelserik historia som tog fart på riktigt redan under Romartiden, ett par århundraden före Kristi födelse. Inom kulturhistorien har många grenar utvecklats just i Italien. Under renässansen växte teaterformen commedia dell’arte fram här och lite senare dök någonting helt nytt upp – musikteatern eller operan som den också kallas. Flera världsberömda kompositörer kommer från Italien: Monteverdi, Puccini, Verdi.

Också inom bildkonsten blomstrade Italiens kulturliv under renässansen. Här arbetade konstnärer som Leonardo da Vinci, Michelangelo, Rafael och Botticelli bland annat. Deras berömda målningar kan man se i olika byggnader i Rom och Vatikanen.

Italiens mat är världsberömd och spridd över både Europa och resten av världen. Vem har inte ätit pizza, pasta eller lasagne? Här tillverkas ostar som parmesanost, mozzarella och gorgonzola, Parmaskinka och äkta durumpasta.

Vatikanstaten

Vatikanstaten är världens minsta självständiga land, det ligger helt och hållet i staden Rom och består av Påvens palats Vatikanen och Peterskyrkan. Landets yta är 0.44 kvadratkilometer och här bor 768 invånare, de flesta män, år 2005. Vatikanstaten omgärdas av en stadsmur som öppnar sig mot Petersplatsen. Landet har egen post, mynt och ordningsväsen, Schweizergardet. Ordningsvakterna bär en alldeles speciell uniform från renässansen i blått, orange och rött. Det finns dessutom ett eget domstolsväsen och en utrikesförvaltning som tar hand om Vatikanens diplomatiska förbindelser.

Vid sidan av intäkter från turism , frimärksförsäljning och donationer byggs Vatikanens ekonomi på ränteintäkter och vinst från företagande (Vatikanen är delägare i flera Italienska företag.)

Påven är statsöverhuvud och samtidigt biskop av Rom samt den katolska kyrkans överhuvud. Påveämbetet, den Heliga stolen (Sedes sancta) har diplomatiska representanter i mer än 120 länder. En konklav bestående av kardinalerna (de under 80 år) i världen, omkring 120 personer, väljer påve. En påve väljs alltid på livstid. När valet skall äga rum stänger kardinalerna in sig i Sixtinska kapellet. En grå rök stiger upp ur en speciell skorsten tills de enats om en ny påve, då blir röken vit.

Kardinalerna utses på livstid av påven, de kardinaler som finns i Rom och utgör katolska kyrkans högsta ledning, kurian. I Vatikanen finns stora konstskatter. Michelangelo har målat de berömda takmålningarna i Sixtinska kapellet bland annat och Leonardo da Vinci har gjort en marmorskulptur i Peterskyrkan föreställande Maria med den korsfäste Jesus, piéta.

San Marino

San Marino är en liten stat på den Apenninska halvön, det vill säga Italien. Här bor 30 000 invånare varav drygt 4 000 i huvudstaden med samma namn som landet.

Landskapet i San Merino domineras av ett högland med ett drygt 700 meter högt berg med tre toppar. Varje topp är krönt av en borg. Landet som är helt omslutet av Italien har liknande klimat, växt- och djurliv som Medelhavsområdet.

Landet har en välutvecklad ekonomi som baseras främst på industri och turism samt en liten del jordbruk. Man odlar mest vete och vin.

Enligt traditionen uppstod San Marino på 300-talet ur en bosättning av kristna som med helgonet Marinus i spetsen flytt undan kejsar Diocletianus förföljelser. Genom seklerna har sedan San Merino lyckats upprätthålla sin självständighet, kanske främst på grund av sitt svårtillgängliga läge. På 1800-talet ställdes landet under italienskt beskydd och numer är tull, post och valuta knutna till Italiens.

Trots att San Marino är ett så litet land har de ett landslag i fotboll och deltar bland annat i kvalen till VM vart fjärde år. Fotbollslandslaget är landets stolthet!

Dag 29 och 30 – Spanien

Spanien är ett av Europas största länder och ligger i sydväst. Landet har nära 45 miljoner invånare. I huvudstaden Madrid bor 3 miljoner. Spanien upptar större delen av Iberiska halvön samt ögrupperna Balearerna (Mallorca med flera) och Kanarieöarna i Atlanten. På Marockos nordkust finns enklaverna Ceuta och Melilla. Spanien är ett kungarike men har en folkvald statsminister, regering och riksdag. Landet är med i EU.

De centrala delarna av Spanien utgörs av en vidsträckt platå, mesetan. I sydväst utbreder sig en stor slätt La Mancha. Två områden i landet är alpina zoner, dels längst i söder där Kordiljärerna ligger med Spaniens högsta topp på 3 478 meter, dels Pyrenéerna i norr med Pico de Aneto 3 404 meter.

Några få och ganska små floder genomkorsar landet och naturliga sjöar finns så gott som inte alls.

I de regnrikare norra och västliga delarna finns skogar med ek, bok och äkta kastanj. Stora områden i de torrare delarna av landet domineras av matorral, en typ av tät buskvegetation med bland annat olivträd, pistaschmandelträd, enar och ekar. I Andalusien finns skogar med korkek.

Spanien har ett rikt djurliv och många fågelarter. Våtmarkerna i Donana är viktiga övervintringsplatser för stora mängder med änder och grågås. Några exotiska insekter finner man också i Spanien: Termiter, bönsyrsor och vandrande pinnar.

De flesta av Spaniens invånare bor i kustområdena vid Medelhavet och Biscayabukten, längs Ebrodalen och i huvudstaden Madrid. Bergstrakterna och större delen av högplatån är mycket glest befolkade. Ungefär 75% av invånarna bor i städer. På senare år har Spanien tagit emot många invandrare från Sydamerika, också illegal invandring förekommer i allt högre grad, främst från Afrika via Marocko. Många nord- och västeuropéer har köpt sommarhus i Spanien och väljer att pensionera sig där.

Konstbevattning är vanligt i jordbruket. Det odlas främst spannmål, majs, ris, solrosor, sockerbetor, samt grönsaker och frukt, till exempel meloner, vitlök, jordgubbar, apelsiner och tomater. På Kanarieöarna odlas också bananer. Spanien tillhör världens ledande producenter av olivolja och vin.

Boskapskötseln är också viktig, främst föder man upp nötboskap och får. Lokala specialiteter är uppfödning av hästar och tjurfäktningstjurar.

Spanien är en av Europas ledande fiskenationer, man fiskar sardiner, tonfisk, bläckfisk samt musslor och ostron. Vid de största fiskehamnarna finns en betydande fiskeindustri.

I Spanien tillverkas många bilar även textil- och verkstadsindustrin är väl utvecklad. Landets främsta industriregioner finns kring Barcelona och Madrid.

Turismen är omfattande och Spanien räknas till en av världens största turistländer.

I nordligaste Spanien finns några av världens mest berömda grottmålningar. Altamiragrottans målningar är nära 20 000 år gamla och räknas som världens äldsta. Vilda djur har avbildats i röda och svarta färger framställda av jord.

Den typiska spanska dansen heter flamenco. Det är en komplicerad sammansättning av handklappningar och stampningar ackompanjerade av kastanjetter eller gitarr.

Spanien har haft många kända konstnärer genom åren, under 1900-talet var de mest berömda: Picasso, Dalí och Miró. Pradomuseet i Madrid är en av västvärldens viktigaste konstmuseer med stora samlingar, här hänger bland annat Picassos berömda målning Guernica. I slutet av 1990-talet invigdes ett konstmuseum i Bilbao med en mycket udda och spännande arkitektur. Barcelona är väl kanske den stad som är mest berömd för sin arkitektur. Här arbetade arkitekten Gaudi under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Hans katedral Sagrada Familia är ännu inte färdig efter över 100 års byggarbete!

Andorra

Andorra är ett av Europas minsta länder och ungefär lika stort som en tredjedel av Öland. Landet ligger i Pyrenéerna mellan Frankrike och Spanien. De nära 75 000 invånarna talar katalanska. Huvudstaden heter Andorra la Vella och har 25 000 invånare.

Andorra är ett bergsland med flera toppar på nära 3 000 meter. Platåer genomkorsas av djupa dalar och flera bergssjöar finns. På vintern är landet snötäckt men på sommaren har det en intensiv grönska från trädens lövverk och de frodiga ängarna. Här betar får och nötkreatur.

En snabb folkökning har mångdubblat Andorras invånarantal sedan mitten av 1900-talet. De allra flesta har invandrat från Spanien, Portugal och Frankrike.

De dominerande inkomstkällorna i Andorra var länge jordbruk och boskapsskötsel tillsammans med smuggling. I dag är det främst turismen som utgör grunden för landets ekonomi. På senare år har en del industrier vuxit upp, tobaksvaror, kläder, möbler, smycken och keramik exporteras och sysselsätter 1/3 av befolkningen. Landet har ingen inkomstskatt och statens inkomster kommer från punktskatter till exempel på energiimporten. Den tullfria handeln upphörde i början av 1990-talet.

Enligt Andorras författning är Frankrikes president och biskopen av Urgel landets statschefer, men deras positioner är formella och deras makt symbolisk. Landet har ett eget parlament och regering. Sedan 1993 är landet en suverän stat och medlem i FN och året därpå undertecknades ett samarbetsavtal med både Frankrike och Spanien.

Sedan lång tid tillbaka har Andorra varit ett självständigt rike. Under Karl den stores tid år 803 återtogs området från morerna.

Dag 31 – Portugal

Portugal omfattar Iberiska halvöns västra sida samt ögrupperna Azorerna och Madeira. I Portugal bor nära 11 miljoner invånare varav 500 000 i huvudstaden Lissabon.

Landskapsbilden domineras av de bergsryggar som är en fortsättning på Spaniens högland och som sluttar mot Atlanten. Större delen av Portugal är dock lågland och den långa kusten består av både klippor och sandstränder.

Klimatet i Portugal påverkas av såväl Atlanten som Medelhavet. Vintrarna är milda och fuktiga medan somrarna är varma och torra. Längst i väster kommer nära 2 500 mm regn/år, i söder endast 300 mm.

Ungefär 1/3 av landet är skogsbevuxet. Den sandiga västkusten har pinjeskogar, längre in mot land breder korkekskogar ut sig, på marken hittar man bland annat ståtliga kronärtskockor. Portugal står för ungefär halva världsproduktionen av kork. På senare år har snabbväxande eucalyptus planterats, av virket gör man massaved.

Djurlivet, förutom fågellivet, är inte så rikt. Stora mängder havsfågel kan ses vid kusten under flyttningen och på vintrarna. Här finns liror, sillgrisslor och oceanlöpare i tusental.

Av landets areal är 1/3 odlad mark. Spannmål, majs, ris, grönsaker och frukt odlas liksom olivträd och druvor. Kända produkter är Madeiravin och portvin. Portugal är dock inte självförsörjande på livsmedel på grund av den magra jorden och sommartorkan som ger små skördar.

Fiskets betydelse har minskat något men fortfarande fångas torsk, makrill, tonfisk och sardiner. Förutom livsmedel exporterar Portugal verkstadsprodukter, textilier, skor och kork. Turismens betydelse har ökat på senare år.

Under upptäcksresornas tid under renässansen kom de portugisiska sjöfararna till Fjärran Östern och tog hem många skatter. I Portugal byggdes vid denna tid många storslagna verk, många med en överflödande rik dekorationsstil.

Den portugisiska fadon, en sångstil som liknar de gamla svenska skillingtrycket är vida berömt. Fadomelodierna framförs till ackompanjemang av viola (en slags gitarr) och rytmiskt klappande. Det låter vemodigt och ibland dramatiskt.

Malta

Malta är en liten ö i Medelhavet söder om Italien. Här bor nära 400 000 invånare varav 7 000 i huvudstaden Valletta, det gör landet till ett av världens mest tätbefolkade länder, 1 217 människor/kvadratkilometer (jämför Sverige, 22 invånare/kvadratkilometer). Malta räknas som Europas sydligaste land.

Kusten är någorlunda jämn, endast i norr finns några djupa vikar och öns högsta punkt är 258 meter. Berggrunden består av sand- och kalksten, i söder finns områden av korallkalk. Det finns inga floder eller sjöar på Malta. Klimatet är Medelhavsklimat med varm och torr sommar och mild, regnig vinter. Starka vindar är vanliga, den kalla mistralen från nordväst och den heta och torra sciroccon på cyklonernas framsida.

Bland Maltas växter finner man många salttåliga arter, till exempel havsfänkål, sjölök och frankenior. Genom boskapens bete är skog numer sällsynt förutom i skyddade dalgångar. I dungarna växer aleppotall, kermesek, mastix, myrten, olivträd samt enstaka cypresser. Till följd av jakt har de vilda djurens antal minskat starkt men vesslor, igelkottar, vattennäbbmöss och fladdermöss finns fortfarande kvar. Under flyttningen passerar stora mängder fågel, men även dem har invånarna jagat intensivt, vilket lett till protester från naturvårdsorganisationer i hela Europa.

Maltas viktigaste näringsgrenar är turismen och industrin. Man tillverkar bland annat båtar, olika textilier, läder- plast- och metallvaror. Industrivarorna står för nästan hela exporten.

Av Maltas yta är drygt 40% uppodlad, fälten är små och ligger i terrasser på sluttningarna. Malta är nästan självförsörjande på jordbruksprodukter och främst odlas spannmål, potatis, grönsaker och citrusfrukter.

Fisket har gamla anor men pågår bara säsongsvis och inte i så stor utsträckning.

1964 blev Malta självständigt efter att ha varit kronkoloni inom det Brittiska imperiet.

Dag 32 torsdag 22/2 Göra färdigt i periodhäftet

Dag 33 fredag 23/2 Göra färdigt i periodhäftet

SPORTLOV

Inlämning av periodhäftet måndag 3/3 efter sportlovet.

 


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

%d bloggers like this: