Av Örjan Liebendörfer

Nu är det några år sedan jag försökte driva den här frågan framåt. Tyvärr hände inte mycket då och kanske inte nu heller. Jag tänker ändå att jag vill lyfta frågan igen eftersom jag tror jag har rätt…

Varför undrar du säkert?

Huvudskälet är att jag fortfarande tycker att vi driver våra verksamheter (skolor, förskolor mm) i en grundläggande struktur som mer hör hemma i 70 och 80-talets pionjäranda än i den mer förvaltande fas vi är i idag. Brinnande entusiaster med lärare och föräldrar gick samman och byggde skolor och förskolor ur ingenting. Man stampade fram verksamheten ur jorden, kan man säga. Den här historiken har vi beskrivit i vår bok så jag tänker inte gå in på den djupare här. Läs den…Jag vill bara säga att jag har djup respekt för den generationens stordåd, så att ingen tror något annat.

Idag har vi ett helt annat utbildningslandskap som ett resultat av skolpeng, nya styrmodeller (New Public Management….), ny skollag, läroplaner, digitalisering etc etc. Begreppet alternativ pedagogik förekommer knappt (tyvärr!), sexåringarna ska gå i förskoleklass och ettåringar i förskolan. Som skolrörelse kämpar vi för att behålla några fåtal undantag i skollagstiftningen och rätten till en egen lärarutbildning. I verksamheterna kommer allt fler lärare och förskollärare in som inte har något waldorfutbildning och det grundas få nya waldorfskolor. Samtidigt växer internationella vinstdrivande skolkoncerner fram och lockar allt fler elever i vår ursprungliga målgrupp, föräldrar med akademisk bakgrund och ambition att ge sina barn en bredare bildning med alternativ pedagogik. Våra skolor kämpar med glappet mellan intäkter och utgifter vad det gäller barn med funktionsnedsättningar som knuffas ut ur skolsystemet på alla håll och kanter och ofta söker sig till waldorfskolorna. Det rör sig om grupp elever som självfallet har enormt behov och glädje av waldorfpedagogik, men vars behov hela skolsystemet i princip struntar i trots vackra ord. Inkludering har blivit exkludering och alla barn har fått en prislapp, vem vill ha resurskrävande barn när den politiska styrningen är inriktad på nyliberalt affärstänkande? För sanningen är ju att det i slutänden handlar om att en del barn helt enkelt behöver mycket mer stöd, mindre klasser, assistenter och specialpedagoger. Och sådant kostar pengar.

Samtidigt: det finns ett ökat intresse och förståelse för idéburen verksamhet, även från politiskt håll. En majoritet av svenska folket vill behålla en möjlighet att välja skola men begränsa vinstjakten. Även om regeringens nya förslag om vinsttak lär falla i riksdagen är det intressant att man ändå lyssnade på kritiken och föreslår att idéburna verksamheter undantas eftersom pengarna ju hur som helst stannar i verksamheten och inte landar i ett skatteparadis.

Det är fortfarande svårt eller nästan omöjligt att starta nya verksamheter på idéburen bas eftersom kravet på kapital och säkerhet har höjts, och snart kommer ännu fler regler med syfte att ställa högre krav på huvudmannens stabilitet. Redan idag granskar skolinspektionen skolornas ekonomi betydligt hårdare och har en hel avdelning som nagelfar bokslut och ekonomisk styrning. Men idéer som innebär finansieringsstöd till idéburen sektor finns inom politiken och en ökad förståelse att det inte bara handlar om svart eller vitt, offentligt eller privat. Den idéburna sektorn är långsamt på frammarsch.

En av verksamheterna jag lyft fram tidigare är Stadsmissionens Skolstiftelse som driver 6 gymnasieskolor, yrkeshögskola och folkhögskola med en väldigt professionell strategi och organisation. Sveriges största idéburna aktör inom utbildningsområdet.

Jaja, säger du kanske nu. Det där har vi hört förut. Men vad är ditt förslag?

Ok, håll i er, här kommer den. 

Jag skulle vara intresserad av att vara med och kicka igång en ny huvudman som de verksamheter som vill kan överlåta sin verksamhet till, under förutsättning att det finns en någorlunda sund ekonomi i botten.

Jag har kallat den Stiftelsen Gabriel (ärkeänglar är alltid fint!) men det är förstås bara ett arbetsnamn. Det behöver inte ens vara en stiftelse, även om jag tror det.

Idén i korthet:

Det bildas en ny idéburen huvudman som befintliga waldorfpedagogiska verksamheter oavsett geografisk hemvist i enlighet med sina stadgar kan överlåta sin verksamhet till.

Avsikten är att bilda en stark huvudman med en professionell styrelse och en smart administrativ service till de olika enheterna.

En huvudman som kan:

  • driva waldorfpedagogiska verksamheter med stabil ekonomi över tid
  • investera i och utveckla befintliga verksamheter respektive starta upp nya vid behov
  • samordna administrativa funktioner för att understödja enheterna med smarta, kostnadseffektiva lösningar, detta kan tex innebära:
    • gemensam ekonomiadministration
    • verktyg för systematiskt kvalitetsarbete
    • HR-funktion
    • nätverk för olika yrkesgrupper, tex lärare, förskollärare, rektorer, förskolechefer
    • gemensam plattform för administration av elevdokument, lärplattform och annat IT-stöd
    • fastighetsförvaltning
    • stödfunktioner inom elevhälsan, tex psykolog, skolläkare
    • stöd i inspektionsärenden, förhandlingar med kommuner etc

Resultatet på enheterna (skolor/förskolor mfl) skulle bli att administrativa resurser flyttas till en central funktion inom huvudmannen men den pedagogiska ledningen och utförandet stannar ute på enheterna (rektor/förskolechef och kollegium). Organisationen på enheterna kan se olika ut och regleras främst av lagstiftning och kollektivavtal.

Stiftelsens riktlinjer för verksamheternas innehåll orienterar sig mot waldorfskolans egna kursplaner och styrdokument (T.ex. En väg till frihet) samt gällande statliga styrdokument. Inom ramen för detta kan verksamheterna utveckla olika profiler och inriktningar så länge det kan anses någorlunda waldorfpedagogiskt. För min del kan det rymmas såväl mer konsekvent och strikt waldorfpedagogik som mer waldorfinspirerad verksamhet under ett sådant tak. Men jag är ganska liberalt sinnad….

Detta kan gälla såväl skolor som förskolor, folkhögskolor och andra utbildningsverksamheter.

Ett exempel på en sådan huvudman är Stadsmissionens skolstiftelse som bedriver gymnasieskola, yrkeshögskola och folkhögskola med ett totalt elevantal om ca 2500 och idag är den största idéburna aktören inom utbildningsområdet.

Stiftelsen ska kunna överta verksamheter som så önskar men även starta nya.
Stiftelsen kan äga eller hyra fastigheter för verksamheten.

Samtliga medarbetare i enheterna kommer vara anställda av huvudmannen men varje enhet ska ha en lokal ledningsfunktion som arbetar inom ramen för stiftelsens riktlinjer. Omfattande grad av enhetsstyrning ska tillämpas. Stiftelsen är dock huvudman för samtliga verksamheter i all rättslig bemärkelse. Stiftelsen kan vid behov uppdelas i sektioner för olika verksamhetsområden.

Kopplat till stiftelsens styrelse kan det finnas ett enhetsråd där varje enhets ledningsfunktion är representerad. I styrelsens arbetsordning ska ingå att i vissa frågor alltid konsultera enhetsrådet.

Stiftelsens styrelse bildas ursprungligen av stiftarna. I framtiden tillsätts styrelsen tex genom ett förfarande där en valberedning föreslår medlemmar till styrelsen inför årsmötet. Vid årsmötet har styrelsen och enhetsrådet rösträtt (här kan man tänka sig även andra varianter).

Styrelsens sammansättning ska bygga på professionalitet, kompetens och erfarenhet. Det ska inte finnas någon representation från enheterna. Det ska eftersträvas att det finns olika kompetenser, ålder och kön representerat i styrelsen.

Styrelsen organiserar det administrativa arbetet som är gemensamt för enheterna, lägger fast budget för hela verksamheten och för respektive enhet (i samarbete med enhetens ledningsfunktioner) samt beslutar om riktlinjer för enheterna och det stöd enheterna får av den gemensamma administrationen.

Vill du vara med?

Ja, ni kommer säkert på massa invändningar, det kan jag också. Men jag tycker ändå tanken är värd att lägga ner lite möda på. Så om du också tror på själva grundidén (du behöver självfallet inte gilla alla detaljer eller förslag i mitt utkast…) kanske vi kan slå oss samman och brainstorma någon dag eller kväll, eller så öppnar vi en facebookgrupp eller annat forum för fortsatta diskussioner. Jag vänder mig särskilt till dig som idag är engagerad i en verksamhets styrelse och själv har funderat i liknande banor. Skicka gärna ett mejl till mig, orjan.liebendoerfer@gmail.com

Trevlig helg!

Örjan

Läs även här om förändringar i lagstiftningen 2018.


4 Comments

Elisabeth Komstedt · 20/01/2018 at 22:20

Jag har arbetat 7 år inom Pysslingen. Det du beskriver var också deras grundtanke…sen kom riskbolag, Academedia mm och för mig blev det inte längre intressant att vara en del av då ekonomin fick för stort fokus, på bekostnad av den pedagogiska utveckling och förutsättningarna i verksamheterna. Kör säger jag men tappa inte det nära ledarskapet och att varje verksamhet får växa i den riktning den behöver.

    Örjan · 21/01/2018 at 09:51

    Bra reflektion! Jag tänker dock att en idéburen “koncern” är något annat än en affärsdriven? Det är ju ändå i princip som en liten skola men i lite större, mer effektiv skala. Vår skolor förlorar tyvärr mycket på att inte använda någon som helst stordriftsfördel och samarbetet är minimalt. Istället uppstår till och med konkurrens mellan skolorna om lärare och elever.

Ylva Kallin · 04/03/2018 at 13:47

Jag tycker att det du föreslår ovan ang gemensam organisation för förskolor och skolor är det som krävs i vår tid om waldorfrörelsen ska överleva, man ska klara av styrelsearbetet och medarbetarna i verksamheterna ska avlastas. Nyss läste jag att även förskolorna ska ha rektorer med högskoleutbildning.
Jag är själv pensionär så jag kan inte göra så mycket nytta i ett sådant arbete men ser det som nödvändigt.

Ny lagstiftning lägger nya krav på mindre fristående skolor – Waldorf Online · 27/02/2018 at 22:59

[…] blir, som jag påpekat flera gånger tidigare, bland annat här, att kravet på huvudmannens kompetens och organisation ökar ytterligare,något som ytterligare […]

Leave a Reply to Ny lagstiftning lägger nya krav på mindre fristående skolor – Waldorf Online Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *