Av Örjan Liebendörfer
Genom åren har jag många, många gånger fått frågan om vad är en waldorfskola är eller vad just ”min skola” står för. Jag tror ni kan svaren, en lång radda med beskrivningar av varianter på hela människan ska gå i skolan, tanke, känsla, vilja, teori, praktik, konstnärligt skapande etc etc
Det är nog få förunnat att kunna svara på frågan kortfattat och koncist.
Tyvärr är det också en del av waldorfskolornas övergripande problem. Man kan beskriva det som skillnaden mellan ”inifrån” och ”utifrån” perspektiv. Vi som är inne i systemet vet så väl, vi har 100 argument, exempel och jämförelser att dra till med, men ofta når vi inte fram ändå. Mottagaren nickar kanske och ser glad ut, men ofta går den vidare utan att något egentligen har landat. Sett utifrån är svaret för komplicerat, mångordigt och svårt att fånga in och komma ihåg.
Även i det man kallar positioneringen, eller identiteten, slår detta igenom. Av hävd vill vi gärna ha ”waldorfskola” i namnet, trots att begreppet är väldigt svårgripbart för en utomstående eller till och med förvirrande och polariserande. Waldorf? Är det inte ni som är antivaxare? Har ni hotell i New York? Är det ni som alltid går i ullkläder? Är ni i Järna? Var det om er den där filmen handlade? Eller kanske vanligast, vadå waldorf?
Andra skolor och koncerner kallar sig Kunskapsskolan, Noblaskolan eller Internationella Engelska skolan. Kommunala skolor bygger nästan alltid skolans namn på platsens identitet, det blir Närlundaskolan och Trosa Kyrkskola.
Eftersom begreppet ”waldorf” inte heller marknadsförs utöver det skolor och förskolor gör lokalt, är det allt mer ett obekant fenomen, något man i bästa fall hört talas om, men man kan inte förbinda det med något (utom möjligen något diffust töntigt). Varumärket ”waldorf” var mer närvarande på 80-talet, när även begrepp som waldorfdockor florerade lite här och var. Då fanns det så få alternativa pedagogiker och skolor, studiebesök var vanligt (när jag jobbade på Kristofferskolan kunde det vara flera i veckan hela läsåret).
Jag tänker att det måste vara väldigt svårt idag för en utomstående att få en klar bild av vad en waldorfskola på orten står för. Vad är just ni bra på? Varför ska jag välja just er skola för mitt barn? Är ni extra bra på musik? Matematik? Särbegåvade barn? Barn med funktionsnedsättning? Små klasser (vill vi ens det, med tanke på ekonomin?), vacker miljö, skolgården, undervisning i spanska, jättesnälla lärare, ingen mobbning….
Just precis, allt det, svarar nog många waldorfskolor. Men hur trovärdigt är det egentligen? Och hur ska man komma ihåg det och se det som viktigt när man beslutar om skolgången för sitt barn? Måste man läsa 10 böcker, gå föräldrakurs och helst läsa in en lärarutbildning för att fatta vad just er skola står för? Inte konstigt kanske att vi har en klar överrepresentation av akademiskt utbildade föräldrar med svenska som modersmål i de flesta skolorna.
I den komplexa värld vi befinner oss är tyvärr enkla, koncisa budskap nödvändiga. Komplexitet orkar vi knappast med. Inte så konstigt att Sverigedemokraterna gick fram i valet på bland annat sänkta bensin- och dieselpriser. Enkelt, slagkraftigt och viktigt för många människor. Hopplöst att försöka bemöta det raka argumentet med reduktionsplikt, Putins energikrig, mål för koldiaoxidutsläppen eller andra vetenskapligt förankrade argument.
Här kommer några tips för er som funderar på detta gällande just er skola eller förskola:
- Vad vill ni stå för? Genomsyrar det all er kommunikation? (hemsida, facebook, instagram, broschyrer etc). Är ni konsekventa?
- Hur är ni positionerade i det område ni befinner er i? Vad efterfrågar just de som bor där (all marketing is local…). Är det ett höginkomsttagarområde? Ett område med övervägande akademiker? Ett utanförskapsområde? Landsbygd eller storstad? Kommunicerar ni baserat på en analys vilka föräldrarna i närområdet är? Vad är viktigt för dem?
- Vilken är den enda saken ni vill att en ny besökare, en intresserad tar med sig? Är det tex ”Musikskola”, ”Små klasser” eller ”Fantastiska lärare”?
- Hur bygger ni er identitet så att utomstående förstår vad ni menar? Talar ni språk som bara ni förstår, eller alla vanliga människor där ute? Vilka ord använder ni?
- Hänger namn och identitet ihop? Istället för Karlstads Waldorfskola (som ju inte finns, därför det exemplet….) kanske skolans skulle heta Karlstads Internationella Waldorfakademi? Personligen älskar jag ju bildning (istället för utbildning). Går det att bygga namn på det? Karlstads Bildningsskola kanske?
- Är platsen viktig? Bör det kanske synas i namnet i så fall? Kanske Klarälvens Waldorfskola är bättre än Karlstads?
- Om ni använder Rudolf Steiner i namnet – varför gör ni det? Bara tradition eller något ni vill kommunicera?
- Om ni funderar på ett namnbyte (vilket jag tror skulle behövas i en del fall), glöm inte att testa! Köp en lokal opinionsundersökning!
- Har ni problem med att skolans positionering är ”bra för barn med särskilda behov”? Sannolikt eftersom ni inte får ersättning i förhållande till den kostnad det innebär med små klasser och många elevassistenter. Men har ni råd med den positioneringen, egentligen? Många andra skolor, inte minst koncerner, styr bort den typen av elever på mer eller mindre fräcka sätt. Vi kanske inte ska vara värst i klassen, men måste vi aktivt locka in dem? Jag vet minst en waldorfskola som gick i konkurs just av den anledningen. Vi vet också att kommunala och andra friskolor helt enkelt skickar föräldrar med barn i behov av stöd i vår riktning, ”de är ju så bra för barn med särskilda behov”……..kan vara svårt att värja sig, men vad gör ni för att motverka det fenomenet?
Lycka till med (ny)positioneringen!
